viewpoint-east.org

Om när tystnaden blev ett försäljningsknep

Category: by sophie engström, EURO2012, ukraina
Tags:

(Läsningstid: 2 minuter)

För andra gången i mitt liv bor jag i en stad som inväntar ett stort sportevenemang. Min tidigare hemstad, Göteborg, inväntade nästan alltid ett stort sportevenemang, staden är ett stort sportevenemang, skulle jag vilja säga. Det största var nog Friidrotts VM 1995, men som lekkvinna inom ämnet kan jag inte avgöra om detta verkligen stämmer (alltså att ovannämnda VM verkligen är det största). Nu bor jag i en stad som satsar för fullt på ett EM som inte är ett VM utan EURO2012. Ett land, som tillsammans med sitt grannland, satsar för fullt, på ett evenemang. Ukraina är fattigt. Landet står i akut behov av upprustning inom den offentliga sektorn, och en hoppfull röst inom mig har nog tidigare hoppats på att ett man verkligen skulle se utslag av insatser även på det området. Men jag vet att det är den mer naiva sidan inom mig. Tyvärr är jag dock inte ensam om dessa förhoppningar.

Enligt min mening pågår det en aktiv och kritisk diskussion i Ukraina om kommande EM verkligen kommer att ge några positiva resultat för landet. Dessa röster när sällan utanför landet. En av de bättre och mer belysande inläggen av en ukrainare som publicerats på engelska är ett inlägg av Oleksiy Radynski, som tidigare medverkat här.

Trots att det är uppenbart att Ukraina redan tyngs av dålig ekonomi och påverkas negativt av de enorma ekonomiska insatser som läggs på byggen av stadions, hotell, flygplatser etc så verkar många anse att Ukraina verkligen har något att tjäna på evenemanget. I somras anordnades en debatt i Kyiv som belyste både de för och de emot stora sportevenemang i fattiga länder. Innan debattens början fick publiken rösta om de trodde att EURO2012 skulle innebära något positivt för Ukraina. En stor majoritet menade att det verkligen var så att Ukraina kommer att tjäna på evenemanget. Efter debatten, när publiken fått höra om utebliva satsningar på välfärd i både Indien och Sydafrika (som varit värd för stora sportevenemang), blev resultatet av publikundersökningen den motsatta. Publiken ville inte se ett EM i fotboll i Ukraina, och de trodde dessutom att de skulle förlora på det! Ni kan se debattinläggen här.

Personligen anser jag att ovanstående promo video talar sitt tydliga språk. Idel bilder från underbara Lviv, men ingen på det det egentligen ska handla om, det där EURO2012. För att påminna er kan jag säga att det är fotboll. Det är som Radynski säger i den ovannämnda och länkade debattartikel, inte ett ord om fotboll. Och jag skulle vilja tillägga att inte ens nu, inte ens innan festen (?) börjat. Det tystnaden kring själva subjektet för evenemanget kommer nog bestå, när ukrainarna nästa år börjar betala notan för affärsmännens och politikernas kalas.

Share
%d bloggers like this: