Sergej Letov är en gigant inom rysk avantgardistisk musik. Det finns nästan ingen experimentell musiker i Ryssland som inte samarbetat med Sergej Letov. Han har dessutom varit verksam sedan tidigt 1980-tal och har därför ett perspektiv på den ryska musikscenen som nästan ingen annan.

foto: Mila Shilina

För den stora massan i Ryssland är Sergej Letov kanske mest välkänd som storebror till den nu bortgångne punkvirtuosen Egor Letov. Letov den yngre var mycket uppskattad för sina orädda politiska texter och många jämförde honom med den sovjetiska trubadursångaren och skådespelaren Vladimir Vysotskij, som hade sin storhetstid under 1970-talet. Egor var också något av en levande legend under sina sista år, och det var ett chockat Ryssand som i februari 2008 tog emot nyheten att Egor hade dött av hjärtstillestånd i sömnen, endast 43 år gammal.

Sergej rycker på axlarna och vill helst inte prata om det när jag tar upp ämnet:
– Det är inte så att jag inte bryr mig. Jag älskade och älskar min bror! Men alkoholen är ett gift i Ryssland, och många musiker och konstnärer dör en för tidig död, säger han eftertänksamt. Min bror är inte ensam, utan kanske bara ett av de mer kända fallen.
Sergej menar att det finns en destruktivitet i den ryska konstnärssjälen som främst drabbar musiker. Han anklagar det ryska samhället för bristande intresse och för att de inte erkänner experimentella musiker. Slutligen känner många en stor otillfredsställde att de dricker sig slutligen fördärvade.
– Det är det största hotet mot vår konstform, säger Sergej och menar att andra konstnärer inte råkar lika illa ut då deras konstformer är mer accepterade av den inhemska publiken.

Sergej började framträda som saxofonist under 1980-talet. Han spelade då med den avantgardistiska musikern och kompositören Sergej Kuryokhin. Kuryukhin var en av de vitalaste och viktigaste kreatörerna i den nya utmanande musikscen i 1980-talets Leningrad. Band som rockbandet Auktion fick en allt större publik och mitt i denna explosiva era startade Sergej Letov sin musikaliska bana.
– Jag har alltid spelat, och så långt jag kan minnas har jag blåst i alla rör som jag hitta. Att jag började spela saxofon var på uppmaning av Kurykhin. Han menade att jag var ämnad för att spela saxofon. Idag är jag honom evigt tacksam, även om jag aldrig kan förlåta honom för att han övergav oss, säger Sergej och hänvisar till Kurykhins alltför tidiga bortgång 1996.
– Det var sprit, droger och kanske även AIDS som var dödsorsaken. Men den officiella orsaken är att han dog av en ovanlig hjärtsjukdom. Jag tror att hans efterlevande vill dölja hur han verkligen dog, eftersom han inte skulle varit samma helgon om det kom fram att han var narkoman och AIDS-sjuk, men det är bara vad jag tror, säger Letov och slår uppgivet ut med händerna.

Lämnade rymdprogram för musiken
När Sergej inledde sin musikaliska karriär under 1980-taltes början var han ännu forskare och jobbade inom det svårt sargade sovjetiska rymdprogrammet. Enligt egen utsago arbetade han med att framställa det sovjetiska rymdskeppet “Buran” under 1980-talet, innan han beslutade att satsa heltid på musiken.
Under 1980-talets slut ar det ännu positiva vindar i landet och under 90-talets inledande år visade många experimentella musiker vägen mot ett nytt ryskt avantgarde. Men den ekonomiska krisen under 90-talets senare hälft ställde till det även för musikerna.
– Många emigrerade till väst och stundtals var Moskva helt tom på intressanta musiker att samarbeta med, säger Sergej. Jag har alltid arbetat gränsöverskridande, så för mig var det kanske lite lättare. Jag arbetade med allt från punkband via experimentell samtida konstmusik till med DJs och samplare. Jag har aldrig sett några begränsningar för min musik.

Kanske är det en av orsakerna till att Sergej Letov har överlevt de flera förändringar som ryskt musikliv har genomgått. Idag kastar han sig lika fullt mellan olika musikstilar som han gjorde tidigare. Men med en antydan till klagan i rösten säger han att han hade önskat att han hade haft råd och möjlighet att fokusera på en inriktning.

Eget bolag för att möta piratkopiering
En av de stora problemen för Sergej är att få ut sin musik till lyssnarna. Det finns i princip inga distributionskedjor för CDs och när han hinner få ut dem har piratkopierade CD redan kommit före. För Sergej är till exempel fildelningen en icke-fråga. Han är tveksamma till om han förlorar pengar på det. Men han är säker på att redan upptryckta piratkopierade CDs är farligare för musikern.
– Men jag har aldrig tjänat pengar på min skivförsäljning. Det är konserter som ger de stora pengarna, och i vissa fall sponsring, säger han.
Sergej säger att han vill möta piratkopieringen med att starta ett eget skivbolag för experimentell musik. Men för att slippa de höga skatterna måste han göra det illegalt, säger han. Jag ifrågasätter vad som är skillnaden mellan att piratkopiera hans plattor och att smita från skatten.
– Det är en vansinnig skillnad, faller han ut. Jag har ju skapat det och har rätt att ta ut pengarna.
Sergejs hållning är kanske representativ för hans generation, men den yngre generationen håller inte alls med. Läs om skivbolagsägaren och hiphopparen Sasha Dzhem som publiceras här inom kort, som säger att piratkopiering är en förutsättning för att sprida avantgarde och underground musik, både inom och utanför Ryssland.

Inga planer att trappa ned
Trots att Sergej Letov har arbetat i många år, och fast att han hunnit att bli både morfar och farfar har han han ingen lust att trappa ned. Inte heller han han någon lust att sluta experimentera med instrument och konstellationer. I våras var Sergej i Stuttgart och hållit en föreläsning om projektet “Moscow Conceptualism” och särskilt det senaste projektet som är ett samarbete mellan Sergej Letov och bland annat den provokativa konstnären Oleg Kulik (1). Nyligen blev Sergej också blivit omnämnd av online tidskriften allaboutjazz.com, som en av de mest innovativa ryska musikerna av idag, vilket är en betydande utnämning, då allaboutjazz.com är mycket respekterad bland musiker och lyssnare.
Och som hans trogna publik kan jag bara hoppas att han kommer att ha kvar sin innovativa kraft länge. Hans musikaliska lekfullhet, kombinerat med hans stora kunnande och erfarenhet, är en unik sammasättning som tyvärr är alltför ovanlig – inte bara i Moskva.

(1) Kulik gjorde sig känd för den breda svenska publiken när han 1996 naken lät sig kedjas fast vid en hundkoja med skylten “Dangerous” ovanför sig.

Sergej Letov