Category: by sophie engström, ukraine
Tags: Holodomor
On a happy day like New Year it is perhaps not usual to think on such dreadful past as the Holodomor. But one of my wishes for the new year is that at least Sweden will accept Holodomor as genocide. (A pervious posing in Swedish about this).
I have used Ilford3200 for this pictures.
Category: by sophie engström, ukraine
Tags: Lviv
För någon vecka sedan begav vi oss till Djävulsklippan som ligger strax utanför Lviv. Det var en härlig promenad genom en höstklädd skog och som dagen till ära hade klätt sig i vit skrud.
Det finns flera olika sägner om Djävulsklippan och varför den heter som den gör. En är om en en drake som bodde här som livnärde sig på ungmöar från den närliggande byn Vynnysky. Men den kanske mest kända är den om djävulen som ville förstöra George katedralen när den byggdes i Lviv. Sägnen säger att han tog en stor klippa i sina väldiga klor och skulle flyga till Lviv för att släppa den över George katedralen. Men hans ork svek honom, och slutligen blev han tvungen att släppa den i skogen strax utanför Lviv. Och klippan står ju kvar, som ett tydligt bevis på djävulens misslyckande.
Vynnysky i dimma
Category: art, by sophie engström, photo by prallin, ukraine
Tags: art, green sofa, Olga Kwasha
Olga Kwasha, hemmahörande i Lviv, har en separat utställning på Green Sofa. Hennes målningar utgår från Lviv, Karpaterna och livet i västra Ukraina. Hon målar med en utpräglad naivism och tidsangivelsen ligger ofta i en annan metavärld.
Jag är van vid att konst kommunicerar med vår samtid – med kritik, ironi etc. Olga Kwasha gör inte det, vilket känns något förvirrande! För mig är konst inte bara något som ska försköna vår vardag utan även säga något om vår vardag, våra liv, våra öden. En kritisk udd hade enligt min mening höjt Olga Kwashas verk och kanske hade konstrasterna hjälpt till att skapa en narrtivitet, som jag nu känner att de saknar.
Å andra sidan ser jag att det inte är Olga Kwashas önskemål. Hon vill skapa en bild av en värld som inte finns, där drömmar och önskningar uppfylls, och där regn, snö, sol är en inramning till en harmonisk värld.
Category: bike, by sophie engström, photo by prallin, ukraine
Tags: bike, Lviv
I love bikes and biking. All my life I have had owned a bike and it has always been part of me and my mentality to bike. Partly because I hate cars! Can’t stand them. Never could have! This perhaps explain why I have very mixed feelings for the new biking cult that has, during the last year, grown stronger and stronger in Lviv.
When I came here a year ago I almost never saw bikes. Something was missing in the city culture. A city is no city without decent bikers and bikes, well at least for me. But during the last year I see bikes more often and I am very glad that I do see them, but, there are two very big “but”.
1. The first “but” concern where I find them, on the pavement. I can understand that the traffic does not allow bikes to be in the street, but do please try to behave nice. Today I often find bikers more offensive and aggressive than car drivers, which is absurd! It i also a bit hard to understand why one have to bike very fast at the pavement. If your up on the pavement try to avoid hurt pedestrians.
This rules for bikers that I found on a blog is actually not accurate since most bikers are on the pavement, so simple rules on how to behave at the pavement should be added, unless most pedestrians should start to hate bikers. And we don’t want that, do we?
2. My second “but” has to do with style. I am no fan of sport… Any kind of sport. I am “anti-sportish” and very proud of it. This imply that I am not very found of lycra. And any sport clothes, especially on bikes. I must say i find the blog cycle chic® a bit stupid, but he do have a point, Mikael Colville-Andersen, to bike is style and lycra… is not style.
It also make the whole biking situation look very unconformable, lycra on a pavement. Who want to do that? Well, I am not sure that I would, even though I am a bike lover.
Category: by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: Lviv book forum, Мотрич Катерина
Katerina Motrichs presenterade sin senaste roman på Etnografiska museet under gårdagen. Romanen, som är utgiven på förlaget Spolom (Сполом), heter “Вавилонська вежа”, “Babels torn”, och är en kritik mot Ukrainas inslagna bana. Hon menar, precis som legenden om tornet, att folket i Ukraina har slutat lyssna på varandra och bildligt talat talar olika språk. Det kommer att leda till landets undergång, om inget radikalt görs. En inre splittring finns i landet, men Motrich vill påpeka att det fortfarande finns möjlighet att överbringa motsättningarna och oförmågan att lyssna på varandra.
Samtalet på Etnografiska museet handlade mycket om vad som är specifikt ukrainskt, men även om den “unika ukrainska arvsmassan” vilket enligt många är ett uttryck för rasism och överdriven nationalism. Jag bör dock påpeka att dessa åsikter kom från publiken och inte ska sammankopplas med Motrich författarskap.
Katerina Motrich läser ur sin roman Babels torn (Вавилонська вежа)
Katerina Motrich debuterade 1977 och har sedan dess publicerat flera noveller och romaner. I sina romaner behandlar hon ofta svåra politiska och nationalistiska frågor. Hennes litterära stil är poetisk och hon använder ofta bönen som form vilket återspeglas i hennes uppläsningsstil, som ger religiösa konnotationer. Ett stil som helt klart är ett medvetet drag hos Motrich.
Category: by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: Lviv book forum, poesi
Kabinet var varmt och många nyfikna kom för att vara med vid presentationen av Lev Hrytsyuk översättningar av 18 göteborgspoeter. Moderatorn Yuriy Kucheryavyj gjorde en grundlig genomgång och bland annat fick vi höra varför förläggaren Yury Zavadsky beslutat att publicera en antalogi med svenska poeter, ett val som kanske inte är helt lätt att förstå, även om det är mycket glädjande!
Lev Hrytsyuk, Yuriy Kucheryavyj och förläggaren Yury Zavadsky
Lev Hrytsyuk signerar
Som svensk blir man imponerad av hur grundligt antologin presenterades, en och en halv timmes presentation, mitt under en hektiskt bokmässa skulle kanske inte ske i Göteborg. Mitt allmänna intryck är också att Lvivs Book Forum tar litteratur på mycket större allvar än vad jag är van vid. Inga flashiga författarporträtt utan böcker, bara böcker. Fler svenskar borde komma hit och göra studiebesök och nästa år borde Sverige vara officiellt representerat. Intresset för Sverige och vår litteratur är stort och kan helt klart blir större!
Läsare och förläggare vid Piramidas monter
Category: avantgarde, by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: avantgarde, book forum
Book Forum i Lviv är sannerligen kaotiskt och trångt, men enligt min mening mycket mysigare och mer inbjudande än Göteborgs bokmässa. Book Forum känns mer som en plats som handlar om just böcker – i Göteborg känns det ofta som en plastig branschmässa, vilken som helst. En av de mest välbesökta montrarna var förlaget Piramida och bland titlarna återfanns Anna-Lena Laurens “De är inte kloka, de där ryssarna” som nyligen översatts till ukrainska av Natalia Ivanchuch.
Ute på gården var det härligt folkliv.
Inomhus var det dock lite stökigare,
men ändå en gemytlig atmosfär.
Ursprungligt tryck.
Men efter någon timme i folkhavet var det ändå härligt att kunna smita iväg till Kupol och av en händelse mötas av Juriy Jaremchucks underbara saxofonspel. Det var sannerligen en inspirerande avslutning på en trevlig eftermiddag.
Ni kan finna ett spår på Juriys myspace.
