viewpoint-east.org

(Läsningstid: 2 minuter)

Nu vet jag inte riktigt vad folk har i huvudet när de vaknar om mornarna, men mitt huvud är dessvärre fyllt med musik. Jag skriver “dessvärre”, för ibland undrar jag vad jag ska med alla tankar om och på musik till. Desto mer jag ponerar kring detta ämne, desto avlägsnare känns svaret. Nåväl, någon måste väl representera tokarna.

I morse vaknade jag alltså som så ofta med en slinga i huvudet. Denna gång var det “Dixit Dominus” av Georg Friedrich Händel som höll konsert i mitt inre, och mer precist den sjätte satsen “Dominus a dextris tuis”. Verket skrevs 1707 när Händel vistades i Rom, och är också det äldsta bevarade partituret av nämnde tonsättare. Ni kan studera hans vackra handstil på den bifogade bilden.

1707 var förövrigt ett väldigt händelserikt år. Det var då som det brittiska parlamentet höll sin första session. Skottland hade ju valt att gå med i unionen några månader dessförinnan. Det stora nordiska kriget pågick och Sverige låg i krig med ärkefienden Ryssland. I slutet av december detta år, skulle Karl den XII gå över Wisła med siktet inställt på att krossa Ryssland. Utanför Helsingborg serverades det första glaset brunnsvatten vid Ramlösa Brunn. Det var dessutom ett kallt år, samt att det rådde torka på bland annat brittiska öarna. År 1707 låg mitt i den lilla istiden. Men två år senare skulle det bli ännu kallare, vilket kan ha att göra med att det sista dokumenterade vulkanutbrottet på Fiji, som skedde i december 1707.

Men låt oss återgå till musiken jag hade äran att få vakna upp tillsammans med i morse. “Dominus a dextris tuis” är i mitt tycke den mest medryckande av “Dixit Dominus” satser. Den inleds med en fantastisk katt-och-råtta-lek mellan sopran och alt, innan tenoren tar vid. Men det var basen jag vaknade till. Hans bullriga stämma liksom sköt undan alla andra tankar. Texten på latin lyder så här:

“Dominus a dextris tuis,
confregit in die irae suae reges”.

Mina kunskaper i latin är praktiska taget helt obefintliga (frånsett en och annan liten blomma), så vi får helt enkelt nöja oss med en engelsk översättning, som lyder:

“The Lord upon thy right hand,
shall wound even kings in the day of his wrath.”

Eftersom jag är lite vidskeplig försökte jag genast analysera om mitt undermedvetna försökte säga mig något med detta musikval, men efter att ha begrundat översättningen en stund beslöt jag mig för att det inte kan handla om mig, utan istället om någon annan som satt sig på för höga hästar. Nåväl, temat har i alla fall följt mig hela dagen. Ett ganska angenämt sådant, kan jag tillägga.

Hur har din dag varit?

Bildens källa.