viewpoint-east.org

On what a naked body can do

Category: art, by sophie engström, gender, ukraine
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

It was a couple of days ago I started to think about Boris Mikhailov again – the photographer, not the ice hockey player ; ) My first acquaintance with him and his photos was at a Photo Fair in Gothenburg. I guess it was in the late 1990s. The collection of his photos was not any his more wild and exposing photos, but the old hand coloured. I also saw them in Moscow a couple of years ago and got as equally impressed. It is a fascinating work. But it was a completely different story when I really fell in love with his work. It was when he got the Hasselblad Award in 2000. I had been able to grab a ticket to the award ceremony, and the so called party afterwards at the local City Art Hall.

mikhailov

When I was walking around that City Art Hall I slowly started to grasp what kind of photographer this was! I was completely stunned with his serie with the homeless, alcoholics and drug addicts. Not only was he brave, but also the people he depicted was so. At first I wasn’t very sure if I liked it or not. I thought he exploited the people somehow but I couldn’t put my finger on if I thought it was entirely bad and evil action to do so. But when I came to the last room, I was not very sure what to think at all. It was a serie with self portraits, mostly naked and not in an euphemistically way. His aging body was put in more or less obscure positions. It was something very laughable about it, as it was extremely admirable! He deconstructed his own body, and I both liked and feared. It was like his work spoke two different languages, both brutal and very subtle in the same breath. I was completely entranced by him and his way of thinking, but I still feel have problem describing why, and actually how, I love his work.

Here is an interview with Boris Mikhailov on “Specialisten”.

A couple of years ago a friend from Moscow visited me and we started to talk about Mikhailov. I think we both shared a common admiration for him, but probably in different ways. My friend told me that Mikhailov had been arrested in Kyiv (and released shortly after) due to that he and his assistant had been collecting women’s sanitary pads at public toilets. They needed it for some kind of project that Mikhailov was working on. I still don’t know if it true or not. And parts of me does not want to know either, because I fear it does not exists at all. But if it does, I am convinced that we will most certainly hear about it. It would be pretty controversial … And if it does exist, I will probably dispute with myself if I like it or not, possibly ending up entranced, once more.

Surprised by the Ukraine-EU summit

Category: by sophie engström, EU, ukraina, ukraine
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

I have to admit I was really surprised when I opened my weekly issue of one of the leading newspapers in Sweden this saturday and found a small note about the Ukraine-EU summit. I was not as surprised by the actual agreement. Of course there where no real change in order to improve the relationship between the Ukraine “the EU’s closest cooperation and trade partner”, as the Swedish Prime Minister Fredrik Reinfeldt said, and EU. I think, that even though I am a sceptic, pessimist a real misanthrope in these circumstances, I am probably not alone when say that one of the priority issues during the Swedish Presidency, The Eastern Partnership, is perhaps a real fiasco. It has actually been so little talk about this priority, so I started to imagine that they perhaps had moved it out from the priority list… Anyway, I wonder, really wonder, what the chairman of EU, Mr. Reinfeldt, and Chairman of the European Commission José Manuel Barroso, hopes to achieve when their main focus is to pressure and lecture Ukraine, pointing on that Ukraine’s reforms are too slow or not democratic enough? The only achievement I can see is that they follow wishes from IMF like little doggies? • woof woof •

I am especially worried, because it seems like EU has run out of any creative ideas about how to cooperate with, for instance, Ukraine. And it is possible that this inanity actually affect the relationships in a many negative ways. I can’t say I have any constructive ideas right now on the issue, but I at least do know that even though the EU leaders congrats themselves, the whole agreement is painfully worthless.

Or? Any objections?

Pingviner mot allt – en lönsam kombination?

Category: by sophie engström, literature, ukraina, ukraine
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Den rysk-ukrainske författaren Andrej Kurkov har uttalat sig om det förestående ukrainska presidentvalet. För den svenska publiken har han gjort sig ganska känd för de båda burleska och absurdistiska romanerna “Döden och Pingvinen” samt “Pingvin försvunnen“.

kurkov
Andrej Kurkov, bild från wikipedia.

På frågan om hur han ser på förestående val svarar han till Deutsche Welle att han inte har särskilt stor tilltro till kandidaterna eller till deras politiska ambitioner.

– Det största problemet för Ukraina är att det inte finns några politiska partier, ingen ideologi. De olika partierna företräder bara olika finansiella grupperingar, säger han vidare till Deutsche Welle.

Andrej Kurkov fortsätter med att peka på att oavsett vilken av de starka kandidaterna som vinner valet, Viktor Janukovitj eller Julia Tymosjenko, så kommer Ukraina att närma sig Ryssland. I förra veckan noterade jag att det finns en möjlighet att Rysslands premiärminister Vladimir Putin har satt sitt pund på Tymosjenko, då de lyckades förhandla fram en ovanligt gynnsam gasuppgörelse inför nästa år. Men igår hävdade Putin till Reuters att han absolut inte stödde Tymosjenko i valet. Man kan kanske tillägga att även om han stödde Tymosjenko så skulle han aldrig erkänna det. Det vore politiskt oklokt, och inte alls lika slugt som Putin ibland lyckas agera.

Det är svårt att avgöra om Kukov har rätt. De ukrainska politiska klimatet är allt annat är lätt analyserat, men faktum är att Kurkov har rätt i att mycket tyder på att Ukraina kommer att ändra kurs, något österut då, efter valet. Frågan är bara om det i egentlig mening kommer att påverka relationerna med EU? Enligt min bedömning kommer de inte nämnvärt påverkas. Relationerna med EU är inte intensiva särdeles, och Ukraina har dessutom visat prov på en ganska korrupt ekonomi i förberedelserna inför (herrarnas!) fotbolls-EM 2012 som landet står värd för, tillsammans med grannlandet Polen.

Däremot tycker jag att Kurkov gör en fyndig reflektion när han menar att väljarna är hjälplöst uttröttade till leda på allt vad some heter politik och vill inte rösta. Det är bara några få ambitiösa unga valarbetare som verkligen bryr sig om valet, säger han. Kurkov menar också att om man verkligen vill ha folkets stöd så bör man vara en sann antagonist och helt enkelt döpa om sig till “Mot Allt” och då också vara emot allt. För det är just så folket känner.

För den som läst någon av Kurkovs romaner känns humorn igen – politikern “Mot Allt” skulle kunna befinna sig i hans litterära kabinett. Det märkliga är väl bara att “verkligheten” tycks har hunnit ikapp honom. Jag ser därför i en inte alltså för avlägsen framtid hur pingviner strövar med slokörad husse på standen till den isfria Dnepr.

Sociala medier i kampen mot valfusk

Category: by sophie engström, sociala medier, ukraina, ukraine, web 2.0
Tags: , , , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Under förra presidentvalet 2004, som senare ledde till den orangea revolutionen, rapporterades det om det flera oegentligheten. De första uppgifterna som kom ut om valfusk och förhindrande av valprocedur var ofta via internet. Detta ledde till att man valde att stänga ned en server som användes av en organisation som bland annat ställde sig bakom den nuvarande presidenten, Viktor Jusjenko. Idag är nästan alla överens att kommande presidentval i januari MÅSTE gå rätt till. Denna gång får inte internationella övervakare rynka på näsan åt den ukrainska demokratiska viljan.

twitter

Ett försök att stärka valprocessen är Internviews-Ukraine’s Twitter projekt. Vitaliy Moroz, från Internews-Ukraine, säger till Olya Vesnjanka för Deutche Welle att Ukraina ofta har varit arena för innovativ och kreativ journalistik, och avser aktioner som de jag nämnde ovan, samt att Livejournal användes som en politisk debatt och nyhetsrapportering under förra presidentvalet.

Tanken med Internews-Ukraine’s projekt är att utbilda journalister (och gärna bloggare) runt omkring i Ukraina, till att skapa ett twitter flöde som synliggör oegentligheter under valkampanjen 7-17 januari. De också lyfter fram de politiska frågorna även om de är väl medvetna om att kan inte kan ha en politisk debatt på Twitter, eftersom siten bara erbjuder 140 tecken per status uppdatering!

Journalisterna i projektet ska därför inte bara få utbildning i hur de rent tekniskt twittrar, exempelvis från mobil, utan också hur man kort, endast några tecken, uttrycker saklig och begriplig information. (Helt uppenbart är att undertecknad borde gå en sådan kurs, då jag verkligen har svårt att uttrycka något sakligt, kärnfullt och framförallt kort 😉 ) Allt material som twittras ska sedan smalas upp av en större portal som samlar blogginlägg, twitter, bilder från exempelvis Flickr, på en och samma sida. Jag föreställer mig att den eventuellt kan se ut som piratpartiets Live-ström.

Om detta kommer att motverka att presidentvalet 2010 blir lika smutsigt som förra, låter jag vara osagt. Men faktum är att förra valet kanske “räddades” just av att de som kritiserade situationen under valet faktiskt använde sig av ny teknik för att sprida information!

För den som är intresserad kommer jag att under december månad publicera en liten artikel med intervjuer med några dem som stod bakom förra presidentvalets flashmobs och spektakulära serverflyttar.

Utan språk inget val

Category: by sophie engström, ukraina, ukraine
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 4 minuter)

“Det är uppenbart”, tänker jag när jag sammanfattar förra veckans svenska nyheter om Ukraina, “att 17 januari annalkars”. Lika klockrent som ett julspel börjar svensk mediakår framställa Ukraina från landets allra sämsta sida. Med det menar jag det tryne som aldrig tycks få nog av politiska bråk, som formligen älskar att vältra sig i korruption, rysk gas och i total själv förödmjukelse då landet gör precis det som Ryssland varnar EU “att Ukraina nog kommer att göra” – med andra ord, sno gas och framstå som en sann byfåne. Och trots att det är klassiskt snaskigt, som en riktig segsliten gammal dokusåpa, så är inte det orsaken till att jag aldrig trycks upphöra att av förundras, förbluffas, förförs av och förälskas i Ukraina. Det är kanske helt enkelt en annan typ av motsägelse som förundrar mig.

kyiv nights
En suddig Bohdan Khmelenytsky. Kanske bäst så. Historien förtäljer att denna Hetman från 1600-talets första hälft, inte bara förföljde och mördade judar i tusental, utan också skrev på det avtal som slutligen ledde till att Ukrainas oberoende inskränktes och landet blev en del av det ryska imperiet.

Continue reading…

Jusjenko hatar

Category: by sophie engström, ukraina, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Enligt dagens UNIAN tillkännager den ukrainske presidenten Viktor Jusjenko att han hatar politik, och att tänker lämna politiken … men först om fem år. För först är hans ambition att vinna presidentvalet den 17 januari 2010. Enligt de flesta bedömare är det knappast en rimlig önskan från presidenten. Han är enormt impopulär, även om det finns beundrare som gapar för full hals och på sitt sätt har väl denne beundrare rätt. Jusjenko har varit extra ordinär, och saknar i viss mån motstycke. Men jag skulle också vilja tillägga att jag är Jusjenko evigt tacksam… för att han tog bort visum tvånget till Ukraina. I övrigt verkar han vara lika korrupt som sina motspelare, Tymosjenko och Janukovitj. Om jag fick rösta i det ukrainska presidentvalet skulle jag nog föredra pingviner, om inte annat för att utmana homofobin ; ) även om romanen i länken ovan inte utmanar heteronormativa värderingar är den faktiskt läsvärd.

Rubrikoproffset har blivit rubrikprofet

Category: by sophie engström, ukraina, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Yay!

Ibland är mina rubrikval inte så tokiga ändå. Jag var typ 3 år före Per-Arne Bodin här!!