Det första jag ser varje morgon är en kvinna med långt blont hår. Hon sitter framför spegeln, och håller upp håret, som för att reda ut en tova. Men om det hon gör lär jag aldrig få veta, ty kvinnan jag ser finns i Isaac Grünewalds målning “Det blå köket” från 1917. Jag kan nu blott gissa vem hon är som sitter där framför spegeln och försöker reda ut sitt hår, men min slutsats är att det är rimligt att tro att det är den svenska konstnärinnan Sigrid Hjertén, som föddes idag för exakt 141 år sedan. Sex år tidigare hade hon nämligen ingått äktenskap med nämnde Isaac Grünewald och tillsammans skulle de revolutionera den svenska konsten.

Men det anade nog ingen i hennes barndomshem i Sundsvall. Faktum är att hon var en ganska ordinär flicka ur medelklassen, som hölls förhållandevis hårt. Men sorgen drabbade henne tidigt då hon blev moderslös som tvååring. Fadern gifte om sig med systern till en arkitekt. Under sin skoltid skulle Sigrid främst visa intresse för praktiska sysslor, såsom bland annat ekonomi. Men genom brodern till hennes styvmor väcktes intresset för inredningsdetaljer och hantverk och han skulle också uppmuntra henne att söka in på Konstfacks textiljlinje.

Första gången Sigrid Hjerten och Isaac Grünewalds vägar korsades var när hon medverkade på en konstindustriutställning. Hon bidrog med tre väggbonader, kuddar och dukar. Källorna är förtegna om vad de två konstnärerna sa till varandra, men det är troligt att det var då deras relation inleddes. Strax därpå åkte Sigrid till Frankrike och studerade måleri för bland annat Matisse, som ska ha uttryckt stor beundran för hennes unika sinne för färg. Det är också möjligt att det var genom hennes kunskap om textilier som gav henne det unika sättet att hantera färger och former.

1911 gifte sig alltså Sigrid med Isaac, men de var i mångt och mycket kollegor lika mycket som ett äkta par. Året efter giftermålet skulle de båda ställa ut på Liljevalchs med konstnärsgruppen De åtta, som Isaac och hade initierad. Utställningen skulle mötas av våldsam kritik och det var särskilt mot Isaac Grünewald som kritiken riktades. Han ansågs vara för ytlig och affärsmässigt. Sigrids konstverk avfärdades som rena idiotin. Men paret ville inte ge sig, utan skulle genom åren ställa ut tillsammans 106 gånger och deras formspråk skulle som sagt förändra den svenska konsten.

Mycket har skrivits om parets relation och det finns de som menar att Grünewald kopierade Hjertens uttrycksformer och sätt att hantera färger. Med andra ord klassisk antisemitism, som utgår från att judar inte har förmågan att skapa egna konstnärliga uttryck. Det finns även de som menar att Isaac skulle ha drivit Sigrid till den galenskap som också skulle vara en bidragande orsak till hennes död år 1948. Sigrid Hjerten led av återkommande depressioner och schizofreni, men dessa bottnade nog snarare i att ha blivit moderslös som tvååring, än i äktenskapet med Isaac. Senare forskning har också visat att Isaac månade om Sigrid och att det på många sätt var hon som var den starka i relationen.

Hur det än förhåller sig med detta är det svårt att tänka sig den ena utan den andra. Sigrid och Isaac sitter ihop, så också i nedanstående målning “Ateljéinteriör” av Hjerten från 1916, där hon har avbildat sig själv mellan Isaac och konstnären Einar Jolin. Nils Dardel syns i förgrunden, samt Sigrid och Isaacs son Iván. Men vem den mörka och mystiska kvinnan i förgrunden är, vet ingen. Kanske Sigrids alter ego?