viewpoint-east.org

Dagens anteckning – 20 juli 2025

Category: by sophie engström
Tags: , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Namnet på floden, som skär genom det polska landskapet från söder till norr, gäckar fortfarande språkforskare. Dess etymologi är nämligen inte glasklar. Wisła, som floden bekant heter, har märkvärdigt nog inte någon direkt betydelse i det polska språket. Namnet nämndes första gången för över 2000 år sedan, och dess latinska namn (Vistula) kan tydligt ses på den romerske fältherren Marcus Vipsanius Agrippas kartor. Men varifrån namnet härrör är alltså oklart. Det kan både finnas ett indoeuropeisk eller ett preindoeuropeiskt ursprung till namnet. Några menar dock bestämt att ordet stammar från det preindoeuropeiskt ordet “weys” som betyder “att flyta långsamt”. Det fanns också tidigt flera olika stavningar på Wisła och exempelvis den grekiska astrologen Klaudios Ptolemaios, som levde på 400-talet, använde den grekiska stavningen vilket lyder “Ouistoula”.

Drygt tusen år senare skulle den polske historikern Wincenty Kadłubek istället utgå från det litauiska ordet för “vatten” (vanduõ) och ge floden namnet Vandalus. Den som känner slavisk mytologi börjar nu kanske tänka på Wanda, prinsessan som enligt legenden ska ha dränkt sig i floden. Namnet Wanda kan faktiskt härledas till vatten, men andra teorier menar att det kan förknippas med venderna, ett västslaviska folk som under den tidiga medeltiden bodde i Vendland, alltså nära dagens Szczecin. Andra menar att Wanda kan betyda “slavisk kvinna”, men en del är av den bestämda uppfattningen att det rätt och slätt betyder “ett fiskspö”.

Nåväl, låt oss lämna Wanda och återgå till Wisła. Jan Długosz, en annan känd polsk historiker, skulle på 1400-talet utgå från Wisłas källa som kallas Biała Wisełka. Biała betyder “vita” och vissa menar att namnet därför kommer från dess skummiga forsar. Men även denna teori har ifrågasatts och på 1800-talet menade man att namnet härrör från det grumliga vatten som uppstår efter regn på platsen vid Wisłas början.

Ja, så här kan man hålla på, men hur mycket vi än gräver ner oss i Wisłas etymologi, lär hon fortsatt trotsa vår vetgirighet genom att tiga stilla. Vad vi däremot vet med bestämdhet är att hennes långa och blöta fysionomi sträcker sig över 100 mil, och vid mynningen i Östersjön flödar det ungefär 1000 kubikmeter i sekunden. Genom Polen besöker hon flera av de mest betydelsefulla städerna i Polen, så som Kraków, Sandomierz, Warszawa, Płock, Toruń, Gdańsk och många därtill.

På flera ställen längs med Wisła finns det slussar, vilket gör att det inte är enkelt att färdas längs med floden med båt. Men ett ambitiöst projekt har för avsikt att skapa en 1200 kilometer lång cykelväg längs med hela floden, så man skulle kanske ta en cykelsemester längs med floden. Det blir en del trampande må jag säga, och för mig som oftast inte cyklar fortare än 10 km/h, och helst inte mer än fem till åtta timmar per dag, skulle behöva trampa på mellan 24 och 15 dagar. Förutsatt att jag inte får punktering, vill säga.


Här färdas dock cyklar över floden och inte längs med den


Dagens anteckning – 5 juli 2025

Category: by sophie engström
Tags: , , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Fartyget “Helena” stretar med ett taktfast dunk fram längs med Wisła, och dess för klyver nästan bryskt vattnets yta. På övre däck sitter turisterna och tittar nyfiket på sevärdheterna på stranden. En familj, som valt att pryda sina huvuden med stråhattar sitter stolt i båtens akter. De skänker omgivningen en fläkt av gångna tider. Allt vore så fridfullt och rogivande, om det inte vore för den där gröna ön som simmar längs med strandkanten.

På polska kallas de för złote algi, vilket betyder gyllene alger. Men de sätter knappast någon guldkant på tillvaro för fiskarna i de vattendrag som angrips. Första gången algen identifierades var 1985 i Nordamerika, och man vet faktiskt inte om den uppstod naturligt eller om den har skapats på konstgjord väg. Sommaren 2022 drabbades Oder i Polen av en tragedi som förorsakades av denna typ av algblomning. Allt uppdagades när det plötsligt började flyta stora sjok av döda fiskar i floden. Man beräknade senare att mellan 100-340 ton fisk hade fått sätta livet till. Inledningsvis anklagade man dock inte alger för fiskarnas död, utan man trodde att orsaken var att det hade varit extremt varmt samt att det kunde ha skett ett utsläpp av kemikalier. Men efter att studerat vattenkvaliteten och tagit prover på de döda fiskarna kunde man se att det var alger som var boven i dramat. Med tanke på vilka konsekvenser algblomning av detta slag kan få är det sålunda inte alls märkligt att pressen nu publicerar ödesmättade rubriker om en möjlig ekologisk katastrof i Wisła. Idag kom även rapporter från Schlesien om att man hittat gyllene alger i floden Kłodnica, och militär har satts in för att försöka bekämpa utbrottet. Man vill helt enkelt undvika en liknande tragedi som skedde för tre år sedan i Oder.

Men turisterna på fartyget “Helena” behöver inte oroa sig för de gröna algerna vid strandbrynet. Det finns nämligen inga uppgifter om att algerna utgör något särskilt hot mot människor, om man låter bli att dricka eller bada i dem vill säga, ty det avrådes å det bestämdaste från dylik aktivitet. Och det bör kanske betonas, enär man aldrig kan veta så noga med turister. Härförleden var nämligen några förvildade turister som faktiskt hoppade från en sådant där fartyg och tog sig en simtur i Wisła. Vissa rykten säger att de var från Norge, medan andra menar att de var britter. Båda teorierna låter mycket vederhäftiga i mina öron.


Dagens anteckning – 2 april 2025

Category: by sophie engström
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Nästan varje vecka besöker jag henne. Hon har en egenartad dragningskraft, som närmast är magnetisk, ty även om jag har förutsatt mig att inte plåga henne med min efterhängsenhet sluter jag alltför ofta upp vid hennes sida. Kanske beror det på att jag erfar ett särskilt välbehag av att se hur hon rör sig, mjukt och smidigt, framåt. Ständigt mot samma mål. Jag njuter av att se när hon glänser mot solen när det är klart väder. Ibland brusar hon dock upp, men det är aldrig långvarigt, ty hon fogar sig som regel lydigt till sin utmarkerade fåra. Annat var det förr. Då kunde hon svalla över och skapa väldiga problem för krakowiterna. Hennes fysionomi kunde täcka hela Błonie och vid några tillfällen sträckte hon sig ända in till stadens centrum. Sålunda lät man under 1910-talet reglera hennes framfart och idag följer hon en utstakad kurs, djupt nedbäddad i ett grönskande landskap. Vem är hon då? Jo, jag syftar givetvis på biflödet Rudawa.

Fast egentligen är hon inte en, utan flera flöden. Dessa möts någonstans väster om Kraków. Tillsammans bildar dessa flöden alltså den mindre floden Rudawa som förenar sig med den väldiga och respektingivande Wisła i Kraków. Namnet Rudawa avslöjar att vattnet tidigare var rödaktigt, vilket berodde på att flödena rann genom ett mineralrikt område i Schlesien, där man tidigare bröt järnmalm. Men idag bryter man nog inte malm längs med dessa flöden, då vattnet inte längre har en rödaktig nyans. Det är istället jordbrukslandskapet, som hon färdas genom, som färga Rudawa.

Ibland leker jag med tanken hur hon tedde sig när hon inte var så hårt tyglad. Hur såg det ut när hon själv bestämde hur hon skulle färdas genom landskapet? Eftersom det inte finns många målningar eller fotografier som visar hennes framfart får jag nästan helt förlita mig på min fantasi. Men Stanisław Wyspiański (1869–1907) kommer till undsättning, ty han fångade upp hennes rörelse med hjälp av en pastellmålning år 1905. Rudawa tycks ha varit på ett beskedligt humör den dagen då han målade av hennes former, men jag kan trots det ana att hon då var ofantligt mycket mer bångstyrig än hon är idag. Hon är emellertid lika vacker nu, som hon måste ha varit då. Det enda orosmoment jag kan skåda är att hon skulle sina, ett öde som många av hennes likar dessvärre har mött.