viewpoint-east.org

Om när tystnaden blev ett försäljningsknep

Category: by sophie engström, EURO2012, ukraina
Tags:

(Läsningstid: 2 minuter)

För andra gången i mitt liv bor jag i en stad som inväntar ett stort sportevenemang. Min tidigare hemstad, Göteborg, inväntade nästan alltid ett stort sportevenemang, staden är ett stort sportevenemang, skulle jag vilja säga. Det största var nog Friidrotts VM 1995, men som lekkvinna inom ämnet kan jag inte avgöra om detta verkligen stämmer (alltså att ovannämnda VM verkligen är det största). Nu bor jag i en stad som satsar för fullt på ett EM som inte är ett VM utan EURO2012. Ett land, som tillsammans med sitt grannland, satsar för fullt, på ett evenemang. Ukraina är fattigt. Landet står i akut behov av upprustning inom den offentliga sektorn, och en hoppfull röst inom mig har nog tidigare hoppats på att ett man verkligen skulle se utslag av insatser även på det området. Men jag vet att det är den mer naiva sidan inom mig. Tyvärr är jag dock inte ensam om dessa förhoppningar.

Enligt min mening pågår det en aktiv och kritisk diskussion i Ukraina om kommande EM verkligen kommer att ge några positiva resultat för landet. Dessa röster när sällan utanför landet. En av de bättre och mer belysande inläggen av en ukrainare som publicerats på engelska är ett inlägg av Oleksiy Radynski, som tidigare medverkat här.

Trots att det är uppenbart att Ukraina redan tyngs av dålig ekonomi och påverkas negativt av de enorma ekonomiska insatser som läggs på byggen av stadions, hotell, flygplatser etc så verkar många anse att Ukraina verkligen har något att tjäna på evenemanget. I somras anordnades en debatt i Kyiv som belyste både de för och de emot stora sportevenemang i fattiga länder. Innan debattens början fick publiken rösta om de trodde att EURO2012 skulle innebära något positivt för Ukraina. En stor majoritet menade att det verkligen var så att Ukraina kommer att tjäna på evenemanget. Efter debatten, när publiken fått höra om utebliva satsningar på välfärd i både Indien och Sydafrika (som varit värd för stora sportevenemang), blev resultatet av publikundersökningen den motsatta. Publiken ville inte se ett EM i fotboll i Ukraina, och de trodde dessutom att de skulle förlora på det! Ni kan se debattinläggen här.

Personligen anser jag att ovanstående promo video talar sitt tydliga språk. Idel bilder från underbara Lviv, men ingen på det det egentligen ska handla om, det där EURO2012. För att påminna er kan jag säga att det är fotboll. Det är som Radynski säger i den ovannämnda och länkade debattartikel, inte ett ord om fotboll. Och jag skulle vilja tillägga att inte ens nu, inte ens innan festen (?) börjat. Det tystnaden kring själva subjektet för evenemanget kommer nog bestå, när ukrainarna nästa år börjar betala notan för affärsmännens och politikernas kalas.


Katerina Motrichs “Babels torn”

Category: by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Katerina Motrichs presenterade sin senaste roman på Etnografiska museet under gårdagen. Romanen, som är utgiven på förlaget Spolom (Сполом), heter “Вавилонська вежа”, “Babels torn”, och är en kritik mot Ukrainas inslagna bana. Hon menar, precis som legenden om tornet, att folket i Ukraina har slutat lyssna på varandra och bildligt talat talar olika språk. Det kommer att leda till landets undergång, om inget radikalt görs. En inre splittring finns i landet, men Motrich vill påpeka att det fortfarande finns möjlighet att överbringa motsättningarna och oförmågan att lyssna på varandra.

Samtalet på Etnografiska museet handlade mycket om vad som är specifikt ukrainskt, men även om den “unika ukrainska arvsmassan” vilket enligt många är ett uttryck för rasism och överdriven nationalism. Jag bör dock påpeka att dessa åsikter kom från publiken och inte ska sammankopplas med Motrich författarskap.


Katerina Motrich läser ur sin roman Babels torn (Вавилонська вежа)

Katerina Motrich debuterade 1977 och har sedan dess publicerat flera noveller och romaner. I sina romaner behandlar hon ofta svåra politiska och nationalistiska frågor. Hennes litterära stil är poetisk och hon använder ofta bönen som form vilket återspeglas i hennes uppläsningsstil, som ger religiösa konnotationer. Ett stil som helt klart är ett medvetet drag hos Motrich.


18 göteborgspoeter i fokus

Category: by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Kabinet var varmt och många nyfikna kom för att vara med vid presentationen av Lev Hrytsyuk översättningar av 18 göteborgspoeter. Moderatorn Yuriy Kucheryavyj gjorde en grundlig genomgång och bland annat fick vi höra varför förläggaren Yury Zavadsky beslutat att publicera en antalogi med svenska poeter, ett val som kanske inte är helt lätt att förstå, även om det är mycket glädjande!


Lev Hrytsyuk, Yuriy Kucheryavyj och förläggaren Yury Zavadsky


Lev Hrytsyuk signerar

Som svensk blir man imponerad av hur grundligt antologin presenterades, en och en halv timmes presentation, mitt under en hektiskt bokmässa skulle kanske inte ske i Göteborg. Mitt allmänna intryck är också att Lvivs Book Forum tar litteratur på mycket större allvar än vad jag är van vid. Inga flashiga författarporträtt utan böcker, bara böcker. Fler svenskar borde komma hit och göra studiebesök och nästa år borde Sverige vara officiellt representerat. Intresset för Sverige och vår litteratur är stort och kan helt klart blir större!


Läsare och förläggare vid Piramidas monter


Ett besök på Book Forum i Lviv

Category: avantgarde, by sophie engström, literature, photo by prallin, ukraina, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Book Forum i Lviv är sannerligen kaotiskt och trångt, men enligt min mening mycket mysigare och mer inbjudande än Göteborgs bokmässa. Book Forum känns mer som en plats som handlar om just böcker – i Göteborg känns det ofta som en plastig branschmässa, vilken som helst. En av de mest välbesökta montrarna var förlaget Piramida och bland titlarna återfanns Anna-Lena Laurens “De är inte kloka, de där ryssarna” som nyligen översatts till ukrainska av Natalia Ivanchuch.


Ute på gården var det härligt folkliv.


Inomhus var det dock lite stökigare,
men ändå en gemytlig atmosfär.


Ursprungligt tryck.

Men efter någon timme i folkhavet var det ändå härligt att kunna smita iväg till Kupol och av en händelse mötas av Juriy Jaremchucks underbara saxofonspel. Det var sannerligen en inspirerande avslutning på en trevlig eftermiddag.


Ni kan finna ett spår på Juriys myspace.


Terje Hellesen på miniturné i Lviv

Category: by sophie engström, literature, photo by prallin, poetry, ukraina, ukraine
Tags: , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Under gårdagen tog Terje Hellesen igen att han blev blev en dag försenad och uteblev från vernissagen på Dzyga i onsdags. Kvällen inleddes med ett författarsamtal på Kabinet, där Hellesen samatalade med Lev Hrytsyuk.

Därefter fortsatte kvällen underjordiskt, både fysiskt och mentalt, på klubben Leviy bereg “Левый берег“, som ligger under operan.


Hellesen ackompanjerad av suggestiva rytmer

Att Norge är så framträdande på bokmässan är mycket glädjande för en svensk i staden. Det skandinaviska samförståndet är unikt och något vi ska förvalta. Hellesen fick även konkurrera med sin norske kollega, Erland Loe, som hade ett framförande på Teatern för barn och unga.


Vernissage på Dzyga – Pripyat utan norrmän

Category: art, by sophie engström, poetry, ukraina
Tags: , , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Gårdagens vernissage av den fina foto- och poesiutställningen Pripyat var välbesökt. Tyvärr uteblev dock huvudattraktionen, de norska fotograferna Børge Bjartmann Bjerk och Skjalg Ekeland samt poeten Terje Hellesen. Ett inställt flyg från Bergen till Oslo (kanske var det stormen?) ställde till det.

Själv ser jag därför särskilt framemot kvällens möte med Terje Hellesen på Kabinet, som då förhoppningsvis har letat sig fram till Lviv.


Halvsvensk experimentell duo på Dzyga

Category: avantgarde, by sophie engström, music, ukraina, ukraine
Tags: , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

På söndag, den 18 september, får Lviv svenskt besök i den experimentella musikens tecken. Den svenska basisten Joel Grip kommer att spela tillsammans med den franske saxofonisten Pierre Borel. De framträder förstås på Dzyga och tiden är satt till 19.00.

På deras hemsida finns det möjlighet att se dem på film samt få ett smakprov på deras ekvilibristika utsvävningar.