På en åker mellan Tyniec och Skawina kammar en bonde jorden i ett fint mönster. Fram och tillbaka färdas traktorn med en maskin som mest liknar en väldigt kamm. Det är inte möjligt för mig att avgöra om han sår, eller om det är något slags förarbete inför sådden, men det ter sig mycket professionellt. Detta till trots att traktorn understundom gör något obegripliga piruetter. En traktordans, måhända.
En bit från traktorn syns en ståtlig stork peta lite förstrött i marken. Den håller kanske också på med något slags förarbete. Den tar några steg på sina långa ben. Stannar upp. Petar runt med sin tillika långa näbb och går sedan vidare till en annan fläck, där samma procedur upprepas. För bara några veckor sedan petade kanske just denna stork runt i marken bland lejon och elefanter någonstans på den stora kontinenten Afrika. Där stolpade den väl runt på sina långa ben på en torr savann och sökte bland stenar och torrt gräs efter ödlor.
Häromkring föredrar storken att hålla till vid våtmarker och födan består inte av ödlor, utan förnämligast av grodor, men ibland så får den hålla till godo med daggmaskar. Kanske är det sådana storken söker där ute på åkern.
Det är kanske inte alla som känner till att en stork kan bli upp till 25 år. En ansenlig ålder för en fågel, men det finns faktiskt andra fåglar som blir mycket äldre. Som sillgrisslan till exempel, som kan bli upp mot 40 år. De fåglar på vår jord som blir äldst är dock albatrosserna, och bland dem har man hittat individer som blivit över 70 år.
I Sverige finns det som bekant inte särskilt många storkar, men här i Polen tror man att det finns runt 40 000 par under sommartid, vilket faktiskt är över 20% av jordens alla storkar. Ett storkpar lägger mellan två till fem ägg varje år. Ungarna vårdas sedan av sina båda föräldrar, innan de efter ungefär två månader är beredda att lämna boet. Men redan efter några veckor är det dags att samla ihop sig och förbereda flytten till Afrika. Det är inte ovanligt att storkar arrangerar stora gillen på något fält innan det bär av. En avskedsfest helt enkelt. De flyger sedan rakt över Europa hela vägen till savannen med en genomsnittlig hastighet av ungefär 40 kilometer i timmen.
Men just nu har storken på åkern, där traktorn kammar marken inför sin sommarmundering, ingen tanke på flykt till Afrika. Den petar runt med sin långa näbb, och se där, nu fångade den sig visst ett skrovmål.
—
På bilderna syns varken traktorn, åkern eller storken utan ni får rätt och slätt tro mig på orden.
