viewpoint-east.org

Ovanför kyrkan på Skałka (även kallad Sankt Mikaels och Sankt Stanislaus kyrkan) har en måne sökt sig upp på himlen. Dess runda fysionomi har sedan urminnes tider skapat en ljuskälla under skördetid för dem som skördar på åkrarna. Därför kallas den ofta för skördemåne. Men i Krakóws centrum är det ingen som skördar grödor på fälten. Här tycks alla ha fullt bestyr med att jaga upplevelser. Restaurangerna är fulla till sista plats. Köerna till Wawel ringlar sig långa och andra har satt sig på slänten nedanför slottet för att beskåda solnedgången.

Men under dagen har man inte bara jagat upplevelser. Det har även varit de som jagat röster. Ja, även här är det val, men dock bara (om det nu är så bara) till rollen som borgmästare. Som någon av er kanske minns lyckades en grupp missnöjda väljare, politiker och affärsmän samla ihop tillräckligt med namnunderskrifter för att kasta ut borgmästaren Aleksander Miszalski, som valdes i demokratiska val 2024. Men några ansåg att han lånade för mycket pengar samt gick för hårt fram med att införa miljözoner som skulle förhindra att äldre bilar från angränsande områden kunde köra in i staden. Så man startade en insamling av namnunderskrifter för att kasta ut honom. Också ett konstigt system, kan man tycka. Varför arrangeras det val överhuvudtaget om det sedan går kasta ut borgmästaren om hen tar beslut man inte tycker om?

Efter att den förre borgmästaren sparkats ut gjordes faktiskt en opinionsundersökning för att mäta om det fanns stöd bland invånarna för införa miljözoner i Kraków, och det visade sig att en klar majoritet faktiskt var för att sådana infördes. Det här måste ha förvånat många och däribland affärsmannen Łukasz Gibała, som var en av dem som var drivande i kampanjen mot den tidigare borgmästaren. Gibała, som är politiskt obunden, har under decennier försökt få makten i staden, utan att lyckas. Men nu ser det faktiskt ut som han kan bli borgmästare, och det efter att ha öst in pengar från sina företag, dels i kampanjen mot förre borgmästaren samt nu i sin egen kampanj.

En del menar att han försöker köpa Kraków och de tillägger att han nästan helt har tömt sina företag på pengar och är fattig som en kyrkråtta och därför är nödgad att vinna. Men detta är alltså rykten och det är alltid vanskligt att veta hur hög sanningshalten är i sådana där.

Ikväll har det alltså varit första omgången i detta val, och hart när 40% av de röstberättigade gick och röstade. Eftersom ingen fick över 50% väntar en ny omgång med de två toppnamnen väntar om två veckor. Hur gick det för Łukasz Gibała, då? Jo, enligt vallokalsundersökningen samlade han som väntat flest röster, runt 34%. Men sanningen att säga var det inte riktigt någon övertygande seger. På andra plats hamnade Monika Piątkowska, som är kandidat från regeringspartiet Medborgarplattformen, med 24% eller möjligen 28%. Med hennes resultat kan Donald Tusk & co. dra en lättnadens suck. Det är nämligen något av en upprättelse för regeringen, eftersom den förre borgmästaren också kom från detta parti.

Nu väntar två veckor med kampanjande och med tanke på att så mycket står på spel för Łukasz Gibała och även regeringspartiet, är det mycket sannolikt att den också blivit smutsig.

Nåväl, vem som vinner får vi se om två veckor. Om det går att köpa sig en stad eller om regeringen får en revansch. Det enda vi vet med säkerhet är att en redan skuldsatt stad fått gräva djupt i sina fickor för att hitta pengar till ytterligare ett borgmästarval.

De här envetna, eller måhända enerverande om ni så vill, anteckningarna brukar försöka uppehålla sig kring sådant som leder bort tankarna från samtidens olika obehag. Men idag måste vi dessvärre behandla ett av dessa mindre angenäma företeelser som vår tid för med sig. Vi måste nämligen ägna en stunds uppmärksamhet åt kaninen Marcyś.

Det var i februari i år som hela Kraków, ja, faktiskt hela Polen, med förskräckelse fick kännedom om en gruvlig upptäckt. I en park i centrala Kraków hittade några förbipasserande en liten kanin som var illa däran. Det stod klart för upphittarna att kaninen hade utsatts för misshandel och tortyr. De beslutade sig därför för att ta kaninen till djurskyddet, vilka snart kunde konstatera att den lilla kaninen svävade mellan liv och död. Den hade fått sina öron avskurna. Den hade bränts och fått flera sticksår över hela kroppen.

Arbetet med att försöka rädda den lilla kaninen inleddes direkt, och veterinärerna gjorde allt för att kaninen skulle räddas. Men tillståndet blev kritiskt och efter flera operationer beslöt man för att amputera kaninens bakbenen. Hela Polen höll andan. Skulle lille Marcyś klara sig?

Och efter en tid såg det faktiskt ut som om veterinärerna hade lyckats. Marcyś blev utskriven och hamnade i det bästa tänkbara hemmet, ett härbärge för kaniner som drivs av eldsjälen Kasia. Under den första tiden i sitt nya hem såg Marcyś lite vilsen ut och pälsen skvallrade om att kaninen inte mådde så bra.

Men snart gjorde Marcyś enorma framsteg. Efter bara någon vecka kunde man på Facebook se hur kaninen hoppade fram på det tultande vis som kännetecknar någon som förlorat sina ben. Men det var inte fråga om annat än att Marcyś var lycklig. Så lycklig som en kanin kan bli.

Under tiden gjorde polisen en insats för att hitta Marcyś plågoande, men man saknade spår. Polackerna är som bekant ett envist folk och man gav sig inte utan startade en insamling till ersättning för de tips som kunde leda till gärningsmannens gripande. På bara några dagar samlade man in 13 000 PLN (c:a 37 000 kronor). Och med dessa tips kunde polisen gripa förövaren.

Det visade sig vara en 21-åring med ett lika sargat inre som Marcyś kropp och sinne. Men domstolen fann inga förmildrande omständigheter, utan 21-åringen dömdes till fem månader i fängelse, 10 000 PLN (c:a 26 000 kronor) i skadestånd till djurskyddet och för veterinärskostnader samt ett förbud mot att äga och arbeta med djur i 15 år. Nog fanns det de som tyckte det var ett klent straff, men sanningen att säga var domen, alltså förbudet mot att äga eller ha hand om djur, det högsta som finns i polsk lagstiftning.

Hemma hos Kasia fortsatte Marcyś att göra framsteg och varje dag kunde vi följare njuta av nya bildbevis på att kaninen hade fått det liv den förtjänade. Och från hela Polen strömmade presenter, såsom hö, filtar, leksaker och mycket mera, in till Kasias härbärge för kaniner. Lyckan tycktes fullständig och det var nog många av oss i Polen som drog en lättnadens suck.

Men igår förbyttes glädjen mot sorg. Kasia meddelade nämligen att lille Marcyś hastigt hade gått bort efter en operation. Hans svaga kropp orkade helt enkelt mer. Med andra ord var det en slags komplikation efter misshandeln. Och Marcyś var borta.

Det är oklart hur många i Polen som fällde en tår igår, men det var säkerligen många som kände bedrövelse över att lille Marcyś inte fick fler lyckliga dagar i sitt nya hem hos Kasia.

Men fallet med Marcyś har ändå lett till att frågan om djurrätt blivit mer allmänt diskuterad i Polen och flera brister i skyddet av djur har blottlagts. En klen tröst, jag vet, men trots allt en början och bådar gott för djuren och väl så för deras framtid.

Källan till bilden på Marcyś:
https://www.facebook.com/profile.php?id=61552290084776

Under träden i Henryk Jordana-parken i Kraków råder ett osedvanligt lugn. Några ligger på en picknick i gräset och dåsar i hettan. Andra har spänt upp en hängmatta mellan träden. Några sitter på bänkarna och samtalar i sävlig sommarton. Under terminerna brukar parken soliga och varma dagarna befolkas av studenter från universitetet. De syns ofta djupt försjunkna i sina mobiler, snarare än kurslitteratur, och det vanligaste förekommande ljudet kommer från någon reel som studenterna visar för varandra och som möjligen roar för stunden. På helgerna byts däremot sorlet ut mot ett annat slag, då parken nämligen intas av barnfamiljer, med tillhörande aktiviteter som alstrar en polyfonisk ljudbild bestående av bollekar, cykletramp, tjut och skratt, eller bara skrik i största allmänhet.

Men idag har alltså ett sällsynt stiltje lagt sig över parken. Studenterna är antingen upptagna med sina tentor eller så har de redan gett sig av. Och barnfamiljerna syns inte heller till, eftersom det är skolavslutning först imorgon. Det är därför ingenting som stör mina tankebanor och jag låter dem därav färdas iväg till begynnelsen.

Ja, nu menar jag inte begynnelsen av allt, utan just begynnelsen av parken Henryk Jordana-parken. Till sitt yttre ser den kanske ganska oansenlig ut, men dess historia är faktiskt unik. Parken tillhör nämligen en av de första i sitt slag. Bakgrunden är att en läkare vid namn Henryk Jordan (1842-1907) kom med en idé att anlägga en offentligt park med betoning på fysisk aktivitet och även lekplatser för stadens barn. Vid förra sekelskiftet betraktades parker som en mötesplats för vuxna, där de förväntades spankulera runt och socialisera sig med varandra, lyssna på med musik eller gå till någon inrättning i parken där det serverades alkohol. Förlagan till dessa parker var exempelvis den legendariska parken Prater i Wien. Henryk Jordana tyckte inte att den typen av parker gav starka, friska och lyckliga människor, därför tog han initiativet till att skapa en ny slags park, som slutligen hade invigningen år 1889.

I parkens barndom arrangerades därför ofta olika lekar både för barn och vuxna. Man inrättade även tennisbanor, en swimmingpool och ishall. Därtill anlade man en labyrint, och några år efter att parken invigts upprättade man en skulpturpark med byster av kända vetenskapsmän, författare och andra kända polacker. Samt en byst föreställande Henryk Jordana, som givetvis har fått en plats i hjärtat av parken. Idag finns dock varken swimmingpoolen eller ishallen kvar, med däremot tennisbanorna, en liten del av labyrinten samt givetvis skulpturerna.

Och jag skulle också vilja tillägga att än idag utgör aktivitet, med betoning på glädje och fritid, en hörnsten i parkens karaktär.