viewpoint-east.org

En promenad till Djävulsklippan

Category: by sophie engström, ukraine
Tags:

(Läsningstid: 2 minuter)

För någon vecka sedan begav vi oss till Djävulsklippan som ligger strax utanför Lviv. Det var en härlig promenad genom en höstklädd skog och som dagen till ära hade klätt sig i vit skrud.

Det finns flera olika sägner om Djävulsklippan och varför den heter som den gör. En är om en en drake som bodde här som livnärde sig på ungmöar från den närliggande byn Vynnysky. Men den kanske mest kända är den om djävulen som ville förstöra George katedralen när den byggdes i Lviv. Sägnen säger att han tog en stor klippa i sina väldiga klor och skulle flyga till Lviv för att släppa den över George katedralen. Men hans ork svek honom, och slutligen blev han tvungen att släppa den i skogen strax utanför Lviv. Och klippan står ju kvar, som ett tydligt bevis på djävulens misslyckande.


Vynnysky i dimma


Early Autumn in Lviv 2011

Category: by sophie engström, photography
Tags:

(Läsningstid: < 1 minut)


A hommage to Yuri Kazakov

Category: art, by sophie engström, movies, photography
Tags: , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Yuri Kazakov at imdb.


Die Geige / A Violin made by Yuri Kazakov in Poland (winter 2005)

A memorial movie made by Sasha Glyadelov, Tanya Hodakovskaya, Olga Komissar, Konstantin Petrov, Andrey Toloshny, Anya Sorokolet, Alisa Zdorovetskaya and many many more. Edited by: Andrey Toloshnyy and Tanya Hodakovskaya


Tråkig artikel om Lviv på salongen.de roar inte

Category: by sophie engström, literature, ukraina
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Salongen har nyligen publicerat artikeln Fasader av sprucken gips av Åsa Nyguist Brandt. Det är alltid roligt att Lviv blir omskrivet, men just denna artikel innehåller fler felaktigheter. Lviv framställs som en ointressant byhåla, till och med utan turistbyrå! Jag anar dåligt journalistarbete.

Tyvärr är detta inte enda bristen som artikel innehåller. Lev Hrytsyuk kommenterar Nyquist Brandts påstående att [i]dag minns knappt någon i Czernowitz Paul Celan. Inte heller Rose Ausländer med orden: Celans första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1993 (152 sidor) (Ukraina blev självständigt 1991). 2001 publicerades Celans andra bok på ukrainska i Rykhlos översättning (224 sidor). Ausländers första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1998 (249 sidor). 2011 publiceras Ausländers dikter och prosa “Phönixzeit” (352 sidor) Nyquist Brandt lyckas dessutom inte alls skildra städerna och folket i regionen. Städerna känns folktomma och ointressanta. Det enda som Nyquist Brandt lyckas med är att hon spär på en redan djuptrotad “östskräck” som finns i Sverige. Inte vidare smickrande, skulle jag vilja säga.

Det är dock tråkigt att man oftast belyser de artiklar eller radioprogram som är dåliga. Därför vill jag lyfta fram Ulrika Knutssons reportage från vårt Galizien. Med en närvaro och journalistisk professionalitet lyckas Knutsson skapa en mycket levande bild av folket, kulturintresset hos folket, regionen och städerna. Lyssna på den istället! (Här är länken till programmet)

Man kan också läsa denna mycket intressanta artikel av Petro Rykhlo om Bukovinas litterära miljö.

UPD.: Läs även Bodil Zaleskys artikel om Bruno Schulz.

UPD 2.: Artikel som nämns ovan publicerades i DN 2004, därav faktafelen! Tack Bodil Zalesky for att informera oss om det. Dessutom skönt att veta att tiderna faktiskt förändras : )


Vin och ost – ett lekande koncept

Category: by sophie engström, photo by prallin, ukraina
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

I helgen var det vin och ost-festival på kulturpalatstet i Lviv. Mässan var mycket välbesökt. De suddiga bilderna nedan illustrerar dess popularitet och hur trångt det följdaktningen blev.

Personligen uppskattade jag de lokala vinodlarna som kommit ned från karpaterna för att bjuda oss på äppeldoftande muscatvin och rustiga röda viner som inte bara gav röda kinder i höstkylan, utan även vackert rödglänsande läppar.

Osten var däremot av mindre kvantitet och de få tillverkade som var där, var ständigt påpassade av girigt ostlängtande besökare. Det var helt enkelt omöjligt att ta sig fram till deras bord!

Det jag däremot kände är att jag helst sluppit var den alltför höga, och usla, musiken som verkligen inte passade till en stund där man njuter av gott vin. Å andra sidan var det också upplyftande att snobbstämpel på vin suddades ut och att familjefesten var det som stod i centrum. För vilken svensk vinfestival hade haft lekplats för barnen? En verkligt lysande idé! Efter ett eller två glas vin villl både mamma och pappa vara med i leken.


Gator utan bilister – tack!

Category: by sophie engström, ukraina
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Lvivs infrastruktur har varit mig ett kärt ämne sedan jag kom hit. Det intresserar mig verkligen hur ett infrastrukturnät kan ha kollapsat så totalt! Bilisterna är helt klart värst. De är nonchalanta och direkt farliga. Att stanna för en fotgängare vid ett övergångsställe ses som en dödssynd och den som befinner sig på övergångsstället ska prickas av som en måltavla. Det är som att vara tillbaka i S:T Petersburg 1997, då bilisterna tävlade om att träffa fotgängarna som gick över gatan.

Av detta skäl har jag gottat mig extra mycket i Lviv sedan i september. Infrastruktursnillena på stadshuset har helt enkelt grävt upp vägarna, gjort dem omöjliga att färdas på. Visserligen har det genererat mer koas på vissa gator, men till min glädje har bilisterna det jobbigast av alla – där de sitter i sina meningslösa köer och tycker synd om sig själv.

Nedan ser ni mina bilder men titta även på denna blogg, så att ni får fler bildbevis på snillet i arbete.

Läs även denna recension av boken Trafikmaktordningen skriven av Fredrik Österblom i veckans Ny Tid.


Efterlängtat tjeckiskt besök

Category: by sophie engström, music
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Den tjeckiska duon Dva gjorde en efterlängtad konsert i Lviv, på den nyöppnade klubben Johnny Rocker, i tisdags. Jag säger “efterlängtad” då Lviv inte ofta föräras med band i deras genre, experimentell electronica. Tyvärr eftersom det är uppenbart att det finns en stor skara i Lviv som verkligen saknar en sådan scen. En bidragande orsak kan vara att genren saknar en faktisk och fungerande scen samt arrangör. Jag tvivlar dock på att Johnyy Rocker vill bli en sådan scen då deras interiör talar till en anan typ av estetik. Det är dessutom uppenbart att stället är alldeles för litet för ett band som Dva. Och akustiken lämnar dessutom väldigt mycket övrigt att önska.

Kvällens stora behållning var helt klart konstverken som projicerades på väggen bakom duon. De gör sig visserligen inte på bild, vilket dock konstnären gör : )