viewpoint-east.org

Dagens anteckning – 8 juni 2025

Category: by sophie engström
Tags: , , , , , , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Många tycks redan ha noterat att Robert Schumann föddes på denna dag år 1810, men inte särskilt många verkar känna till att det på Robert Schumanns sista födelsedag år 1856 föddes en liten flicka i Warszawa som hette Natalia Janotha. Natalia föddes rakt in i en musikerfamilj, hennes pappa var tonsättare och lärare vid musikaliska akademien i Warszawa, så att hon skulle välja samma bana var ingen överraskning för familjen. Hennes mamma hade varit vän med den store Fryderyk Chopin. Natalia inledde sin musikaliska bana i hemmet, där hon studerade piano för sin far, men snart visade hon stor begåvning, och sändes därför till Berlin för att studera för ingen mindre än Clara Schumann och även för Johannes Brahms.

Efter avslutad examen åkte hon ut på sin första turné, och nådde snart berömmelse. Och berömmelsen växte när hon fick hoppa in för Clara Schumann på hennes turné i England, eftersom Clara var för sjuk för att uppträda. Natalia Janotha spelade även tillsammans med både den då mycket kände violinisten Joseph Joachim samt förstås Johannes Brahms. Natalia Janotha var en så pass eftertraktad pianist att många jämförde henne med hennes landsman Ignacy Paderewski, som verkade ungefär samtidigt. Paderewski var under denna tid kanske världens mest efterfrågade pianist. Precis som Paderewski skulle Natalia Janotha också skriva musik, fast hon skrev dock enbart pianostycken. Hon lär ha åstadkommit över 400 tonsättningar, var av de flesta tyvärr verkar ha fallit i glömska.

Genom sin mor fick hon år 1883 kontakt med hertiginnan Marcelina Czartoryska, som i sitt hem hade bevarat Fryderyk Chopins alster efter hans död. Chopin var vid denna tid inte särskilt känd. Natalia Janotha stannade flera månader i Kraków för att studera Chopins verk och med hjälp av hertiginnan blev hon snart känd som en ytterst skicklig tolkare av Fryderyk Chopin. Så det var på detta sätt som Chopin blev känd för en vidare krets. Under sin tid i Kraków gav hon också flera konserter på musiksällskapet (som senare skulle bli Krakóws filharmoniska orkester) och framförde flera verk av Schumann, men givetvis också Chopin. År 1885 utnämndes hon till hovpianist vid det kejserliga hovet i Berlin, en tjänst hon förlorade först vid första världskrigets utbrott. Under hela sitt liv skulle hon turnera land och rike runt och hon var mycket eftertraktad ända till hon var på sin ålders höst.

Nu skulle man ju kunna tycka att ovanstående räcker för att göra Natalia Janotha märkvärdig, men det förefaller som om hon var en person som inte nöjde sig med sin lott. Hon var nämligen även en styv bergsklättrare, och väckte stor uppmärksamhet när hon iklädd byxor besteg de högsta topparna i bergskedjan Karpaterna. Tilläggas bör också att hon var en mycket stolt kattägare. Hennes svarta katt hette “White Heather”, vilket betyder vit ljung. I vissa kretsar anses vit ljung tydligen bringa tur och det var av den anledningen som Natalia Janotha hade gett sin katt detta namn.

Natalia Janotha gick ur tiden dagen efter sin 76:e födelsedag, så man kan ju anta att festen kvällen innan var spektakulär.


Dagens anteckning – 5 april 2025

Category: by sophie engström
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Små vita tussar singlar ner mot marken, och för ett ögonblick får jag för mig att det det är bladen från körsbärsblommorna som har lämnat sina platser i blommornas stjärnformationer. Det visar sig dock vara fel, för det är tydligen ett förvirrat snömoln från Nordpolen som irrat sig för långt söderut. Men trots virriga snömoln är jag varm både i hjärtat och i sinnet, ty det är jag alltid när jag kommer ut från vår pianostudio, Fortepiano atelier, som framför musik på tidstypiska instrument. Ikväll har jag fått höra två verk av för mig tidigare helt okända tonsättare.

Första stycket var en pianokvintett av Wojciech Sowiński. Man tvistar om han föddes 1803 eller 1805, men det tycks ställt utom allt tvivel att han såg dagens ljus för första gången i den lilla byn Łukasziwka, som idag ligger i Ukraina och heter Lukaskivka (Лукашівка). Sedan är det ganska skralt med information, frånsett att han studerade i Wien och därefter fortsatte sina studier i Italien. Han flyttade 1828 till Paris och ska ha medverkat vid Fryderyk Chopins debutkonsert 26 februari 1832 i Paris. Där ska han också ha framfört egna verk. Han verkade som lärare i Paris fram till sin död 1880. Wojciech Sowińskis verkförteckning tycks inte heller vara lång, men bland dem finns alltså en pärla som den pianokvintett som framfördes under kvällens konsert. Verket, som består av fem satser, publicerades 1861 och bär opusnummer 87, är mycket intressant och egensinnigt på många sätt. Jag önskar att jag kunde hitta en inspelning av stycket, men tyvärr finns inga sådana att tillgå.

Kvällens andra verk var en underbar kvartett (op 2) av Józef Krogulski, och om honom finns det mer information att tillgå. Han föddes i Tarnów år 1815 i en musikerfamilj och det skulle tidigt visa sig att han var en mycket begåvad pianist. Som ung pojke hade han sina första framträdanden och omtalades omgående som ett riktigt undebarn. Familjen flyttade därför till Warszawa så att Józef kunde utbilda sig vid musikhögskolan. Bland hans lärare återfinns ingen mindre än Józef Elsner (som också var Fryderyk Chopins lärare). Józef Krogulski skulle sedermera turnera land och rike runt och hade flera bejublade konserter i Tyskland, där hans vitsord som pianovirtuos befästes. Han framträdde även i bland annat Lviv, Kyjiv, Lublin och många fler platser.

Redan i unga år började Józef Krogulski skriva egna tonsättningar, och hans verkförteckning är förhållandevis lång, men den borde ha blivit längre. Tyvärr ådrog han sig tuberkulos under någon av alla sina turnéer och en illasinnad förkylning gjorde att han gick ur tiden blott 26 år gammal. Den utmärkta kvartett som framfördes ikväll lät Józef Krogulski tillägna sin lärare Józef Elsner och den spelades för första gången inför publik i Warszawa den 11 februari 1835. I den första satsen hörs tydligt att han låtit sig inspireras av Mozart, men i den andra satsen byts stämningen ut och här hörs romantikens tongångar framträda. Den tredje lekfulla satsen sveper oss in i den fjärde dansanta satsen, som också är en hommage till den polska folkdansen Krakowiak. Och min steg hemåt efter denna underbara konsert, genom den kyliga men vårklädda staden som gett dansen dess namn, går självfallet som i en dans.


Józef Krogulski (1815-1841).


Wojciech Sowiński (1803/1805-1880).

Inget av ovanstående verk verkar finnas tillgängliga på internet, men väl en pianooktett av Józef Krogulski.


Dagens anteckning – 26 januari 2025

Category: by sophie engström
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Det är säkert inte många av er som har lyckats undgå att det är Wolfgang Amadeus Mozarts tvåhundrasextionionde födelsedag imorgon. Han kan ju dessvärre inte vara med och fira själv, men det hindrade inte oss andra från att festa om en smula till hans ära en dag i förväg. Själv gick jag på födelsedagskalas hos Fortepiano atelier för att hedra denna gigant bland tonsättare. Pianisten Natalia Kurcab och mezzosopranen Viktoria Lerche-Kurpas hade satt samman ett fint program bestående av sånger av Fryderyk Chopin, hans lärare Józef Elsner samt Maria Szymborska, bland annat med Grande valse i F-dur från 1819. Avslutade gjorde de med två sånger av Mozart, som återspeglar vår samtida uppfattning om honom som en sexfixerad lustigkurre.

Jag tror att alla har ett Mozart-ögonblick, ett tillfälle då Mozarts musik har skänkt någon extra krydda åt tillvaron. Mitt Mozart-ögonblick borde ha varit när pappa framförde Mozarts klsrinettkonsert tillsammans med Helsingborgs symfoniorkester, men jag var inte där eftersom jag gick i skolan på annan ort. Istället får jag dra mig till minnes det senaste tillfället när Mozarts musik gjorde starkt intryck på mig, och det var förra hösten när Krakóws filharmoniska orkester och kör framförde hans Mässa No.16 i C-moll (K.427), tonsatt troligen 1782-83. Jag minns särskilt kören, som jag också tror att jag förälskade mig i under den konserten. Deras framförande av “Qui tollis” gjorde mig fullkomligt hänförd. Ett förtjusande Mozart-ögonblick, med andra ord.

Vilket är ditt Mozart-ögonblick?