• I begynnelsen var det Chopin…

    I begynnelsen var det Chopin…

    Publicerad:

    Läsningstid: 2 minuter

    Tredje december
    Dagens musik
    Borys Ljatosjynskyj
    Ukrainska kvintetten, op 42

    Från Grażyna Bacewicz kan steget till Borys Ljatosjynskyj (1895-1968) tyckas vara långt, men det finns givetvis beröringspunkter, och i detta fall är det Karol Szymanowski. Båda tonsättarna inspirerades nämligen initialt av nämnde Karol, och i var det ett inflytande som skulle figurera i många av Ljatosjynskyjs verk. Det finns de som vill göra gällande att det före Ljatosjynskyj inte fanns några ukrainska tonsättare kunde kombinera ett traditionellt uttryck med atonala och modernistiska inslag, så som exempelvis Karol Szymanowski gjorde.

    Och det polska inflytandet löper också som en röd tråd i Ljatosjynskyjs liv, ja, i alla fall inledningsvis. Han växte upp i ett hem med en far som beundrade polsk litteratur och historia, något som hade stor inverkan på sonen Borys. Hans första tonsättningar var starkt inspirerade av Chopin. Borys far ville dock inte att sonen skulle studera komposition, utan istället juridik på universitetet i Kyjiv. Borys böjde sig efter faderns vilja, men efter påverkan lyckades han få tillstånd av fadern att studera komposition vid den nystartade Musikhögskolan i Kyjiv. Han skulle stanna kvar efter utbildningen och bli en mycket uppskattad lärare i komposition. Många av de mest inflytelserika tonsättarna i Ukraina skulle också studera för honom.

    Borys Ljatosjynskyj stod under en stor del av sitt liv i ständig opposition med Sovjetunionen och deras krav på estetiska uttryck. För att kunna verka som tonsättare tvingades han följa deras krav vid flera tillfällen. Att han böjde sig för deras krav betydde att han trots allt kunde verka under den sovjetiska tiden, vilket annars hade varit omöjligt.

    Många menar att Ljatosjynskyjs största bidrag var, och är, att han var den som la grunden till dagens ukrainska akademiska musik. Utan honom hade den ukrainska konstmusiken under 1900-talet, samt den samtida konstmusiken kanske inte låtit som den gör. Den ukrainske tonsättaren Valentyn Sylvestrov, som också var Ljatosjynskyjs elev, lär ha sagt att den senare var bland de viktigaste och mest betydelsefulla tonsättare under 1900-talet.

    Vi ska nu lyssna på ett av Ljatosjynskyjs kanske mest kända verk, den Ukrainska kvintetten op 42 från 1942. Lyssna särskilt på de sista takterna av tredje satsen, som i mitt tycke kommer nära en ukrainsk kulturell essens – en slags vild och brinnande eufori som avslutas med några spröda toner i dur, och ett litet plupp. Effektfullt, vackert och förtvivlat förtjusande.


  • En stråkens mästare

    En stråkens mästare

    Publicerad:

    Läsningstid: 2 minuter

    Andra december 2023
    Dagens musik
    Grażyna Bacewicz
    Konsert för stråkar (1948)

    Från Szymanowski är steget inte långt till Grażyna Bacewicz (1909-1969). Nåväl, det är väl något av en överdrift, ty det var bara i inledningen av hennes karriär som hon lät sig inspireras av Szymanowski. Den huvudsakliga delen av hennes tonsättningar präglas av någon slags nyklassicism, vilken man inte förknippar med Szymanowski.

    Grażyna Bacewicz föddes 1909 i Łódź i en musikalisk familj. Det lär ha varit hennes far som lärde henne spela violin och piano, och hon visade tidigt talang utöver det vanliga. Det ledde till att hon 16 år gammal blev antagen till Musikhögskolan i Warszawa. Där blev hon snabbt antagen till utbildningen i komposition. Nio år senare utexaminerades hon från Musikhögskolan och erhöll genast ett stipendium för att studera för legendariska Nadia Boulanger, som Grażyna Bacewicz studerande för i tre år.

    1930-talet var hektiskt för Grażyna Bacewicz, och hon arbetade hon bland annat som konsertmästare på Polens radiosymfoniker, under ledning av dirigenten Grzegorz Fitelberg. Men efter andra världskriget beslöt hon sig för att fokusera på komposition och att undervisa i musik.

    Det mest kända verket av Grażyna Bacewicz är kankse hennes Polska Caprice (Kaprys polski) från 1949, men vi ska istället lyssna på hennes Konsert för stråkar från 1948. Symfonin, som skrevs strax efter andra världskrigets slut, bär tydliga inslag från barocken men man hör även anslag från den klassiska perioden, och folkmusik. Hör hur hennes mästerliga instrumentalisering vackert mejslar ut tonerna. Håll till godo!


    Grażyna Bacewicz år 1960 i Warszawa. Foto: Andrzej Zborski/FOTONOVA/East News.


  • Ett manslotteri

    Ett manslotteri

    Publicerad:

    Läsningstid: 2 minuter

    1 december 2023
    Dagens musik
    Karol Szymanowski
    “Manslotteriet” (“Loteria na mężów”) op 69

    Det är första december idag och då brukar det ju vankas adventskalender här på bloggen, men i år blir den av lite annorlunda snitt och utformning.

    Fokus för årets adventskalender är musik, och inte vilken musik som helst utan klassisk musik, eller konstmusik om du hellre väljer den termen. Utgångspunkten för valet av musik är att tonsättarna, kompositörerna eller komponisterna, kommer från Polen eller Ukraina. Det kan hända att vi gör några utflykter till exempelvis dagens Tjeckien. Så håll i hatten, nu kör vi!

    Först ut är självfallet Karol Szymanowski (1882-1937). Han är ju något av en husgud här på bloggen. De flesta associerar nog honom med hans ganska impressionistiska pianostycken, men han hade en diger produktion och skrev allt från just pianostycken till operor. Bland hans symfonier finns ju vackra symfoni nr 3 op 27, och andra okresterverk så som Des Hafis Liebesleider op 26, eller hans violinkonsert nr 1 op 35. Han har även skrivit flera operor, och däribland Kung Roger op 46.

    Szymanowskis tonsättningar är oerhört rik på nyanser och dimensioner, men för väldigt många är det helt okänt att Szymanowski även skrev en operett. Ja, du läste rätt, en operett! Verket “Manslotteriet” (“Loteria na mężów“) op 69 skrevs under några raska veckor år 1908 av den då 26 år gamla Karol. Librettot, som författades av vännen Julian Krzewiński-Maszyński, är en skruvad berättelse om ett lotteri för änkor, ungmör, frånskilda och så vidare där högsta vinsten är en fästman, men allt visar sig vara en bluff.

    Det kan tänkas att temat för operetten kändes angeläget för den unga Karol, som måste ha fått höra att han nu var giftasmogen, vilket han med största sannolikhet absolut ville undvika. Det råder nämligen inte mycket tvivel om att Karol Szymanowski redan vid denna tidpunkt var homosexuell och hade haft flera relationer med män. Men det uteslöt ju inte möjligheten att den hårfagre Karol förvred huvudet på många kärlekstörstande ogifta kvinnor.

    “Manslotteriet” har under hösten getts på Krakóws opera, i en färgsprakande förförisk uppsättning. Nedanstående länk kommer dock inte från den uppsättningen.


  • Ett högt pris

    Ett högt pris

    Publicerad:

    Läsningstid: < 1 minut

    Idag, nästan tio år på dagen sedan den folkliga resningen Euromajdan inleddes i Ukraina, föreslås Ukraina att få börja förhandla om EU-medlemskap. Det är en resa som åsamkat Ukraina så ofantligt mycket lidande, sedan våren 2014 har landet terroriserats av Ryssland, som bara skruvar upp våldet dag för dag. Det är ett ofantligt högt pris som Ukraina fått betala, för att få komma hem till Europa.

    Jag tänker ofta på de där dagarna i november och december 2013, när jag och många andra stod tillsammans på torgen och gatorna runt om i Ukraina och skanderade “Україна – це Європа”, Ukraina är Europa. Och jag tänker ofta på denne herre jag plåtade i Lviv, hur han stod där med EU-flaggan i högsta hugg, och jag undrar om han är med oss idag och kan glädjas, trots all den sorg och alla oläkta sår som vållats Ukraina.

    Lviv november 2013.
    Kamera Canon AV-1
    Film okänd


  • Mozart och Korngold på Filharmonia krakowska

    Mozart och Korngold på Filharmonia krakowska

    Publicerad:

    Läsningstid: 2 minuter

    Den legendariska dirigenten Marin Alsop, pionjär och banbrytare, har precis inlett sitt chefskap över polska radiosymfonikerna och ett besök i Katowice bör varje musikintresserad företa sig. Men om man bor i Kraków behöver man då rakt inte ta sig till Katowice för att få njuta av utmärkt vackra framföranden.

    Ett exempel på det var kvällens konsert på Filharmonia krakowska, där de framförde Korngolds violinkonsert (op 35) med den skickliga violinisten Jarosław Nadrzycki, samt Mozarts mässa KV 427 i c-moll.

    Korngolds violinkonsert är en krävande solokonsert, som fodrar en hög grad av teknisk skicklighet av violinisten. Kvällens solist bemästrade de tekniskt svåra passagerna med stor skicklighet, utan att för den förlora känslan och närvaron. Violinkonserten innehar dessutom också en rik, dramatisk och klangfull orkestrering, vilken utfördes med sedvanlig bravur av orkestern och fenomenala dirigenten Alexander Humala.

    Det var ändå Mozarts mässa som särskilt berörde, och här skulle man förvisso kunna skriva rader av hyllningar till kvällens framförande. Man skulle mångordigt kunna hylla kören, orkestern, solisterna och inte minst dirigenten för deras briljanta prestationer. Men ibland förvandlas inte intrycken till ord, utan fångas i en slags ordlös élan. Likväl jag vill särskilt lyfta “Qui tollis” som framfördes med en sådan emfas att jag bokstavligen fullkomligt tappade andan av förtjusning. Jag är fortfarande helt förstummad, och kan blott utbrista “Bravo!”.

    —

    Eftersom jag inte tog någon bild under konserten får denna duga, vilket jag tror den gör, enär den väl tangerar temat med “Qui tollis”. På bilden ser ni en takmålning från en träkyrka i Rabka-Zdrój. Kyrkan är från 1600-talet och idag hyser den ett museum (Muzeum im. Władysława Orkana w Rabce – Zdroju) som förfogar över en mycket sevärd samling med hantverk av bergsfolket goraler.

    Ps. Den enda brasklapp som kan ges till kvällens konsert går till publiken. Att börja applådera innan dirigenten tar ned sina händer, är faktiskt som att svära i kyrkan. Det må vara att man blir exalterad, men i konserthusen råder dirigentens lag och ordning, och det är hen som bestämmer när konserten är slut. Punkt!


Archives: