viewpoint-east.org

Om när det händer

Category: by sophie engström, poland
Tags: ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Det har hänt vid flera tillfällen. Att ett sådant där möte sker. Jag vet inte när det inträffade första gången, men det kan ha varit Bengt Martin. Hans självbiografiska ungdomsböcker, om hans väg till insikt om att han var homosexuell. Av någon anledning drabbade de här böckerna mitt 14-åriga jag, mer än några andra berättelser gjort tidigare. Böckerna om Plupp, Loranga och Dartanjang inkluderat.

Men det som främst skiljer ut den här kärleken mot mina tidigare litterära förälskelser, var att författaren blev central för min tolkning av berättelsen. Tidigare var jag troligen vissa litteraturvetares dröm, verket och skaparen var totalt frikopplade från varandra.

Men den här texten ska handla om kärleken. Den platoniska kärleken till en författare. Till dennes berättarvärld. Jag har, som sagt, upplevt det här många gånger. Förälskelserna är otaliga. Bland dem finner du Viktor Pelevin, Vladimir Sorokin, Anna Achmatova, Edith Södergarn, Bulgakov, de båda Wo(o)lf (Virginia och Biermann), de Beauvoir m.fl. Och nu kan jag stoltsera med en till, men vägen dit var egentligen ovanlig. Den började med ögonen, inte orden.

En regnig novemberdag i Kraków stod jag med näsan tryckt mot ett skyltfönster till en bokhandel. Ett par ögon på ett fotografi tittade tillbaka på mig. Ögonen var inte uppfordrande. De sökte egentligen inte alls mig, utan de sökte antagligen någon som kunde språket som gömde sig bakom ögonen. Jag stod där och kände att de här ögonen måste jag lära känna. De ville kanske inte mig något, men jag hade en känsla av att jag ville dem något. Det var antagligen jag som stirrade uppfordrande. Vad jag förväntade mig, är än idag oklart. Framför allt för mig själv.

Ögonen jag sökte hade tittat på mig vid många olika tillfällen under den där dagen. Och dagarna före den dagen. Det var kanske därför jag kände att jag ville trotsa dem. Ställa någon sorts krav. Jag krävde helt enkelt att få läsa hennes ord. Olga Tokarczuks ord.

Olga_Tokarczuk_2

Lite visste jag då om den förälskelse jag skulle möta när jag långt senare tog mod till mig att faktiskt läsa någonting av henne. (Eller var det så att jag anade vilken effekt hennes ord skulle ha på mig bara genom att att titta på ett fotografi?) Och jag har nog inte riktigt kommit över att jag genom att titta på ett fotografi av henne, visste att jag skulle älska hennes sätt att uttrycka sig. Återigen fick jag bekräftat att jag tydligen blir lika förälskad i verket som författaren. De är så påtagligt sammantvinnade. Länkade till varandra. Till och med sammantvingade. Vare sig de vill eller inte. Vare sig jag vill eller inte.

Nu sitter jag här med min förälskelse, och allt jag kan säga till er, som inte läst henne är: läs inte Olga Tokarczuk. Hon är min! (Ok, jag vet att så inte är fallet, eftersom hon knappt tillhör någon annan än sig själv.) Men om ni nu absolut måste läsa henne, så tycker jag att Björnens ögonblick är en bra början. Sedan kan ni slingra er vidare genom hennes författarskap. Njut av Jan Henrik Swahns helt utsökta och fantastiska översättningar. Låt er vävas in. Trollas bort. Gå vilse i hennes berättelseskogar. Ni kommer antagligen tillbaks som helt nya individer.

Eller så kan ni låta bli…

PS. Jag vill också slå ett slag för eminenta Ariel förlag.


Polsk musik på filharmonin i Lviv

Category: music, photo by prallin, poland, ukraine
Tags: , , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

En kronjuvel i den polska nationen var Lwów, eller Lviv som staden kallas idag. När Nazityskland anföll Polen 1939, så ledde det till att man slutligen förlorade staden. Förlusten av Lviv, eller Lwów, är något som Polen aldrig helt kommer att komma över. Polackernas kärlek till staden tar sig många uttryck. Och inte alltför sällan kan dagens invånare få gåvor från Polen. Som ikväll, när polska konsulatet i Lviv stödde en konsert på filharmonin. Vi som vågade oss till filharmonin, trots varningar om regn och ruskväder, fick lyssna till en lysande konsert med kompositioner av bland annat Frydryck Chopin och Stanisław Moniuszko.

image

image

image


Krakow Autumn Flashback

Category: by sophie engström, photography, poland

(Läsningstid: 2 minuter)

Best place in Krakow

One hotel in Krakow

an other Kiosk in Krakow
Mind the shoe!

circles in Krakow

fog in Krakow

find your way in Krakow

have a walk in Krakow

Ladies in Krakow


Igor Osypov Quartet

Category: by sophie engström, photo by prallin, poland, ryssland, ukraina
Tags:

(Läsningstid: < 1 minut)

Det är inte alltid som jag går på jazzkonsert och blir glatt överraskad av för mig okända musiker, men konserten med Igor Osypovs quartet utvecklade sig från ganska intressant till ruskigt bra. Osypov kommer från Ukraina och hans medmusikanter kom från Ryssland, Polen och Danmark. Igor Osypos kompositioner är orginella med folkloristiska tonskalor som luraf bakom jazzen. Bandet spelade på PH cafeens scen, festivalens kanske mest intressanta och nyskapande program.

image

image

image


I Krakow med egen lins

Category: by sophie engström, photography, poland
Tags: , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Som jag skrev i mars gjorde jag ett kort besök i Krakow. Bilderna är från stadsdelarna Kazimierz, Krowodrza och Nowa Huta. Jag skulle hemskt gärna vilja bo i Krakow under en längre tid. Trevlig stad… trevligt folk… trevligt land. Krakow är som Berlin borde vara (men inte är), öppet, självständigt, spännande, kreativt. En plats där varje själ kan hitta sin plats. Fördomarna om ultrareaktionära Östeuropa kommer verkligen på skam här. (Om nu ett sådant finns förutom i de – kanske ultrareaktionära – västis medias periskop perspektiv).


Att vara, eller inte vara med i EU…

Category: by sophie engström, EU, photo by prallin, poland, ukraina, ukraine
Tags: , , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

… är en fråga som visserligen bara några få ukrainare brottas med. För det finns nog nästan inte någon som tror att Ukraina verkligen vill, eller kan, bli en del av den EU-gemenskapen. Men härrom veckan fick jag ändå anledning att fundera över denna fråga, när jag hade en kortsemester i underbara Krakow. När man åker tåg från den ukrainska gränsen till Krakow slås man av den enorma skillnaden i levnadsförhållanden som till och med syns genom ett tågfönster. Polen verkligen exploderar av infrastrukturprojekt. Infrastruktur är en god markör för välfärd. Längs hela sträckan från ukrainska gränsen till Krakow byggs det t.ex. dubbelspår och stationerna renoveras. En nybyggd motorväg syns också genom fönstret. När man sedan stiger av tåget ser man även att landet har många synliga sociala projekt och till och med fler än jag ens ser i Sverige. Det är inte utan viss förvåning jag ser hur bra Polen mår av vara en del av den byråkratiska jättekolossen EU.

Jag vill påpeka att jag är egentligen inte är någon ensidig EU-förespråkare, men i en jämförelse med Polens östra granne, kan jag bara undra om det kanske är så att länder med behov av stor samhällelig upprustning faktiskt kan tjäna stort på att gå med i EU.

krakow3

Sedan Polen blivit ett EU-land har landet lyckats få bättre placeringar på Transparency Internationals lista över korruption. Som ett exempel kan man ta att bara sedan 2009 har Polen gått från plats 49 till 41 år 2012. Det är helt OK placering, men klart att den kan bli bättre. Men hur ser det ut för andra EU-länder? Polen ligger klart bättre till än Italien (72), Slovakien (62) eller Tjeckien (54). Ukraina däremot har, under samma period, gjort kräftgång på listan och befinner sig just på på plats 144 av 174 platser.

krakow2

Många pekar på att Ukraina står i ett vägskäl, mellan att närma sig EU eller den tullunion Ryssland leder. För en region som Lviv skulle det vara katastrofalt om Ukraina närmade sig Ryssland. Regionen lever på de myrstigar av handel och kontakter som går mellan Polen och Ukraina. Samtidigt är det så att Ukraina måste börja arbeta med sin utbredda korruption om man närmar sig EU. Och det är inte så enkelt. Det är nämligen de som sitter på makten som samtidigt är de som tjänar på korruptionen.

Men att närma sig Ryssland är inte heller helt problemfritt. Jätten i öster har nämligen problem. Ryssland största problem är inte demokratin utan just korruption. Det är korruptionen som upprör medborgarna mer än demokratiproblem och de leder dessutom till att de svagaste i samhället drabbas. (Lyssna på Johanna Melins reportage från Noginsk i Ryssland).

Så frågan om Ukrainas vägval är knappast så enkel som det ofta sägs. Och ingen av alternativen verkar helt bra. Från mitt perspektiv vore det faktiskt bäst om Ukraina slapp välja. Jag skulle önska att det fanns möjlighet att samarbeta och utvecklas med Polen. Att få ta del av polackernas nyvunna självförtroende och vägledning hur man tyglar korruptionen. Kanske vore Polen en bättre och mer realistisk inspirationskälla än flera av de övriga länderna inom EU.


EURO 2012 poetry

Category: by sophie engström, photo by prallin, poetry, poland, ukraine
Tags: , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

And now for some more “non football during Euro 2012”-activities. At the fens to Ivan Franko Park you can find translated poetry by contemporary Polish and Ukrainian poets. I would say that Yuri Andrukhovych is among the most famous, and especially for an international audience. Among other Ukrainian names you can find Katerina Babkina and Andrei Bondar.

I am afraid that I am no good in Polish poetry, and can’t say mych about the names. But many of the pieces are very intrigues. So, to tell the truth, there are some small tasty pieces in the Euro 2012 pie.

For more info.


%d bloggers like this: