Category: by sophie engström, music, poland
Tags: Polen, polsk musik
Av en en händelse hittade jag den här gamla plattan på youtube.
Bandet bandet kom från Polen och hette Republika. Plattan heter “Nowe sytuacje”, vilket betyder ny situation, och kom ut 1983. Tyckte det var passande just idag, det är många konstiga situationer i dagens Polen, men är de kanske dock inte så nya. Jag återkommer kanske till det en annan gång.
Category: by sophie engström, music
Tags: Angela Gaber, avantgarde, jazz bez, Johannes Bauer, Klaus Kugel, mark tokar, Saagara, Sabir Marteen, Wacław Zimpel
Söndagens jazzövningar var mycket inspirerande, och förvånande olika. Första setet var ett polsk-indiskt samspel, under ledning av den polske klarinettisten Wacław Zimpel. Från Indien kom musikerna K Raja, Ghatam Giridhar Udupa, Bharghava Halambi, Mysore N. Karthik. Och tillsammans bildar de Saagara. Samspelet mellan musikerna var fint och stundtals lyfte deras toner publiken.
Men kvällens absoluta höjdpunkt var giganterna Sabir Marteen, Johannes Bauer, Mark Tokar och Klaus Kugel. Det är faktiskt inte ofta som Lviv får besök av sådana världsmusiker, så stunden var nästan högtidlig. Men som så ofta på den här typen av stora festivaler, så har publiken svårt att hålla måttet med giganterna. Tanken var att konserten skulle vara i två set, men när första set hade avslutats hade nästan halva publiken gått(!). Svårt att förstå, då de var i det närmaste fenomenala. Vi fick också ta del av ett spännande minspelet när Kugel vände sig till Marteen och antagligen sa att “Nu får vi sluta. Publiken har gått”. Med en huvudryckning förstod vi att Marteen svarade “Skit i dem! Jag är inte klar!” När konserten väl var över konstaterade Marteen surt att “It was very short!” Det är ju något undertecknad kan hålla med om.
Nästa konsert är den 12 december. Jazz bez gör en liten paus, men då kommer vi också begåvas med de första kvinnliga musikerna. Angela Gaber, en polsk jazzsångerska vars röst skapar en mystisk drömväv. Jag längtar.
Category: by sophie engström, music
Tags: jazz bez, Marciej Obara, Sveriges ambassad
Kvällens jazzövningar var två mycket olika set. Första akten bestod var Marciej Obara quartet. En avantgardistisk exposé, mycket skickliga improvisatörer. Pianisten Dominik Wania briljerade och likaså Michal Miśkiewicz på slagverk. Deras samspel var halsbrytande och den drygt timme långa konserten spelades nästan i ett svep, med bara små andrum för dem och publiken.
Efter paus bytte vi stämning och kontinent. Den polska kvintetten Tango Project spelade argentinska Astor Piazzolla med förvånande emfas. Publiken var givetvis hänförd. Vem kan tycka illa om Piazzolla? En eloge ska gå till den blygsamme vibrafonisten. (Har tyvärr inget namn på honom, då han inte nämns i programmet.) Hans klang och inlevelse var stark och personlig. Lite besviken blev jag dock när han avstod det sista solot. Jag fick en känsla av att jag inte var ensam att känna så.
Återigen en underbar kväll, men kan tillägga att det är sorgligt få kvinnor som medverkar på årets festival. Tror att det bara är tre kvinnor som medverkar(!). Upplysningsvis är det 46 män spelar på årets Jazz bez. Vad blir det i procent? Runt 6% är årets musiker är alltså kvinnor. Sveriges ambassad är en av finansiärerna, och man skulle ju kunna önska att vi ställde krav på de festivaler vi sponsrar, liknande de vi ställer på svenska festivaler. 30/70 är väl inte för mycket begärt? Något för nästa år?
Category: avantgarde, by sophie engström, music
Tags: Bartosz Pernal quartet, Igor Osypov quartet, jazz bez
Jazz bez inleddes redan i går, men själv kunde jag inte gå förrän idag. Det var dock ingen dålig start på mitt Jazz bez. Jag fick glädjen att återse, eller snarare återhöra, en favorit från Köpenhamns jazzfestival 2013. Igor Osypovs kvartett. Denne gitarrist, bördig från Donetsk, är en fascinerade improvisationsexpert. Lägg där till påhittiga kompositioner, och du får en härlig sammansmältning. En extra eloge ska gå till altsaxofonisten Logan Richardson. Hans varma, men också vågade spelstil, lyfter Osypovs kompositioner.
Första setet var också lysande. Trombonisten Bartosz Pernal från Polen, har sammanställt ett intressant gäng. Kajetan Galas på hammondorgel var helt enkelt fenomenal. Att få höra någon bemästra detta svåra instrument är alltid en njutning. Själv är jag dessutom mycket svag för tromboner, och det är härligt när någon verkligen kan, och vågar, tänja denna trilskande metallsnabel.
Min första dag på Jazz Bez var med andra ord idel lyckoträffar. Jag längtar redan till morgondagens jazzövningar.
Category: music, photo by prallin, poland, ukraine
Tags: Chopin, Lviv, Lwów, Polen, Ukraina
En kronjuvel i den polska nationen var Lwów, eller Lviv som staden kallas idag. När Nazityskland anföll Polen 1939, så ledde det till att man slutligen förlorade staden. Förlusten av Lviv, eller Lwów, är något som Polen aldrig helt kommer att komma över. Polackernas kärlek till staden tar sig många uttryck. Och inte alltför sällan kan dagens invånare få gåvor från Polen. Som ikväll, när polska konsulatet i Lviv stödde en konsert på filharmonin. Vi som vågade oss till filharmonin, trots varningar om regn och ruskväder, fick lyssna till en lysande konsert med kompositioner av bland annat Frydryck Chopin och Stanisław Moniuszko.
Category: by sophie engström, music
Tags: dzyga, jazzbez, Kurbasy, Mariana Sadovska, Mariana Sadovska/Mark Tokar Octet, mark tokar
I december var jag kanske på en av de mest gripande konserter jag någonsin varit på. Fyra röster och fyra kontrabaser. I en poetisk skildring av kriget i östra Ukraina. Jag tror aldrig att ett musikaliskt verk drabbat mig så tidigare. Kanske beror det på att mina känslospröt är extra mottagliga för lidande, sorg.
Och om läget kan jag bara säga att kriget gräver ett hål i våra hjärtan. Det finns inte längre några vinnare. Det har aldrig funnits några vinnare. Vi har alla förlorat något, och många har förlorat någon eller till och med några.
Om de medverkade (engelska):
«2014» for 4 double basses and 4 female voices.
Music by Mariana Sadovska in collaboration with Mark Tokar.
Lyrics by Serhiy Zhadan, Liubov Iakymchuk and traditional Ukrainian wedding songs.
Mark Tokar, Artem Kamenkov, Volodymyr Bedzvin, Ivan Ogar,
Mariana Sadovska, Trio «Kurbasy» – Natalka Rybka-Parkhomenko, Maria Kopytchak, Myroslava Rachynska.
Produced by Dzyga art association.
film director: Oleksandr Fraze-Frazenko.
Operators: Oleksandr Fraze-Frazenko, Bohdan Demchuk, Vitaliy Cycura.
Ternopil Drama Theatre 11/12/2014.
Category: by sophie engström, music
Tags: Franz Xaver Wolfgang Mozart, Lviv
Igår, när jag köpte en Halytsisk kokbok, blev jag helt oväntat påmind om den person min mamma alltid pratar om när hon besöker mig i Lviv, Franz Xaver Wolfgang Mozart. Franz Xaver Wolfgang Mozart föddes 1791 i Wien. Han var den kände Mozarts yngsta barn, i en skara av sex. Franz Xaver var lika begåvad som sin far. Redan som 14-åring uppfördes hans första pianokonsert.
Dålig ekonomi verkar vara något som förföljer namnet Mozart, och när Franz Xaver var 17 år reste han till Lemberg, dagens Lviv, för att försöka tjäna pengar. Här stannade han till 1838, vilket innebar att han bodde i Lviv i större delen av sitt liv. Han dog nämligen sex år senare i Salzburg.
Under sin tid i Lviv var han en uppskattad lärare och kompositör, och det tycks som om han trivdes i staden. Han bodde även i Pidkamin, där han visserligen kände sig isolerad, samt i Burshtyn, som ligger i Ivano-Frankivsk oblast.
Franz Xaver hade en gedigen produktion. Det var svårt att välja, men slutligen föll mitt val på Polonaise mélancolique, Polsk melankoli.
