(Läsningstid: 2 minuter)Salongen har nyligen publicerat artikeln Fasader av sprucken gips av Åsa Nyguist Brandt. Det är alltid roligt att Lviv blir omskrivet, men just denna artikel innehåller fler felaktigheter. Lviv framställs som en ointressant byhåla, till och med utan turistbyrå! Jag anar dåligt journalistarbete.
Tyvärr är detta inte enda bristen som artikel innehåller. Lev Hrytsyuk kommenterar Nyquist Brandts påstående att [i]dag minns knappt någon i Czernowitz Paul Celan. Inte heller Rose Ausländer med orden: Celans första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1993 (152 sidor) (Ukraina blev självständigt 1991). 2001 publicerades Celans andra bok på ukrainska i Rykhlos översättning (224 sidor). Ausländers första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1998 (249 sidor). 2011 publiceras Ausländers dikter och prosa “Phönixzeit” (352 sidor) Nyquist Brandt lyckas dessutom inte alls skildra städerna och folket i regionen. Städerna känns folktomma och ointressanta. Det enda som Nyquist Brandt lyckas med är att hon spär på en redan djuptrotad “östskräck” som finns i Sverige. Inte vidare smickrande, skulle jag vilja säga.
Det är dock tråkigt att man oftast belyser de artiklar eller radioprogram som är dåliga. Därför vill jag lyfta fram Ulrika Knutssons reportage från vårt Galizien. Med en närvaro och journalistisk professionalitet lyckas Knutsson skapa en mycket levande bild av folket, kulturintresset hos folket, regionen och städerna. Lyssna på den istället! (Här är länken till programmet)
Man kan också läsa denna mycket intressanta artikel av Petro Rykhlo om Bukovinas litterära miljö.
UPD.: Läs även Bodil Zaleskys artikel om Bruno Schulz.
UPD 2.: Artikel som nämns ovan publicerades i DN 2004, därav faktafelen! Tack Bodil Zalesky for att informera oss om det. Dessutom skönt att veta att tiderna faktiskt förändras : )
