De som anländer till Helsingborg med tåg eller båt, lyfter kanske lite förvånat på ögonbrynen när de ser ett kråkslott i nygotisk stil resa sig över stadens centrum. Nå, alla kanske inte tycker det liknar ett kråkslott, men själv har jag aldrig riktigt lyckats lära mig att tycka om Helsingborgs rådhus, som kråkslottet kallas med ett finare namn. Hjärnan bakom nämnda byggnad tillhörde en man vid namn Alfred Hellerström, som skulle sätta ett ordentligt avtryck på Helsingborgs stadsbild, och då inte bara genom kråk… förlåt, rådhuset.
Alfred Hellerström var dock inte en son av staden utan föddes i Stockholm 1863. De första uppväxtåren skulle präglas av en svår ekonomisk situation, men av oklar anledning förbättrades tillståndet för familjen under Alfreds ungdomsår, vilket också ledde till att han kunde utbilda sig på läroverk. Alfred fick dock tidigt dra sitt strå till stacken, genom att gå i lära på olika byggarbetsplatser och slutligen kunde han avlägga byggmästarexamen, och siktet var inställt på högre utbildning vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Men det skulle visa sig vara omöjligt att bli antagen utan studentexamen, vilket Alfred Hellerström inte heller hade avlagt. Genom ett resolut ingripande av sin äldre bror, som var arkitekt, blev Alfred antagen som en slags extraelev på KTH där han skulle studera i tre år. Alfred gjorde åter ett försök att antas vid högre utbildning, nu vid Konstakademien, men visades på dörren av samma skäl som han inte antagits till KTH. Och det hjälptes inte av att han fick rekommendationer från sin tidigare professor. Men Alfred var nog envis som en åsna, ty han lyckades få kungen att ge honom dispens och han blev därmed antagen till Konstakademien. Under sina studier visade han stor ihärdighet och han avlade examen inom arkitekturritning och ornamentritning, men däremot fick han inga betyg i stillära eller arkitekthistora, vilket faktiskt kan förklara ett och annat.
Nåväl, efter avslutade studier arbetade han något år i Stockholm innan han av en händelse såg en annons om en arkitekttävling till Helsingborgs rådhus, och som ni redan vet vann han också den tävlingen. Rådhuset uppfördes 1897 och enda sedan den dagen har det milt uttryckt rått delade meningar huruvida det var ett lyckat val eller inte. Alfred Hellerström beslöt sig för att flytta till Helsingborg för att följa arbetet med rådhuset, och han skulle snart få stort inflytande i staden, där han både fick trogna vänner och bittra fiender. En av dem som inte kunde förlika sig med Hellerströms arkitektoniska stil var stadens stadsarkitekt, som Hellerström faktiskt låg i fejd med ända till den dag stadsarkitekten gick i pension och Hellerström tog över. Han skulle stanna på posten fram till 1928, och han gick ur tiden tre år senare.
Men det var givetvis inte bara rådhuset kom från Hellströms ritbord, utan även flera andra byggnader i staden. En av de mer lyckade projekten är den avbildade byggnaden från 1906 som ligger på Södra Storgatan 19. Byggnaden uppfördes av målarmästaren Axel Holm, som antagligen köpt ritningen av Hellerström. I mitt tycke är byggnaden på Södra Storgatan långt mer elegant och fantasieggande än det ganska klumpiga och hart när skräckinjagande rådhuset. Men man tycker ju så olika.
