viewpoint-east.org

Viktig artikel om pogromerna i Polen 1945-46

Category: poland
Tags: ,

Idag tänker jag göra något så ovanligt som att dela en artikel som publicerats på en annan blogg. Artikeln är författad av historikern Artur Szulc och handlar om de pogromer som skedde i Polen 1945-46. Det är en viktig artikel som förklarar hur det kunde ske. Artikeln inleds så här:

Mellan våren 1945 och hösten 1946 cirkulerade den gamla, antijudiska blodsanklagelsen i Polen. Blodsanklagelsen handlade om att judar rövade bort kristna barn och ritualmördade dem i syfte att använda deras blod, exempelvis när matza bakades till pesach. Eller så användes det av judar för att tvätta sår eller för att dölja stanken deras kroppar påstods utsöndra.

Läs hela artikel här.

VK

Ljusaste dagen snart över

Category: by sophie engström, photography
Tags: ,

I dag är det årets ljusaste dag, och vägen fram hit gick via mörker. Vi samtalar och förundras. Vi planerar och resonerar. Vi väntar på framtiden, som om det inte fanns ett _nu_.

Kamera: Olympus OM-1
Film: Kodak Vision 250
Plats: Lviv
Slutdestination: okänt

Bilder och text: Sophie “Sonia” Engström

flower me

Looking at that heart

day off

that glimpse

busy

Love Ukraine

tree talks

hold the line

we have said it to each other

yellow greay

have a shot

sit there

VK

Från en motorhuv till trygghet

Category: by sophie engström
Tags: ,

Igår skrev jag om en liten rädd kattunge som vi räddade från en säker död i en motorhuv. Några av er undrar kanske hur det har gått för vår lilla motorspecialist.

Den ännu så länge namnlösa kattungen befinner sig nu i ett tillfälligt hem. Den har blivit undersökt av veterinär och är enligt utlåtandet frisk. På bilden nedan ser ni hur ren och fin den är. Jag kan försäkra er alla att så såg den inte ut igår. Då hade vi svårt att förstå att den antagligen skulle vara svart och vit.

Kattungen piper och skriker efter mamma, men vi hoppas att saknaden och minnet av mamman kommer att blekna bort (om de nu inte kan återförenas i ett härbärge). Förhoppningsvis kommer den bli glad igen.

På bilden ser ni hur morrhåren är långa och står rakt fram. Enligt vad jag förstått är det ett tecken på att katten mår fint.

Det problem som nu kvarstår är att 1) hitta ett permanent hem till vår lilla olycksfågel 2) hitta en rimlig lösning på problemet med mamman och de två andra kattungarna. De bor tyvärr på en dålig gård, med utsatt läge och ingen som matar mamman. Jag har varit där och gett henne vatten och torrfoder. Men det är en klen hjälp.

Jag vill påminna er om att det finns möjlighet att hjälpa ekonomiskt. Gå till kontaktformuläret och skriv mig en rad om du vill hjälpa till.

image

VK

Språkförbistring besegras av godhet

Category: by sophie engström
Tags: ,

Alla som följer min blogg vet att jag ofta blir häpen och rörd över godheten här i Lviv. Egentligen är det väl ingen unik godhet, utan ett utslag av mänsklighet. De flesta av oss känner ju empati. Men ibland är det lätt att glömma bort att livet pågår som vanligt, även i ett land med krig och ekonomisk kris.

Idag var jag med om ytterligare ett bevis på denna godhet. Det är en lång och invecklad historia, men jag ska försöka sammanfatta den så levande som möjligt.

Igår kväll stördes min gård av ett hjärtskärande skrik. En mycket liten och vilsen kattunge skrek förtvivlat. Vi försökte få syn på den, men den vägrade visa sig.

I morse sökte vi vidare, men det var helt omöjligt att hitta den. Pipandet kom liksom lite från överallt. Ett tag trodde vi det var flera kattungar.

Men så plötsligt hörde jag att pipet kom inifrån en bil. Från motorhuven. Vid det här laget hade Olesia Isajuk från Lvivs djurskydd anslutit sig till vår sökande grupp.

Efter en timmes sökande efter bilens ägare, var vi nära att ge upp. Men precis som det såg som mörkast ut, dök bilens husse upp. Det visade sig att det var en av husets alla kattälskare. (Han har en bedårande liten vit katt.)

Att få ut en liten vildkattunge ur en bilmotor är inte lätt. Kattmat går ju inte att locka med. Den känner inte igen doften av Whiskas. Att tuta hjälper inte. Det är en myt.  Tillslut såg vår granne ingen annan råd. Han skruvade helt enkelt av hjulet.

Efter en lång stund av petande med pinnar och mjauande fick vår granne och hjälte ut en förskräckt kattunge. Olesia på djurskyddet stoppade ner den i en kartong och iväg till veterinären, för vidare slussning till ett härbärge för katter.

Men säg den eufori som vara för evigt. Lite längre ner på vår gata satt en annan liten krake och pep. Den hade gömt sig i en källarlucka. Vi var förbluffade. Vad hade hänt? En splittrad kattfamilj? Vad hade orsakat det? Vi letade vidare, och hade den otroliga turen att nästan snubbla över mamman. Hon låg i ett hörn på en annan gård, tillsammans med en kattunge. Lika gammal som den i bilen och den i källarluckan.

Efter mycket pip och vassa huggtänder, lyckades vi återförena kattungen i källarluckan med mamman. Nästa projekt blir att försöka fånga in mamman och de två sista kattungarna. Lvivs djurskydd söker nu efter härbärge.

Det bästa med den här historien är den värme som finns mellan oss alla. Trots viss språkförbistring så lyckas man alltid finna ett förstå varandra. Och hjälpa varandra.

Djurskyddet i Lviv har ständigt behov av pengar. Det finns enormt många hemlösa djur här. En del tycker väl att det spelar mindre roll om det finns en massa hemlösa djur, det finns ju så många människor som mår dåligt. Jag har aldrig förstått den märkliga rangordningen. Man borde kunna har empati för alla i nöd.

Om någon av er vill hjälpa djurskyddet ekonomiskt kan jag vara behjälplig.

image

Whiskas i bilmotorn

VK

Om en, två, tre förälskelser

Category: by sophie engström, music
Tags: , , , , , , , , , , , ,

Nu är Virtuosy slut för i år, och det känns både sorgligt och upprymt på en och samma gång. Det är nu som jag ska göra den där sammanfattningen där jag lyfter fram guldkornen, men jag tror jag redan har skrivit om de konserter som imponerade. Fram till fredag, vill säga. För efter fredag förändrades allt. Det var nämligen då som Valerij Sokolov kom in i mitt liv. För andra gången.

Första gången jag hörde virtuosen Sokolov var den tredje oktober 2015. Det är egentligen helt ofattbart att jag inte skrev om den konserten här på viepoint-east. Ofattbart, eftersom den grep tag i mig och är en konsert jag ofta återkommer till. Sokolov spelade då Jean Sibelius violinkonsert i D-moll (op. 47). Det här stycket har en speciell betydelse för mig. Som tonåring blev jag djupt förälskat i det och jag kunde lyssna på det om och om igen. Sedan dess har jag inte lyssnat på det i samma utsträckning. Jag har tyckt att stycket varit för melodramatiskt och lite för pretentiöst.

Men den där nämnda kvällen i oktober förra året lyckades Sokolov återskapa Sibelius violinkonsert inuti mig. Det var som om jag hörde det för första gången, trots att det var så välkänt. När sista satsen klingade bort grät jag. Som ett barn. Så vackert spelade han. Inga ord går att beskriva den känsla som fyllde mig just i det ögonblicket.

I fredags återsåg, eller snarare återhörde, jag Sokolov. Det märkliga var att trots att jag ofta tänkt på konserten i oktober, så hade jag inte noterat att det var Sokolov som skulle spela i fredags. Så när han steg in på scenen och började spela J.S Bach Partita nr. 2, hade jag lika hög puls som om jag hade sprungit i full galopp sprungit Skåne runt (med andra ord, nära döden).

Därefter spelade han violin och piano sonat i c moll av Beethoven, tillsammans med helt formidabla Zhanna Mykytka. Efter paus anslöt sig den unge, och mycket begåvade, cellisten Oleksij Shadrin. Tillsammans spelade de Johannes Brahms trio i B-dur for piano, violin och cello. Ett framförande som slutligen fick mig att kapitulera inför Brahms. Jag får väl erkänna att ge äldre jag blir, ju oftare hänförs jag av hans kompositioner.

Vituosy avslutades alltså i söndags, och det gjorde man med flaggan i topp. Lvivs kanske skickligaste orkester är INSO-Lvivs akademiska symfoni orkester. INSO grundades 1998, men det var först 2011 som orkestern fick akademisk status. Under min tid här i Lviv tycker jag att orkestern har utvecklats enormt. Den har gått från att vara pigg och ung, till att vara professionell och oerhört imponerade.

Söndagens konsert leddes av den energiske dirigenten Viktor Ploskina, och kvällen överraskade med flera stycken jag tidigare inte hört. Ett av de stycken som jag inte hört tidigare var det som Sokolov spelade tillsammans med INSOs egna Marija Tkatjuk, Malcolm Arnolds konsert för två violiner och stråkorkester (första satsen, andra satsen, tredje satsen). Det här mycket svårspelade och krävande stycket (inte bara för musikerna, utan även för lyssnarna) framfördes med sådan precision och virtuositet att vi åhörare tappade andan. Bokstavligen. När de båda solisterna och dirigenten slog av, var syret helt slut i lokalen.

Efter paus tog Sokolov och INSO nya tag med Jevhen Stankovytj konsert no 3 for violin och orkester. (Hittade tyvärr ingen bra inspelning på youtube, men här finner du första satsen, andra satsen, tredje satsen.) Även det här stycket som kräver full koncentration, både av musikerna och publiken. Lite ledsamt var det därför när en mobil ringde mitt i det svagaste partiet i tredje satsen. Det bröt nerven och närvaron. Men ingen skugga ska falla på musikerna, som gjorde en fantastiskt framförande. Stankovytj fanns själv på plats, och hyllade orkestern, solisten och dirigenten. Med all rätt! Vi var begeistrade!

Kvällen avslutades med min favoritkompositör Franz Liszt och hans symfoniska poem Mazeppa. Och om ni inte förstår varför det är att avsluta Virtuosy med flaggan i topp, så vet ni ingenting om ukrainsk historia.

Sokolov med INSO och dirigenten Ploskina.

Text och bild av Sophie “Sonia” Engström.

VK

“Har du svans?”

Category: by sophie engström, photography
Tags: ,

För en tid sedan fick jag rådet att starta en blogg för att nå ut med mina texter och min kunskap om Ukraina. Jag har ju haft viewpoint-east sedan 2009, och fick det rådet mig att tänka på Benedikt i romanen Därv av Tatiana Tolstaja. I ett samtal med en annan invånare i landet Fjodrograd upptäcker han till sin förvåning att inte alla har svansar. “Har du svans?” … “Har du en blogg?”

Här kommer kanske en annan nyhet. Jag har en kamera. En Olympus OM-1. Jag använder ibland annorlunda filmer i min kamera. Som här, när jag använder Kodak Vision 250D.

Text och bild: Sophie “Sonia” Engström

May I 2016

I drank this

bloming on that side

where to?

aging is beautiful II

aging is beautiful I

in the cross rad

High castle again

take that break

gallaey ceiling

we are looking out

Strawberry bucket

taking that talk

00In the old town590003

VK

Lvivs sopkris tilltar

Category: by sophie engström
Tags: ,

För exakt en vecka sedan hände det som inte får lov att hända. Soptippen utanför Lviv kollapsade och tusentals ton av giftigt avfall rasade rakt ner i det närliggande vattnet. Under räddningsarbetet förolyckades tre brandmän och en geolog.

Det här är inte bara en katastrof för de anhöriga. Det är också en katastrof för staden. Soptippen är nu stängd och stan letar febrilt efter var man ska göra av nya sopor. Lviv har dessutom flera tusentals besökare i veckan, och den anstormningen har redan lett till att stans ansträngda sophanteringssystem har pressats.

Lägg därtill de ekologiska aspekterna. Om giftet kommer ut i grundvattnet kommer hela regionen hotas.

Kritiken mot stadens borgmästare, Andrij Sadovyj, har hela tiden varit ganska hård. Man har lyft att han inte gör sitt yttersta för att förhindra en ekologisk katastrof i regionen. Under dagens stadsfullmäktigemöte var det meningen att man skulle diskutera situationen. Några hundra demonstranter hade samtalats utanför rådhuset för att ge uttryck för sitt missnöje. Några lyckades dessutom ta sig in i möteslokalen. Det kan vara anledningen till att man tillkallade kravallpolis till rådhuset. Under eftermiddagen har det beslutet ifrågasatts och till och med är polisanmälts (!). När demonstranterna bröt sig in i möteslokalen uppstod det tumult och polisen använde även tårgas.

Jag var själv på plats vid lunchtid. En mycket underlig och förvirrad stämning, med kravallpolis, civila spanare samt den gamla poliskåren. Den nya polisen syntes inte till när jag kom.

Borgmästaren dök inte upp på mötet som återupptogs vid 15-tiden, och oppositionspolitiker har enligt uppgift polisanmält att kravallpolis tillkallades.

Ni kan se bilder från dagens demonstration här, samt engelskspråkigt reportage om olyckan från UAtoday.

UPD: Borgmästaren betonade nu på eftermiddagen att dagens händelser var ett försök att destabilisera situationen i Lviv. Han nämnde dock ingenting om han tyckte att polisens ingripande var överdimensionerat.

Text: Sophie “Sonia” Engström

Related Posts with Thumbnails
VK