Trafficking-offer. När vi säger det ordet ser vi troligen en kvinna framför oss. Prostituerad eller städerska. Men det är bara en del av saneringen. Flertalet av de som faller offer för människohandel är män. Män inom byggindustri. Män som ofta far mycket illa. Män utan arbetsskydd. Män som vi utnyttjar för att få fina hus, parker eller bilar. Man ska givetvis inte förringa att kvinnor också drabbas. Att det brott de utsätts för ofta är extremt förnedrande. Men vi ska inte heller glömma de andra drabbade.
Sedan 1991 har ofattbara 120 000 ukrainare utsatts av trafficking. Kvinnor och män. Och barn. 10% av dem som drabbats är barn…. Tänk på det. 120 000 män, kvinnor och barn. Har du kanske sett dem på någon gata i Stockholm? Har du suttit vid sidan om dem på bussen i Göteborg? Eller har du cyklat förbi dem i Malmö? Det vet vi ju inte svaret på, men det är ju ganska troligt att du mött någon av dessa.
För att belysa den här problematiken turnerar en utställning runt i Ukraina. Den var i Lviv för några veckor sedan. Nu är den i Odesa. 120 grå människogestalter står uppställda. På några av dem kan du läsa deras historia. Men det finns också de som är tomma. Det är väl de där tomma som drabbar mig mest. När jag själv fyller i.
Ett mycket bra och viktigt projekt. En utställning som även borde turnera till EU.
Notera att Norges utrikesdepartement är en av initiativtagarna.
Att gå på en konsert med Dachabracha (ДахаБраха) är mer än bara musik. Nej, jag syftar inte på spektakulära ljus- eller dansakter. Jag syftar inte ens på utmanande scenkläder (även om deras kläder på många sätt faktiskt är beundransvärda). DachaBracha är inget annat en en resa. En resa till en värld bortom den här. I 10 år har de skapat den här världen, DachaBracha-världen, och nu är den mer levande, vital, provocerande än någonsin tidigare.
(Bild: Olga Zakrevska)
DachaBracha använder analoga instrument från hela världen. Det här skapar en egen tidsrymd. Där allt är oföränderligt, men ändå totalt skruvat. För DachaBracha kan överraska, även dess mest inbitna beundrare. De är både väldigt “uriska” och förkrossande nutida på en och samma gång.
(Bild: Sophie Engström)
Bandet firar som sagt 10 års jubileum och det gör de med ett antal konserter runt om i Ukraina. Det är en hisnande upplevelse. Inledningstonerna kastar oss rakt ut i den ukrainska desperationen. Sorgen. Smärtan. Vreden. Det gör ont att lyssna på DachaBracha. Det värker och kräver. Kräver vår fullständiga uppmärksamhet. Första halvan av konserten, eller resan, som DachaBracha tar oss med på, är ett svep över Ukraina. Varje region representeras. Alla olika uttryck får utrymme. Ukraina är många olika. Inte en och samma. Inte två mot varandra. Utan många tillsammans. Det här lyckas DachaBracha visa, något som många andra går bet på att förklara.
(Bild: Gustav Söderström)
I pausen snurrar vi runt. Förvirrade. Alla är tagna. Några har ett lycksaligt uttryck i ansiktet. Andra ser målmedvetna ut. Några är både medvetna och fullkomligt medvetslösa. Vilse i allt, men ändå hittat rätt. Kanske tillhör jag de senare. Jag tror mig nämligen har känt det ukrainska hjärtat för förstå gången. Kände dess slag…
Vi går tillbaka in i salen. Hör den avslutande delen av konserten. Den innehåller förstås deras hits (om de nu kan kan kallas hits). Men inte ens här är något förutsägbart. Allt är skruvat. Argare. Skriker på oss att lyssna.
DachaBracha ska tillslut släppa av oss. Resan vidare utan oss. Då börjar Marko Halanevytj (sång, dragspel, munspel, trummor etc etc) tala om ljuset. Han säger att även om vi inte tror det nu, finns ljuset där. Vi ska komma till ljuset. Ukraina kommer ta sig ur den här mörka perioden. In i ljuset. Det finns ingen som kan hindra den resan.
Sista låten de spelar är “Baby” (från Light). En humoristisk sång, som leker med många normer. Så som genus, eller vad vi förväntas oss av kultur, musik etc. Och när Marko ska sjunga den sista raden “Show me your love”, tystnar han vid “your”. Hela publiken stämmer då upp i ett brokigt, men ändå samstämt, “love”. Ett fullkomligt magiskt ögonblick.
(Bild: Gustav Söderström)
När jag står där och stämmer in med de andra, tänker jag, att så många har missförstått vad som händer i Ukraina. De talar bara om politik. De pratar om Verchovna Rada hit och dit. De tror, att vad Ukraina gjorde förra året, var en politisk revolution. Men det har det aldrig varit. För de som burit det här landet genom förra året, var band som DachaBracha. De skapade en kulturell revolution. En revolution där Ukrainas olikheter faktiskt äntligen kom till uttryck. Politik i det sammanhanget, känns faktiskt tröttsamt tråkigt. Nästan ogiltigt.
Lyssna istället på DachaBracha och försök på riktig höra. Hör Ukraina!
Vintern är över och våren borde vara här. Det är den väl, men sedan jag flyttat hit har jag blivit bortskämd. Vårtemperaturer för mig är +15. Men i år kom de varma dagarna redan i februari. Runt åttonde mars hade vi fortsås varmt, men nu en vecka med mer kyligt. Efter att ha följt väderprognosen med stort intresse, så hade jag hoppats att våren nu äntligen skulle komma. Den där fina våren runt +15. Men tyvärr. Det verkar som om våren är lite blyg i år.
Här kommer några vinterbilder, plåtade med min Olympus OM-1. Bilder från januari och februari.
Damer konverserar.
Ska vi ta en tur? En fin ukrainsk cykel.
Spår från den polska tiden.
Vingar uppåt sträck. Duvor på Avenyn Svobody.
Vinterspår.
Snön på taken… S:t Nicolaj kyrkan.
Ljuskrona i S.T Michales kyrka.
Solen är på väg ner, men ändå senare än i Sverige.
Därefter bar det av till president Porosjenko och premiärminister Jatsenjuk. Det är härligt att se dem samspråka när de möts på den röda mattan och inför mötet.
Vid signeringsceremonin, när Porosjenko och Löfven signerar samarbetsavtalet länderna emellan, finns det en underbar bild. På något vis är den så underbart ukrainsk-svensk. Längst till vänster står Sveriges ambassadör Andreas von Beckerath.
Bilden är från Sveriges ambassad i Kyjivs facebooksida.
Övrig mediebevakning av vikt:
Maria Persson Löfgren, SRs Moskvakorrespondent, redogör tydligt för vad avtalet innebär.
Vissa svenska tidningar har inte skrivit något om Löfvens besök. Hans besök överskuggades helt av Saudiaffären. Mycket tråkigt. Jag hade ju hoppats att svenska tidningar faktiskt förstår vikten av att Sverige står bakom Ukraina.
Sammantaget kan man säga att det är skönt att Sverige visar att Ukraina är viktigt för oss, och att vi på ett tydligt sätt visar var vi står. Mycket bra arbete av Sveriges ambassad i Kyjiv. En eloge till Andreas von Beckerath och hans duktiga personal!
Vår galiziska (eller hylytjyska) matresa fortsätter och nu har vi kommit till en ukrainsk(!) stolhet, deruny. Vid mitt första besök i Ukraina blev jag vänligt men bestämt tillrättavisad av en vän, när jag försökte beställa in blinier på en restaurang. Nej, sa han. Du kan inte äta blinier här i Ukraina. Här äter vi deruny. Jag var mycket skeptiskt när han beskrev dem, en slags stekt potatiskaka. Men när jag fick in mitt livs första deruny blev jag helt såld. Denna västukrainska husmansrätt gick rakt in i mitt mathjärta. Idag har jag mycket svårt att föreställa mig en tillvaro utan denna rätt. Jag skulle vilja beskriva deruny som en blandning av raggmunk och råraka. Tillbehören kan varieras i oändlighet, men ukrainarna serverar som tillbehör smetana eller svampsås. Jag brukar piffa upp dem med lite kallröt lax, inlagd gurka, gröna ärtor eller varför inte avokado?
Så här gör du: riv potatisen och finhacka löken. Jag gilla deruny med vitlök och föreslår därför att du pressat ner en vitlöksklyfta. Lite finhackad chili förhöjer också. Tillsätt sedan ägg, salt och lite peppar. Smeten ska vara kletig, men absolut inte rinnig. Stek i olja/smör. Varje deruny ska vara ungefär lika stor som en plätt. Inte större eller mindre.
Ingredienser (2 personer)
8 potatisar
1 lök
1 ägg
1 vitlöksklyfta
en liten bit chili
salt
peppar
Idag är det ett år sedan dödsskjutningarna på Euromajdan. Okända krypskyttar sköt demonstranter och dödade fler än hundra. Vi kallar dem för de himmelska hundra. Många av de dödade var personer som inte stod i första ledet på barrikaderna, utan de arbetade som till exempel sjukvårdare. Någon skyldig har ännu inte lyckats knytas till brottet, men många menar att det inte bara var den tidigare presidenten Janukovytjs verk, utan hade godkännande från Kreml.
Själv vill jag inte spekulera i vem som eventuellt beordrade morden på dessa demonstranter. Jag har nog aldrig slutat sörja. Något slogs sönder under de dagarna. Något som aldrig mer kommer igen.
Under dagens manifestation i Lviv sa en talare att “Låt oss ha ljus i sinnet när vi tänker på de här människorna. De offrade sina liv för vår framtid. Och det är något vackert.”
Ukrainarna älskar sina varenikij. Jag skulle säga att de nästan älskar sina varenikij mer än sin borsjtj. Alla kan berätta som sin favoritfyllning, eller sitt favoritminne kring en varenikijmåltid. Jag försöker komma på en rätt som vi svenskar är lika förtjusta i, och som vi talar om med sådan värme, men jag kan faktiskt inte komma på vad det skulle vara. Kan ni?
Nåväl, vad är då varenikij? Ukrainarna säger att det är speciellt ukrainskt och finns bara i Ukraina. Det är förstås en sanning med modifikation. Mat är ju inte fördomsfull och verkar inte vara rädd för att flytta över kulturgränser. Varenikij heter pirogi i Polen, pelemeni i Ryssland och amerikanarna kallar dem kinesiska dumplings. Ni börjar kanske förstå? Degknyten med fyllning. Ukrainska varenikij är, så vitt jag förstått, alltid vegetariska. De kan vara fyllda till exempel med surkål, potatis och svamp, ost, bovete eller sylt. Själv föredrar jag dem med surkål, men de är svåra att få tag på. Det går ofta att köpa handrullade varenikijs i småbutiker. Varje liten sylta ha minst två olika fyllningar att välja mellan.
Egentligen skulle jag vilja göra just de varenikijs med surkål, men ville först göra några varenikijs jag aldrig sett på någon meny, Lata varenikij.
Jag skulle vilja likna dem vid gnocchi eller kroppkakor men utan potatis. Smeten består av färskost, mjöl, ägg och lite smör. I Ukraina går det att hitta kvarg, eller färskost, på marknaderna. Den är ofta hemgjord, och billig. I Sverige är det ju svårare, och jag föreslår att ni går till en polsk butik för att se om de har något åt det hållet. Eller till Lidl. Om jag inte minns fel har de någon tysk motsvarighet.
Lata Varenikij (Du finner ingredienserna längst ner.)
Koka lättsaltat vatten i en stor kastrull. Blanda färskost, mjöl, ägg, salt och lite smör. Se till att få en bra konsistens på smeten. Inte för klibbig, men inte heller för torr.
Rulla små avlånga knyten. Varje knyte ska vara ungefär två matskedar stort. Se till att de blir lika stora.
Sänk försiktigt ner dem i det kokande vattnet och låt de koka i c:a 3 minuter efter det att de flutit upp.
Servera med en liten sås till. Vi valde att värma upp hackad spenat som vi kryddat med vitlök. Jag skulle tro att en stark tomatsås skulle vara gott till också.
Smaklig måltid! Смачного!
Ingredienser
800g förskost
c:a 6 dl vetemjöl
2 ägg
c.a 25 g smör
salt
This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish.AcceptRejectRead More
Privacy & Cookies Policy
Privacy Overview
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. This category only includes cookies that ensures basic functionalities and security features of the website. These cookies do not store any personal information.
Any cookies that may not be particularly necessary for the website to function and is used specifically to collect user personal data via analytics, ads, other embedded contents are termed as non-necessary cookies. It is mandatory to procure user consent prior to running these cookies on your website.
