Frågan är om någon annan högtid är så förknippad med musik som julen. Världen över, där julen firas, spelas olika julsånger. Men många verkar dock ha en förkärlek för olika amerikanska slagdängor. Ja, det måste man anta eftersom det faktiskt är dessa sånger som nästan uteslutande hörs så här års. Detta märkliga fenomen verkar dessvärre gälla oavsett var man befinner sig på vårt klot. Här i Polen är det bara undantagsvis som någon polsk julsång letar sig in i butikernas eller restaurangernas högtalarsystem.

Man skulle kunna önska att om nu butiksägare och restaurangchefer väljer att förorena våra ljudmiljöer med skvalmusik, så skulle de i alla fall kunna ha den goda smaken att välja några polska julsånger, vars samlingsnamn är “kolęda”. Men icke. Detta trots att de polska julsångerna är så förtjusande och dessutom mycket anrika.

Den äldsta polska julsången “Zdrow bądź, krolu anjelski” kan faktiskt härledas ända till år 1421. Århundradena därpå skulle det bli på modet att skriva julsånger och det var också då som begreppet “kolęda” myntades. Under 1600- och 1700-talet skrevs hundratals sånger, och på 1800-talet började man katalogisera och systematisera sångerna. Detta har lett till att många av sångerna är välkända för alla och envar. Om man frågar en polack hur de firar jul är det inte ovanligt att de bland annat nämner att de sjunger julsånger tillsammans med familjen. Det finns de som menar att det praktiskt taget bara är i Polen som det är så utbrett att sjunga julsånger i hemmet. Men det är givetvis en sanning med modifikation.

Ty i Ukraina finns det nämligen en liknande tradition, som har levt kvar som starkast i västra Ukraina. Deras julsånger kallas koljadky (Коля́дки) och det finns många likheter mellan de ukrainska och polska sångerna även om de inte är identiska. Under den sovjetiska tiden skulle julsångerna dessutom bli en del av motståndsrörelsen mot förtrycket. På 1970-talet i Lviv anordnades fester under julen där man tillsammans sjöng sånger, som ledde till att flera arresterades och några till och med mördades. Än idag är det en omtyckt tradition att samlas och sjunga julsånger. Den stora skillnaden mellan den polska och ukrainska företeelsen torde dock vara att man i Polen har en mer utbredd tradition att sjunga sångerna i hemmet (även om man även sjunger på gator och torg), medan man i Ukraina företrädesvis sjunger sångerna tillsammans med andra på gator och torg (även om man i vissa fall även sjunger i hemmen).

I Sverige förekommer inte en lika stark sedvänja att sjunga julsånger tillsammans, frånsett luciasångerna då (fast frågan är hur många som verkligen sjunger på lucia). Den vanligaste julsången i svenska hem är, vågar jag drista mig till att påstå, “Hej, tomtegubbar”. Men jag är kanske ute och cyklar.

—
Fotot är från nyårsafton 1972. Flera av de som deltog arresterades senare

Några ukrainska julsånger med kören Aksioz från Lviv.

Och tre julsånger framförda av Jagellonska universitetets kör.

I många fönster i Sverige hänger just nu adventsstjärnor och glimmar förföriskt mot det tysta decembermörket. Sedan barnsben har jag utgått från att detta är en urgammal svensk tradition, och blott bara taffligt efterhärmad i andra länder. Men efter lite efterforskning visar det sig att fenomenet givetvis är lånat från någon annanstans och denna gång från Tyskland. Det var nämligen i början av 1800-talet som den religiösa rörelsen herrnhutismen i Sachsen hade ett 50 årsjubileum på ett internat, och till festen beslöt man att sätta upp en lysande stjärna i ett fönster. Denna tradition höll sedan i sig och blev något av en tilldragelse varje första advent när stjärnan sattes upp i fönsret.

På något sätt färdades sedan stjärnan upp till Sverige och landade i ett fönster i Västerås domkyrka år 1894. Hur den kom dit tycks vara oklart. Från Västerås spred sig sedan denna ljuspunkt från fönster till fönster i Sverige och under 1920-talet började den kallas för adventsstjärna. Två decennier senare började H&M:s grundare Erling Persson producera röda adventsstjärnor och hans vana trogen gjorde han det en masse, vilket resulterade i att det snart hängde röda adventsstjärnor hos var och varannan.

Men traditionen med stjärnor är givetvis inte begränsad till att hänga i de svenska fönstren. I Ukraina har man sin julstjärna, kallad rizdvjana zirka (Різдвяна зі́рка), som spelar en viktig roll när ukrainarna sjunger sina julsånger, kallade “koliada” (Коляда́) som ingår ett julspel (kallat “Vertep”), med särskilda julsånger som ukrainarna sjunger kring jul. Ledaren för tåget, som sjunger sina julsånger, bär en rizdvjana zirka i färgglada färger som ofta går att snurra. Denna stjärna är ofta åttuddig, men kan även ha färre eller fler uddar. I Polen finns ett liknande julspel, med snarlika sånger och dessutom med en stjärna som inte är helt olik den ukrainska. På polska heter stjärnan “Gwiazda kolędnicza”.

Den stjärna som syns på bilden har faktiskt ingenting med någon av ovanstående stjärnor att göra, då den varken har ljus, kan snurra eller är tillverkad en messe av H&M. Men den har en särskild plats i mitt hjärta eftersom dess uppenbarelse får mig att tänka på den nära samhörighet som finns mellan Ukraina och Polen (något som dessvärre vissa politiker vill slita i stycken), och för att den är en gåva från en mycket kär vän och kollega.