viewpoint-east.org

(Läsningstid: 2 minuter)

“Kurant! Jag ska till Kurant”, ropar den synskadade kvinnan rakt ut i folkvimlet på Rynek główny i Krakóws gamla stan. En grupp hjälpsamma ungdomar lotsar henne fram till dörren och in träder hon till det som sedan över 30 år varit musikälskarnas trygga hamn – Musikbokhandeln Kurant. Från högtalarna ljuder jazz, som tillkommit och befinner sig på behörigt avstånd från alla hitlistor.

Här inne kan man, förutom att lyssna på musik med innehåll och själ, dricka kaffe, äta en tårtbit, och koppla av från samtidens larm. Bokhandeln säljer allt från noter till enklare sånger till mer avancerade partitur med konstmusik. Skivbutiken erbjuder en härlig blandning av CD och vinyl med klassisk musik, jazz och folkmusik. Väggarna pryds med konst av lokala konstnärer. Dessa alster är också till salu, vilket är en viktig inkomstkälla för många konstnärer. Och inte alltför sällan bjuder man på levande musik.

Den synskadade kvinnan beställer in en tårtbit och en kopp varm choklad. Från sin plats i hörnet kan hon höra alla trogna kunder som tittar förbi denna eftermiddag, den sista oktober 2024, som också råkar vara sista dagen som Kurant håller öppet. En kraftig hyreshöjning blev slutligen den kula som fick Kurant att stupa. Men det är blott inte bara hyreshöjningen som är orsaken till att Kurant måste kasta i handduken. I gamla stan i Kraków är det turisterna som styr efterfrågan och utbudet och de skyr också allt som är okänt. De väljer hellre välkända restaurangkedjor framför lokala påhitt som Kurant. De tycks inte alls lockas av det okända. Och faktum är ingen av dessa turister kommer att sakna musikbokhandeln Kurant. Hålet efter Kurants sorti kommer snart fyllas med något som denna trygghetssökande krets föredrar.

Den synskadade kvinnan dricker de sista dropparna av den varma chokladen, och torkar försiktigt sin mun. Kvar på bordet står snart bara hennes tomma kopp, ägarna till Kurant kommer att låsa dörren till detta, musiklärarnas paradis, för sista gången. Och en trettioårig kulturinstans drar sin sista stuck.

En artikel i Gazeta Krakowska.