Ibland tror jag att det är svårt att greppa vad som händer här i Ukraina. Jag märker att det är väldigt få andra som engagerar sig än de som har en direkt koppling till landet. Trots att Ukraina är ett land som ligger så nära Sverige ser jag lite bevis på intresse i svensk media. Fast att jag inte är förvånad funderar jag på varför. Är det för att det är ett land som väldigt få svenskar besökt eller är det för att man helst inte känner någon samhörighet med folken österut?
Jag tror tyvärr att det är det senare. Förtrycket i Belarus har t.ex. pågått i decennier men det svenska engagemanget är svalt. Motsatserna finns ju och en stor eloge till Östgruppens oförtröttliga arbete. Att stödet för de fängslande Pussy riot-medlemmarna var stort kan förklaras med att många andra länder och t.ex kända artister engagerade sig.
Finns det då andra orsaker till varför det är svårt att engagera sig i denna revolution? Ja, jag tror det. EU är en komplex fråga i Sverige. Vänstern är kategoriskt negativa och att ställa sig bakom demonstranter med EU-flaggor blir motsägelsefullt. Vänstern är viktig, för det är ofta de som kan mobilisera folk att demonstrera. Inom högern är det längre till det initiativet även om det givetvis förekommer.
Det står tydligen utom all tvivel att vänstern i Sverige offrar stödet till Ukrainas folk på en inrikespolitik fråga. Detta trots att Ukrainas myndigheter har brutit mot all internationell rätt och misshandlat fredliga demonstranter.
Det finns även en annan förklaring. En förklaring som är mindre trevlig för vänstern. Många inom den politiska vänstern när en överdrivet romantiserad bild av Sovjetunionen. Att kritisera ex. Ryssland kan därför vara känsligt.
Detta sammantaget leder till att man inom vänstern hellre väljer att vara tyst än visa ett öppet stöd för demonstranterna i Ukraina. Demonstranter som bara har en önskan att få leva i ett samhälle där yttrande frihet och mänskliga rättigheter råder. Detta gör de under en EU-flagga, inte för att de tror att EU är ett paradis utan för att det är den väg ut de ser.
I dagsläget råder stor osäkerhet om hur detta ska sluta. Kommer de slås ner med våld eller ebba ut beroende på minskat stöd? Eller skulle regeringen här mot all förmodan vända och gå demonstranterna till mötes? Jag hoppas i alla fall att fler utanför Ukrainas gränser ska vakna och ge sitt stöd. Detta så att vi kan få reda på vad som hänt de demonstranter som försvann förra veckan efter kravallpolisens tillslag. Hjälp Ukraina med det och tänk på att detta i första hand är en kamp mot korruption och diktaturer och i andra hand för EU som institution.
Avslutningsvis vill jag dela med mig av en artikel med bilder hur det såg ut på Majdan minuterna innan tillslaget lördagen den 30 november. Som ni ser på bilderna är majoriteten unga. Några av dessa är nu försvunna. Jag tycker att frågan om deras frihet och framtid är viktig. Vi ska inte ha en till diktatur i Europa. Det borde vi kunna vara överens om. Vare sig vi är för eller emot EU.
Sverige satsade mångmiljonbelopp på att sponsra Jusjtjenko, som sedan sjönk ned i ett träsk av judehat, korruption och rysshat. Den “idealiserade” bilden av Sovjet skulle, om den fanns, harmoniera väl med den verkliga bild ukrainarna själva har, eftersom en majoritet där beklagar dess sammanbrott.
Den ukrainska oppositionens mest välorganiserade kraft är ett parti, Svoboda, som inte bara hyllar Förintelsen utan vars grundare aktivt deltog i den. Deras EU-entusiasm är svalare än Lviv i februari.
Ska vi satsa nya svenska skattemedel på att föra Svoboda till makten, eller räcker det med det orange-bruna fiaskot sist? Och vem ska betala för uppvärmningen av ukrainska bostäder när inte Ryssland vill skänka bort sin gas längre?
OK. Jag ska hälsa alla ukrainare jag känner att de beklagar Sovjet sammanbrott. Jag har aldrig hört under mina år i Ukraina att någon längtar tillbaka till Sovjetunionen. Vore roligt med lite statistik på den uppgiften.
När det gäller gasen har jag hört motsatsen, att Ukraina betalar ett överpris till Ryssland och att det skulle vara billigare att frakta gas från USA med fartyg. Men allt är väldigt polariserat här och det är svårt att skilja propaganda från fakta.
Det är väldigt enkelt att mena att alla demonstranter här är Svoboda-anhängare. Så ser det inte ut. Slagord som ofta skanderas är att demonstrationerna uppstod är utan politiker. Svoboda hoppade på tåget, precis som de andra oppositionspartierna.
Ditt svar illustrerar ju annars fint det jag påstår i artikeln ovan. Vänstern vägrar att stödja Ukraina eftersom det tydligen är lättare att försvara Stalins övergrepp än att acceptera att det finns ett hyfsat litet parti som Svoboda. Man kan säga vad man vill om partiet (och jag stödjer det givetvis inte) men en av orsaker till att det får så stort stöd är att många upplever att de varit förtrycka i av främst Ryssland. Att polariseringen lett till att högerkrafter fått fäste.
Men du kan dra en lättandes suck. Från min horisont är det tydligt att Ukraina kommer skriva avtal med Ryssland och landet kommer få lika tjusig demokrati som typ Belarus. Och enligt dig är det precis det folk egentligen vill ha.
Hej,
Jag skulle gärna vilja veta på vilket sätt “vänstern offrar stödet till Ukrainas folk”. Kan du länka till några texter där Jonas Sjöstedt eller annan ledande vänsterpartist uttrycker sitt icke-stöd till Ukrainas folk?
Vänligen,
Daniel Reichberg
Nej tyvärr. Jag har inte lyckats hitta någon kommentar från honom alls i frågan. Jag vill gärna bli rättad med någon typ av stöd från honom, t.ex.
Bra Sophie, trots snålblåsten omkring dig håller du dig väldigt nyanserad och du visar gång på gång beredskap till öppningar, om någon av dina vedersakare skulle vilja visa upp något sant intresse och stöd för ukrainarna i deras svåra belägenhet. (Eftersom jag bor i ett land som också har mycket korruption vet jag något om hur hjälplösa människorna är och känner sig. Och jag anar att det ändå är ganska mycket lättare att leva här.)
Tack Bodil. Jag är nu medveten om att jag inte tillräckligt tydligt tar avstånd från Svoboda, och tar till mig den kritiken. Men de är uppriktigt sagt inte en majoritet av demonstranterna. De flesta här är bara evinnerligt trötta på att tvingas leva så usla liv, och på de har värdelösa politikerna. Protesterna initierades av folk som inte alls sympatiserar med någon av oppositionspartierna. “Bez politikiv” vilket betyder “Utan politiker” som de skanderar här.
Varsågod:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/8347409.stm
– som synes tycker en fjärdedel av ukrainarna i denna undersökning att Sovjetunionens fall var “huvudsakligen en bra sak”, en klar majoritet att det var “huvudsakligen en dålig sak”.
Och jag tror absolut att det bland storstadsbor i västra Ukraina är en kompakt majoritet som jublar över Sovjets fall, liksom det är det omvända förhållanden på de flesta andra håll. Så det beror kanske på vilka man träffar och umgås med. När jag bodde i Ukraina (2005) låg min lägenhet på Slobodka i Odessa, bortanför Moldovanka, och jag träffade aldrig någon som hade något gott att säga om utvecklingen efter 1991. Men hade jag frågat folk med bra jobb och skapliga löner inne i centrum hade de naturligtvis tyckt det.
Ukraina är ett land med en BNP på 1/20 av Sveriges, på plats 144 i korruptionsindex. Det är vad landets olika regeringar lyckats åstadkomma på 20 år.
Angående gasen: Dealen från 2010 (eller när det nu var ) är att Ukraina får köpa gas med 30% rabatt mot att ryssarna får ha sin flottbas i Sevastopol’. Om det är billigare för Ukraina att köpa gas nån annanstans ifrån så vore det väl högst lämpligt att börja göra det, eller, ännu bättre: etablera en politik för omställning till icke-fossila uppvärmningsmetoder, så slipper de detta avgörande bekymmer.
Nej, det är SJÄLVKLART inte så att Svoboda har någon majoritet bakom sig. Men de förefaller ha kraft nog att åtminstone matcha de andra två rätt bleka oppositionspartierna, som uppenbarligen också insett att de inte klarar sig utan Svoboda. Oavsett det exakta röste- eller medlemstalet hos Svoboda är det deras fanor som vajar över protesterna, och partiet kommer att vara med och utmana Janukovytj nästa gång. Det här måste omvärlden förhålla sig till. Om Gyllene Gryning hade gått till val med Ny Demokrati i Grekland, eller Jobbik med Fidesz, hade EUropa försatts i chocktillstånd. Men världens enda nazistparti med en obruten tråd direkt tillbaka till Förintelsen, som reser statyer över mördarna, firar triumfer i ett av våra viktigaste grannländer…. i tysthet.
Sorgligt.
Tankegångarna om Stalins förtryck lämnar jag därhän. Jag är ingen stalinist. Det är uppenbart att ukrainarna led fruktansvärda kval under det extrema vanstyre som rådde på den tiden.
Det kan dock vara möjligt att hålla ett par olika tankar igång samtidigt: Under sovjettiden nådde Ukraina en skaplig utvecklingsnivå på många sätt – både industriellt, agrart och inom t ex sjukvård, utbildning och infrastruktur. Det innebär INTE att den ukrainska nationen inte var förtryckt eller att det inte var stalinistisk diktatur, för det var det självklart. Det hade funnits möjlighet 1991 att bygga vidare på framstegen, lära av misstagen och rensa ut vanstyret och diktaturen. Istället gjorde Ukraina exakt tvärtom: mångdubblade misstagen, struntade i demokratin och upphöjde vanstyret till norm.
Glenn
peliculas gratis mexicanas completas
SvÃ¥rt att greppa? « viewpoint-east.org