Dagens anteckning – 28 maj 2025
Category: by sophie engström
Tags: Dagens anteckning, Fåglar
Wisła slingrar sig och skär, med sin väldiga och respektingivande fysionomi, rakt genom landskapet. Längs med flodbädden frodas ett djurliv, vars läten med tiden har blivit ett familjärt och hemtrevligt sorl för mig. Det kan kanske till och med förhålla sig som så att jag alltid har sökt en plats dit där till exempel trastsångaren bor.
Denna oansenliga fågel, som mäter 19 centimeter från näbb till stjärt, har en särpräglad sång. Min fågelbok framhåller att lätet kan återges enligt följande: “Krr-krr, tsep, kerretsiepp, tsiee,tsiee, kerre-kerre, krik-krik-krik, tchi, tchi” och fortsätter med att förtydliga med orden “ungefär som en osmord stenkross”. Den som aldrig suttit vid Wisłas strand och lyssnat hur denne lille gynnare sjungit från ett vasstrå, kan nog med ovanstående beskrivning hoppa i galen tunna och anta att sången ter sig oangenäm. Men i själva verket tillhör trastsångarens sång nog en av de mest rogivande bland alla sånger.
På polska heter trastsångaren Trzciniak och dess sång beskrivs av polska ornitologer på ett helt annat och faktiskt mycket mer fantasieggande sätt: “Ryba ryba-rak-rak-rak, świędzi, świędzi-drap-drap-drap, boli-boli, cierp-cierp cierp” sjunger den tydligen på polska, vilket skulle kunna översättas med “Fisk fisk-kräfta-kräfta-kräfta, det kliar, det kliar-kliar-kliar-kliar, ont-ont, lida-lida-lida”. Till skillnad mot den svenska trastsångaren har alltså den polska släktingen lärt sig flera användbara ord.
Nåväl, trastsångaren kan förväxlas med den mindre rörsångaren. På polska har den också ett snarlikt namn och kallas Trzcinniczek. Precis som trastsångaren är rörsångaren mycket blygsam och dess fjäderdräkt är likaså oansenlig. Även sången påminner om trastsångarens, men slingan är kortare och kan således beskrivas som en osmord stenkross modell mindre. Den är dock inte lika talrik som trastsångaren, vilken dessutom lätt överröstar rörsångaren.
En annan sångare som jag ibland kan urskilja är kärrsångaren. Denna är om möjligt ännu mer oansenlig och därtill extremt blygsam. Det visar sig helst inte alls för människor, utan gömmer sig bland buskar och blad. Därifrån sjunger den sin sång som faktiskt är ganska djärv, med massor av mikroskopiska drillar och härmljud.
I sorlet av sångare tycker jag mig ibland även höra sävsångaren, men enligt polska ornitologer är den ovanlig just i mina trakter. Sävsångaren har en mer karaktäristisk fjäderdräkt och stiliga svarta streck på huvudet. Sången har långa drillar med de knastrande ljuden som utmärker alla ovanstående fåglar. “Trrr” och “tjeck” säger den käckt. För att låna min fågelboks språkbruk skulle man kunna säga att den låter lite som en osmord pepparkvarn. På polska har den det förtjusande namnet “rokitniczka”, vilket kanske skulle kunna översättas med den lilla havtornslingen.