viewpoint-east.org

Tråkig artikel om Lviv på salongen.de roar inte

Category: by sophie engström, literature, ukraina
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Salongen har nyligen publicerat artikeln Fasader av sprucken gips av Åsa Nyguist Brandt. Det är alltid roligt att Lviv blir omskrivet, men just denna artikel innehåller fler felaktigheter. Lviv framställs som en ointressant byhåla, till och med utan turistbyrå! Jag anar dåligt journalistarbete.

Tyvärr är detta inte enda bristen som artikel innehåller. Lev Hrytsyuk kommenterar Nyquist Brandts påstående att [i]dag minns knappt någon i Czernowitz Paul Celan. Inte heller Rose Ausländer med orden: Celans första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1993 (152 sidor) (Ukraina blev självständigt 1991). 2001 publicerades Celans andra bok på ukrainska i Rykhlos översättning (224 sidor). Ausländers första bok på ukrainska i Rykhlos översättning publicerades 1998 (249 sidor). 2011 publiceras Ausländers dikter och prosa “Phönixzeit” (352 sidor) Nyquist Brandt lyckas dessutom inte alls skildra städerna och folket i regionen. Städerna känns folktomma och ointressanta. Det enda som Nyquist Brandt lyckas med är att hon spär på en redan djuptrotad “östskräck” som finns i Sverige. Inte vidare smickrande, skulle jag vilja säga.

Det är dock tråkigt att man oftast belyser de artiklar eller radioprogram som är dåliga. Därför vill jag lyfta fram Ulrika Knutssons reportage från vårt Galizien. Med en närvaro och journalistisk professionalitet lyckas Knutsson skapa en mycket levande bild av folket, kulturintresset hos folket, regionen och städerna. Lyssna på den istället! (Här är länken till programmet)

Man kan också läsa denna mycket intressanta artikel av Petro Rykhlo om Bukovinas litterära miljö.

UPD.: Läs även Bodil Zaleskys artikel om Bruno Schulz.

UPD 2.: Artikel som nämns ovan publicerades i DN 2004, därav faktafelen! Tack Bodil Zalesky for att informera oss om det. Dessutom skönt att veta att tiderna faktiskt förändras : )

Vin och ost – ett lekande koncept

Category: by sophie engström, photo by prallin, ukraina
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

I helgen var det vin och ost-festival på kulturpalatstet i Lviv. Mässan var mycket välbesökt. De suddiga bilderna nedan illustrerar dess popularitet och hur trångt det följdaktningen blev.

Personligen uppskattade jag de lokala vinodlarna som kommit ned från karpaterna för att bjuda oss på äppeldoftande muscatvin och rustiga röda viner som inte bara gav röda kinder i höstkylan, utan även vackert rödglänsande läppar.

Osten var däremot av mindre kvantitet och de få tillverkade som var där, var ständigt påpassade av girigt ostlängtande besökare. Det var helt enkelt omöjligt att ta sig fram till deras bord!

Det jag däremot kände är att jag helst sluppit var den alltför höga, och usla, musiken som verkligen inte passade till en stund där man njuter av gott vin. Å andra sidan var det också upplyftande att snobbstämpel på vin suddades ut och att familjefesten var det som stod i centrum. För vilken svensk vinfestival hade haft lekplats för barnen? En verkligt lysande idé! Efter ett eller två glas vin villl både mamma och pappa vara med i leken.

Gator utan bilister – tack!

Category: by sophie engström, ukraina
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Lvivs infrastruktur har varit mig ett kärt ämne sedan jag kom hit. Det intresserar mig verkligen hur ett infrastrukturnät kan ha kollapsat så totalt! Bilisterna är helt klart värst. De är nonchalanta och direkt farliga. Att stanna för en fotgängare vid ett övergångsställe ses som en dödssynd och den som befinner sig på övergångsstället ska prickas av som en måltavla. Det är som att vara tillbaka i S:T Petersburg 1997, då bilisterna tävlade om att träffa fotgängarna som gick över gatan.

Av detta skäl har jag gottat mig extra mycket i Lviv sedan i september. Infrastruktursnillena på stadshuset har helt enkelt grävt upp vägarna, gjort dem omöjliga att färdas på. Visserligen har det genererat mer koas på vissa gator, men till min glädje har bilisterna det jobbigast av alla – där de sitter i sina meningslösa köer och tycker synd om sig själv.

Nedan ser ni mina bilder men titta även på denna blogg, så att ni får fler bildbevis på snillet i arbete.

Läs även denna recension av boken Trafikmaktordningen skriven av Fredrik Österblom i veckans Ny Tid.

Efterlängtat tjeckiskt besök

Category: by sophie engström, music
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Den tjeckiska duon Dva gjorde en efterlängtad konsert i Lviv, på den nyöppnade klubben Johnny Rocker, i tisdags. Jag säger “efterlängtad” då Lviv inte ofta föräras med band i deras genre, experimentell electronica. Tyvärr eftersom det är uppenbart att det finns en stor skara i Lviv som verkligen saknar en sådan scen. En bidragande orsak kan vara att genren saknar en faktisk och fungerande scen samt arrangör. Jag tvivlar dock på att Johnyy Rocker vill bli en sådan scen då deras interiör talar till en anan typ av estetik. Det är dessutom uppenbart att stället är alldeles för litet för ett band som Dva. Och akustiken lämnar dessutom väldigt mycket övrigt att önska.

Kvällens stora behållning var helt klart konstverken som projicerades på väggen bakom duon. De gör sig visserligen inte på bild, vilket dock konstnären gör : )

love as in bike

Category: bike, by sophie engström, photo by prallin, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: 2 minuter)

I love bikes and biking. All my life I have had owned a bike and it has always been part of me and my mentality to bike. Partly because I hate cars! Can’t stand them. Never could have! This perhaps explain why I have very mixed feelings for the new biking cult that has, during the last year, grown stronger and stronger in Lviv.

When I came here a year ago I almost never saw bikes. Something was missing in the city culture. A city is no city without decent bikers and bikes, well at least for me. But during the last year I see bikes more often and I am very glad that I do see them, but, there are two very big “but”.

1. The first “but” concern where I find them, on the pavement. I can understand that the traffic does not allow bikes to be in the street, but do please try to behave nice. Today I often find bikers more offensive and aggressive than car drivers, which is absurd! It i also a bit hard to understand why one have to bike very fast at the pavement. If your up on the pavement try to avoid hurt pedestrians.

This rules for bikers that I found on a blog is actually not accurate since most bikers are on the pavement, so simple rules on how to behave at the pavement should be added, unless most pedestrians should start to hate bikers. And we don’t want that, do we?

2. My second “but” has to do with style. I am no fan of sport… Any kind of sport. I am “anti-sportish” and very proud of it. This imply that I am not very found of lycra. And any sport clothes, especially on bikes. I must say i find the blog cycle chic® a bit stupid, but he do have a point, Mikael Colville-Andersen, to bike is style and lycra… is not style.

It also make the whole biking situation look very unconformable, lycra on a pavement. Who want to do that? Well, I am not sure that I would, even though I am a bike lover.

Halvsvensk experimentell duo på Dzyga

Category: avantgarde, by sophie engström, music, ukraina, ukraine
Tags: , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

På söndag, den 18 september, får Lviv svenskt besök i den experimentella musikens tecken. Den svenska basisten Joel Grip kommer att spela tillsammans med den franske saxofonisten Pierre Borel. De framträder förstås på Dzyga och tiden är satt till 19.00.

På deras hemsida finns det möjlighet att se dem på film samt få ett smakprov på deras ekvilibristika utsvävningar.

The Guardian helt fel ute

Category: antisemitism, by sophie engström, ukraina, ukraine
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Den 2 september publicerade den ansedda tidningen The Guardian en artikel som lämnade mycket att önska. Artikelförfattaren beskrev hur ruinerna av en synagoga i Lviv, Den Gyllene Rosen, hade förstörts i en slags Förintelseförnekande handling. Jag blev mycket förvånad, då jag aldrig upplevt att Lvivs invånare har visat en öppen antisemitism så som artikelförfattaren beskrev. Som exempel kan ges att monumentet även Ghettot i Lviv inte vandaliserats så som exempelvis det som återfinns i Warszawa.

När jag själv begav mig till platsen för Gyllen Rosen kunde jag inte se att något förändrats sedan i juni i år, som var mitt senaste besök på platsen. Vad jag däremot såg var att ett annat hus har demolerats, men det ligger en bra bit från platsen för Gyllene Rosen. Det hus som demolerats ligger granne med ett lyxhotell. Vad som däremot är upprörande är att hotellet och huset som revs, ligger i gamla stan som är med på UNESCOs Världsarvslista. Det betyder att hotellet helt klart bröt mot alla tänkbara regler att skydda ett kulturarv, men att deras agerande knappast kan ses som en antisemitisk Förintelseförnekande handling!


Gyllene Rosen innan den förstördes av tyskarna 1943.

Enligt min mening kan The Guardians artikel bidra till att piska upp en redan ansträngd position för Lvivs judiska församling. Församlingen förnekar också att det, i skrivande stund, finns något hot finns mot Gyllene Rosen. En klargörande artikel på The Global News Service for Jewish People publicerades den 9 september, och själv hoppas jag bara att The Guardian förljer efter och skriver en dementi.

UPD.: Läs även Ingmar Oldbergs artikel som belyser Ukrainas problematiska relation till Förintelsen.