viewpoint-east.org

The Guardian helt fel ute

Category: antisemitism, by sophie engström, ukraina, ukraine
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Den 2 september publicerade den ansedda tidningen The Guardian en artikel som lämnade mycket att önska. Artikelförfattaren beskrev hur ruinerna av en synagoga i Lviv, Den Gyllene Rosen, hade förstörts i en slags Förintelseförnekande handling. Jag blev mycket förvånad, då jag aldrig upplevt att Lvivs invånare har visat en öppen antisemitism så som artikelförfattaren beskrev. Som exempel kan ges att monumentet även Ghettot i Lviv inte vandaliserats så som exempelvis det som återfinns i Warszawa.

När jag själv begav mig till platsen för Gyllen Rosen kunde jag inte se att något förändrats sedan i juni i år, som var mitt senaste besök på platsen. Vad jag däremot såg var att ett annat hus har demolerats, men det ligger en bra bit från platsen för Gyllene Rosen. Det hus som demolerats ligger granne med ett lyxhotell. Vad som däremot är upprörande är att hotellet och huset som revs, ligger i gamla stan som är med på UNESCOs Världsarvslista. Det betyder att hotellet helt klart bröt mot alla tänkbara regler att skydda ett kulturarv, men att deras agerande knappast kan ses som en antisemitisk Förintelseförnekande handling!


Gyllene Rosen innan den förstördes av tyskarna 1943.

Enligt min mening kan The Guardians artikel bidra till att piska upp en redan ansträngd position för Lvivs judiska församling. Församlingen förnekar också att det, i skrivande stund, finns något hot finns mot Gyllene Rosen. En klargörande artikel på The Global News Service for Jewish People publicerades den 9 september, och själv hoppas jag bara att The Guardian förljer efter och skriver en dementi.

UPD.: Läs även Ingmar Oldbergs artikel som belyser Ukrainas problematiska relation till Förintelsen.

Bokmässa på gång i Lviv

Category: art, by sophie engström, poetry, ukraina
Tags: , , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Mellan den 14 och 18 september inträffar Lvivs årliga bokmässa, Lviv Book Forum och Skandinaviska inslag återfinns i programtablån. Särskilt glädjande är det att kunna berätta om en nyutkommen diktsamling, 18 поетів із Гетеборга – 18 poeter från Göteborg. Översättningarna till ukrainska är gjorda av Lev Hrytsyuk och diktsamlingen kommer att presenteras under bokmässan. Bland de översatta poeterna återfinns Lina Ekdahl, Anna Mattsson, Johannes Anyuru, Ragnar Strömberg, Pamela Jaskoviak och m.fl. Diktsamlingen är utgiven av bokförlaget Krok.

Även Norge är representerat under bokmässan. Under bokmässan öppnar den norska utställningen Pripyat project – en utställning med foto (Børge Bjartmann Bjerk och Skjalg Ekeland) och poesi (Terje Hellesen) – på Dzyga Gallery. Bilderna från staden Pripyat, som övergavs efter Tjernobyl katastrofen, får nytt liv genom vacker poesi.

Den norske författaren Erlend Loe kommer även att besöka mässan och det norska temat för årets bokmässa ger hopp om fler svenska och danska inslag nästa år.

Två ukrainska sommarfester

Category: av studenter, ukraina

(Läsningstid: 2 minuter)

Författaren: Stepan Lesnyak

Jag heter Stepan Lesnyak. Jag studerar svenska vid Ivan Franko Universitetet. Varje land har sina egna intressanta traditioner. Tyvärr vet man inte så mycket om Ukraina utomlands, så jag ska nu berätta lite om två ukrainska sommarfester och dess traditioner.

Första festen heter Ivana Kupala. Den här festen är mer än 1000 år gammal. Den firar man den 7 juli. Den sjätte juli, på kvällen, samlats man och tänder ett stort bål. Der är bäst att vara med sin käraste. Det finns en folktro att om ett par, som älskar varandra, hoppar över bålet och håller varandras händer, då skulle de efter bröllopet leva tillsammans till de dör.

Man sjunger mycket och dansar ringlekar. Tjejerna flätar kransar från blommor och lägger dem i ån. Man trodde att om någon kille på andra sidan av ån skulle fånga den skulle de gifta sig. Unga människor följer, tyvärr, inte den traditionen.

Den andra festen jag vill berätta om heter Gröna Fester. Den firar man den femtionde dagen efter påsk. Den är ganska spridit i västra Ukraina. Festen är också mycket gammal, men idag gör ukrainare bara en sak – de pryder sina bostäder med grönska. Det symboliserar övergången till sommar. I Lviv kan man till exempel se spårvagnar prydda med grenar!

Vad vet ukrainare om Sverige??

Category: av studenter, ukraina
Tags: , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Författaren: Daryna Polishchuk

Jag heter Daryna Polishchuk. Jag går i andra årskursen på Frankouniversitetet i Lviv. Jag har läst svenska i 2 år och jag tycker att svenska är ett fint språk. Jag förstod att det finns många intressanta saker med Sverige. Och det är värt att “studera” Sverige. Så bestämde jag mig att ta reda på:

 

 

Vad vet ukrainare om Sverige??

Jag bestämde mig att ta reda på vad ukrainare vet om Sverige. Det intresserar mig eftersom för två år sedan, när jag inte studerade svenska, visste jag inte så mycket om Sverige. Kanske några välkända faktum som jag har fått lära mig i skolan, till exempel att Sverige ligger i Nordeuropa, att Sverige är ett av de nordiska länderna, att Sveriges huvudstad heter Stockholm, att folk pratar svenska i Sverige, att Astrid Lindgren och hennes “Karlsson på taket” är svenskar.

Myroslav: In Flames

Så bestämde jag mig att fråga andra människor vad de vet om Sverige. Jag pratade mestadels med studenter från andra fakulteter. Och jag förstod att deras kunskaper beror på vad de studerar på universitetet. Och jag var mycket förvånad när jag fick veta att det finns studenter som inte vet vad Sveriges huvudstad heter, men då blev jag mer förvånad när jag fick veta att det finns studenter som vet vad kungen i Sverige heter.

Taras: ABBA, Alfred Nobel, lakrits

Jag pratade också med några vuxna. Alla visste välkända faktum om Sverige som huvudstad, officiellt språk, statsskick, största städer o.s.v. Men jag förstod att ukrainare vet nästan ingenting om svensk kultur. Frånsett Astrid Lindgren känner de inte till andra författare. Det är synd, men det är inte så konstigt. I skolan studerar barn världslitteratur men de läser inte svensk litteratur. Det är samma situation med svensk musik. Eftersom många svenska sångare sjunger på engelska. Bara ungdomar som lyssnar på rockmusik eller death-metal känner till The Hives, In Flames, Arch Enemy. Och några vuxna (och studenter också) vet att The Cardigans, ABBA och Roxette är svenskar.

 

Och med filmindustri är det mycket dåligt. Bara en student känner till Lukas Moodysson. Och några vuxna känner till Ingmar Bergman.

Marisha: Backyard Babies, IKEA

Jo…jag vill säga att ukrainska ungdomar (inte alla, men många) inte är intresserade av kultur, inte bara svensk, men också ukrainsk. Och det är mycket tråkigt, tycker jag.

Dessa svar fick jag av några ukrainare om vad de vet om Sverige:
Myroslav (17 år, internationella relationer) In Flames
Igor (45 år, taxichaufför) ”Volvo och SAAB, fisk”
Olena (18 år, biologiska fakulteten) ”Pippi Långstrump”
Adam (43 år, arbetar på arkiv) ”Ingmar Bergman och hans ‘Fanny och Alexander’”
Misha (18 år, internationella relationer) ”Kortfilmer, hög BNP (Bruttonationalprodukt)”
Yevgen (17 år, internationella relationer) ”Ett skandinaviskt land, vikingar”
Marisha (20 år, sociologi) ”Backyard Babies, IKEA”
Taras (19 år, internationella relationer) ”ABBA, Alfred Nobel, lakrits”
Ostap (16 år, från elvan) ”Ericsson”

Червня в Львові 2011

Category: by sophie engström, ukraine

(Läsningstid: < 1 minut)

My May in Lviv

Category: by sophie engström, ukraine
Tags: ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Nationalismen och nionde maj i Lviv

Category: by sophie engström, ukraina

(Läsningstid: 2 minuter)

I förrgår, den nionde maj, firades andra världskrigets slut i de forna sovjetländerna. I flera av länderna (som ex. i Baltikum) firas inte dagen, utan blir en påminnelse om ett långt förtryck som följde efter krigets slut. Likaså i Lviv. Jag häpnades dock av att det nationalistiska partiet Svoboda har vuxit sig så stort och inflytelserikt i regionen. I höstas, vid valet till det ukrainska parlamentet Radan, fick jag uppfattningen att Svoboda var ett ganska nybildat parti. Den nionde maj gjorde de en riktig kraftmätning. På den militära kyrkogården skulle ryska företrädare lägga en krans vid monumentet som hyllar sovjetiska offer. Enligt min bedömning var de flesta som samlats där äldre veteraner. Detta hindrade inte att en mängd motdemonstranter, från bland annat Svoboda, visade sin avsky. Hormonstinna unga (?) män bråkade med något förvirrad polis.

Jag hyser stor förståelse för den ilska som många här visar för vad ukrainare utsattes för efter andra världskriget. Lvivs invånare har verkligen anledning att sörja sina egna offer. Men aggressiv nationalism kan inte bidra till något positivt. Nationalism, överhuvudtaget, medför enligt min mening endast ökas konfrontation och minskad förståelse. I det homogena Lviv har jag fått vänja mig vid en närmast kolerisk utövande av ukrainsk nationalism, med nationalistiska utrop var än jag går. Det har därför blivit svårt att avgöra när nationalistiska uttryck kan leda till våldsamheten utan bara är glada tillrop. I förrgår vad det dock första gången jag verkligen trodde på dem som säger att Ukraina har potentialen att inleda ett inbördeskriget, och att den nuvarande presidenten bidrar till att öka denna potential.

UPDATE: En länk som samlat flera videos från dagen.