viewpoint-east.org

I en orgels fulla färgklang

Category: by sophie engström, music
Tags: , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Sjätte december
Dagens musik
Henryk Górecki
Kantat op 26

Idag för 90 år sedan föddes den polske tonsättaren Henryk Górecki i den lilla samhället Czernica i Schlesien, eller Silesia om ni föredrar det. (Czernica betyder förövrigt björnbär, vilket egentligen inte alls har med saken att göra, men är ändå lite rolig fakta.) Nåväl, Górecki tillhör en av de mest betydelsefulla tonsättarna i Polen, men vägen till att bli en av de främsta var varken lätt eller spikrak. Hans barndom präglades av frånfället av hans musikälskande mamma och långvarig sjukdom. När hans pappa hade gift om sig försökte familjen dessutom förhindra Henryk från att spela musik. Men Henryk var fast besluten att ägna sig åt musik och sökte därför in vid Musikhögskolan i Katowice. Vid första försöket blev han inte antagen, men han gav sig inte, och sökte på nytt.

Hans debut som tonsättare kom redan under studietiden, och han gjorde sig ett namn som en nyskapande och avatgardistisk tonsättare. Men Henryk var under hela sitt liv en sökande person, och han vågade experimentera med olika former av musik. Hans kanske mest kända verket är hans tredje symfoni op 36, i vilken han lämnade det atonala uttrycket, som hade utmärkt hans tidigare verk, till mer traditionella tonskalor och folkmusik.

Vi ska idag lyssna på ett prov på hans atonala uttryck. Kantat op 26 är ett verk som utmanar örat och sinnet till det yttersta. Verket är skrivet för orgel, vilket inte är ett instrument som Górecki själv spelade. Det kan kanske ses som en petitess men det är ganska ovanligt med verk för orgel som inte skrivits av organister. Stycket inleds, som ni hör, i tutti, vilket innebär att alla orgelns pipor används. Man skulle kunna säga att man här kan höra orgelns fulla färgklang. Det är, kan jag lova, öronbedövande och vansinnigt fascinerande att höra en orgel i sin fulla kraft på detta vis. Du noterar kanske också att han använder en polytonal teknik, vilket innebär att flera tonarter förkommer i samma verk. Och om man läser i partituret (som ni ser i videon) kan du se att noterna figurerar i kluster, tonkluster, något som man ofta associerar med den franske tonsättaren Olivier Messiaen. Góreckis Kantat liknar enligt mig dock inte några av Messiaens stycken, utan har ett väldigt eget och unikt uttryck, vilket ofta är fallet med Henryk Góreckis spännande tonsättningar.


Henryk Górecki när han dirigerar sin tredje symfoni 2003, foto: Jan Zegalski.


Szymons skaparkraft

Category: by sophie engström, music
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Femte december
Dagens musik
Szymon Laks
Sinfonietta för stråkar 1936

Man kan säga att Szymon Laks hade många strängar på sin lyra. Under sin livstid verkade han som tonsättare, dirigent, översättare och skribent. Han föddes 1901 i Warszawa i en assimilerad judisk familj. Inledningsvis studerade han matematik i Vilnius och Warszawa, innan han 20 år gammal blev antagen till kompositionslinjen på Musikhögskolan i Warszawa. Redan fyra år senare spelade Warszawas filharmoniska orkester verk komponerat av den unge Szymon. 1926 lämnade han Warszawa för Wien för att fortsätta sina studier i komposition. Han stannade där blott några år, innan han på 1930-talet slog sig ner i Paris. Under hela 30-talet verkade han i Frankrikes huvudstad, och gjorde sig ett namn med att bland annat skriva flera stycken för den polska sångerskan Tola Korian.

Laks hade nu en enorm skaparkraft, och det var kanske därför som han inte observerade vad som hände i Europa. Nazisternas frammarsch var ju ett direkt hot mot honom som jude. När Tyskland ockuperade Frankrike blev hans strax arresterad och skickades till förintelselägret Auschwitz. Som musiker skonades han de värsta förbrytelserna som tyskarna ägnade sig åt. Han lyckades därför överleva Förintelsen. Men Szymon Laks kunde däremot inte skapa musik under Förintelsen. Han förmådde helt enkelt uppbringa kraft att skapa i tider av mördande och förtryck.

Efter krigsslutet återvände han till Paris, och nu återfick han kraften att komponera. Men hans musik före och efter Förintelsen låter helt olika. Det vilar ett slags sorgens skimmer över hans tonsättningar som skrevs efter Förintelsen. Han hade även svårt att finna kraft till att komponera under hela 50-talet, då sorg och ekonomiska bekymmer präglade hans liv. Det var först på 1960-talet han återfick sin idérikedom. Men det skulle inte vara länge, enär sexdagarskriget bröt ut 1967, då Laks återigen såg hur judarna hotades. Laks övergav därmed komponerandet och blev skribent och översättare, och återkom aldrig till musiken på samma sätt.

Vi ska lyssna på hans Sinfonietta för stråkar från 1936, alltså komponerad före Förintelsen och från den tid hans skaparkraft lyste som starkast.


Szymon Laks, foto: PWM-arkiv.


En körens mästarinna

Category: by sophie engström, music
Tags: , , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Fjärde december 2023
Dagens musik
Lesja Dytjko
Högtidlig liturgi (1999)

En av Borys Ljatosjynskyjs studenter var tonsättaren och musikpedagogen Lesja Dytjko (född 1939). Hon utexaminiserades 1964 och har sedan dess etablerat sig som en av de främsta bland tonsättare av körmusik i Ukraina. Hon har också komponerat två operor samt flera symfonier. Precis som hennes lärare blandar hon gärna traditionella med moderna inslag, atonala och tonala uttryck.

Vi ska lyssna på hennes körverk “Högtidlig liturgi” som skrevs 1999. Det är ett mångbottnat och fascinerande verk, både modernistiskt och traditionellt, där motiv från folkmusik korsas med samtida uttryck. Man färdas inte bara genom musiken, utan även genom historien. Jag hade möjligheten att få höra verket i våras med den filharmoniska kören i Kraków under ledning av Alexander Humala. En hänförande konsert som trollband mig från första ton.

Ni kan lyssna på “Högtidlig liturgi” på appen Ukrainian Live. Kören som framför verket är Galiciska akademiska kammarkören under ledning av Vasyl Jatsynjak. Håll till godo!


I begynnelsen var det Chopin…

Category: by sophie engström, music
Tags: , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Tredje december
Dagens musik
Borys Ljatosjynskyj
Ukrainska kvintetten, op 42

Från Grażyna Bacewicz kan steget till Borys Ljatosjynskyj (1895-1968) tyckas vara långt, men det finns givetvis beröringspunkter, och i detta fall är det Karol Szymanowski. Båda tonsättarna inspirerades nämligen initialt av nämnde Karol, och i var det ett inflytande som skulle figurera i många av Ljatosjynskyjs verk. Det finns de som vill göra gällande att det före Ljatosjynskyj inte fanns några ukrainska tonsättare kunde kombinera ett traditionellt uttryck med atonala och modernistiska inslag, så som exempelvis Karol Szymanowski gjorde.

Och det polska inflytandet löper också som en röd tråd i Ljatosjynskyjs liv, ja, i alla fall inledningsvis. Han växte upp i ett hem med en far som beundrade polsk litteratur och historia, något som hade stor inverkan på sonen Borys. Hans första tonsättningar var starkt inspirerade av Chopin. Borys far ville dock inte att sonen skulle studera komposition, utan istället juridik på universitetet i Kyjiv. Borys böjde sig efter faderns vilja, men efter påverkan lyckades han få tillstånd av fadern att studera komposition vid den nystartade Musikhögskolan i Kyjiv. Han skulle stanna kvar efter utbildningen och bli en mycket uppskattad lärare i komposition. Många av de mest inflytelserika tonsättarna i Ukraina skulle också studera för honom.

Borys Ljatosjynskyj stod under en stor del av sitt liv i ständig opposition med Sovjetunionen och deras krav på estetiska uttryck. För att kunna verka som tonsättare tvingades han följa deras krav vid flera tillfällen. Att han böjde sig för deras krav betydde att han trots allt kunde verka under den sovjetiska tiden, vilket annars hade varit omöjligt.

Många menar att Ljatosjynskyjs största bidrag var, och är, att han var den som la grunden till dagens ukrainska akademiska musik. Utan honom hade den ukrainska konstmusiken under 1900-talet, samt den samtida konstmusiken kanske inte låtit som den gör. Den ukrainske tonsättaren Valentyn Sylvestrov, som också var Ljatosjynskyjs elev, lär ha sagt att den senare var bland de viktigaste och mest betydelsefulla tonsättare under 1900-talet.

Vi ska nu lyssna på ett av Ljatosjynskyjs kanske mest kända verk, den Ukrainska kvintetten op 42 från 1942. Lyssna särskilt på de sista takterna av tredje satsen, som i mitt tycke kommer nära en ukrainsk kulturell essens – en slags vild och brinnande eufori som avslutas med några spröda toner i dur, och ett litet plupp. Effektfullt, vackert och förtvivlat förtjusande.


En stråkens mästare

Category: by sophie engström, music
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Andra december 2023
Dagens musik
Grażyna Bacewicz
Konsert för stråkar (1948)

Från Szymanowski är steget inte långt till Grażyna Bacewicz (1909-1969). Nåväl, det är väl något av en överdrift, ty det var bara i inledningen av hennes karriär som hon lät sig inspireras av Szymanowski. Den huvudsakliga delen av hennes tonsättningar präglas av någon slags nyklassicism, vilken man inte förknippar med Szymanowski.

Grażyna Bacewicz föddes 1909 i Łódź i en musikalisk familj. Det lär ha varit hennes far som lärde henne spela violin och piano, och hon visade tidigt talang utöver det vanliga. Det ledde till att hon 16 år gammal blev antagen till Musikhögskolan i Warszawa. Där blev hon snabbt antagen till utbildningen i komposition. Nio år senare utexaminerades hon från Musikhögskolan och erhöll genast ett stipendium för att studera för legendariska Nadia Boulanger, som Grażyna Bacewicz studerande för i tre år.

1930-talet var hektiskt för Grażyna Bacewicz, och hon arbetade hon bland annat som konsertmästare på Polens radiosymfoniker, under ledning av dirigenten Grzegorz Fitelberg. Men efter andra världskriget beslöt hon sig för att fokusera på komposition och att undervisa i musik.

Det mest kända verket av Grażyna Bacewicz är kankse hennes Polska Caprice (Kaprys polski) från 1949, men vi ska istället lyssna på hennes Konsert för stråkar från 1948. Symfonin, som skrevs strax efter andra världskrigets slut, bär tydliga inslag från barocken men man hör även anslag från den klassiska perioden, och folkmusik. Hör hur hennes mästerliga instrumentalisering vackert mejslar ut tonerna. Håll till godo!


Grażyna Bacewicz år 1960 i Warszawa. Foto: Andrzej Zborski/FOTONOVA/East News.


Ett manslotteri

Category: by sophie engström, music
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

1 december 2023
Dagens musik
Karol Szymanowski
“Manslotteriet” (“Loteria na mężów”) op 69

Det är första december idag och då brukar det ju vankas adventskalender här på bloggen, men i år blir den av lite annorlunda snitt och utformning.

Fokus för årets adventskalender är musik, och inte vilken musik som helst utan klassisk musik, eller konstmusik om du hellre väljer den termen. Utgångspunkten för valet av musik är att tonsättarna, kompositörerna eller komponisterna, kommer från Polen eller Ukraina. Det kan hända att vi gör några utflykter till exempelvis dagens Tjeckien. Så håll i hatten, nu kör vi!

Först ut är självfallet Karol Szymanowski (1882-1937). Han är ju något av en husgud här på bloggen. De flesta associerar nog honom med hans ganska impressionistiska pianostycken, men han hade en diger produktion och skrev allt från just pianostycken till operor. Bland hans symfonier finns ju vackra symfoni nr 3 op 27, och andra okresterverk så som Des Hafis Liebesleider op 26, eller hans violinkonsert nr 1 op 35. Han har även skrivit flera operor, och däribland Kung Roger op 46.

Szymanowskis tonsättningar är oerhört rik på nyanser och dimensioner, men för väldigt många är det helt okänt att Szymanowski även skrev en operett. Ja, du läste rätt, en operett! Verket “Manslotteriet” (“Loteria na mężów“) op 69 skrevs under några raska veckor år 1908 av den då 26 år gamla Karol. Librettot, som författades av vännen Julian Krzewiński-Maszyński, är en skruvad berättelse om ett lotteri för änkor, ungmör, frånskilda och så vidare där högsta vinsten är en fästman, men allt visar sig vara en bluff.

Det kan tänkas att temat för operetten kändes angeläget för den unga Karol, som måste ha fått höra att han nu var giftasmogen, vilket han med största sannolikhet absolut ville undvika. Det råder nämligen inte mycket tvivel om att Karol Szymanowski redan vid denna tidpunkt var homosexuell och hade haft flera relationer med män. Men det uteslöt ju inte möjligheten att den hårfagre Karol förvred huvudet på många kärlekstörstande ogifta kvinnor.

“Manslotteriet” har under hösten getts på Krakóws opera, i en färgsprakande förförisk uppsättning. Nedanstående länk kommer dock inte från den uppsättningen.


Ett högt pris

Category: by sophie engström, Centraleuropa, EU, Euromajdan, ukraina
Tags: , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Idag, nästan tio år på dagen sedan den folkliga resningen Euromajdan inleddes i Ukraina, föreslås Ukraina att få börja förhandla om EU-medlemskap. Det är en resa som åsamkat Ukraina så ofantligt mycket lidande, sedan våren 2014 har landet terroriserats av Ryssland, som bara skruvar upp våldet dag för dag. Det är ett ofantligt högt pris som Ukraina fått betala, för att få komma hem till Europa.

Jag tänker ofta på de där dagarna i november och december 2013, när jag och många andra stod tillsammans på torgen och gatorna runt om i Ukraina och skanderade “Україна – це Європа”, Ukraina är Europa. Och jag tänker ofta på denne herre jag plåtade i Lviv, hur han stod där med EU-flaggan i högsta hugg, och jag undrar om han är med oss idag och kan glädjas, trots all den sorg och alla oläkta sår som vållats Ukraina.

Lviv november 2013.
Kamera Canon AV-1
Film okänd