Gårdagens ymniga snöfall har bytts ut mot den skånska varianten av vinterväder, nämligen snöslask. Det här är en form av väder jag har genomlevt, eller snarare genomlidit, under ett oräkneligt antal dagar i mitt liv. Faktum är att det nog inte finns något annat väder som jag känner så väl. Men trots att slask har tagit så mycket av mitt liv i anspråk kan jag inte påstå att det är det någon väderlek som jag håller av nämnvärt. Finns det förresten någon som föredrar slask framför andra väderlekar på vintern? Hur kan en sådan persons inre te sig? Sörjigt, måhända.
Det svenska ordet slask är, när det gäller snö, ett slags ljudhärmande ord, och alla vet ju hur det låter när man trampar i slask, så inte behöver jag beskriva det för er. Varför vi valde samma ord för köksho är däremot mer oklart. Kanske har det med diskvattnets olustiga uppenbarelse att göra. Men trots att slask är en föga omhuldad väderlek, vill jag ändå dröja kvar vid tanken på att ordet, ty det för tankarna till lite mer positiva associationer, så som den av mig mycket uppskattade regionen Śląsk. På svenska har vi valt att bevara det tyska namnet Schlesien, vilket är en företeelse som lätt kan bli till ett trätoämne om man dryftar saken med någon som förespråkar att alla borde använda polska namn på de regioner som idag ligger i Polen.
Nåväl, en svensk kan dessutom lätt göra sig lite lustig över att Śląsk liknar ordet slask, och det finns faktiskt en svag gemensamma nämnare mellan de båda orden. Några forskare menar att Śląsk kan härröra från floden Ślęza samt till Ślężaberget, som i sin tur kan ha fått sina namn från det slaviska ordet “ślęg” som betyder våt eller fuktig. Detta tordes syfta till att berget äger flera vattendrag och området runtomkring är fuktigt. Andra forskare menar däremot att det tyska namnet Schlesien kommer från en stam kallade “silingen”, som var en del av den större mycket större stammen vandalerna, vilka migrerade till Ślask omkring 100 år före vår tideräkning. Enligt denna teori är det den folkgrupp som gett upphov till namnet på floden, berget och slutligen regionen. Men de olika forskarna har inte kunnat enas om huruvida namnen på floden Ślęza och Ślężaberget kom före eller efter deras ankomst, vilket innebär ursprunget till namnen Ślask och Schlesien föremål för diverse tvister i forskarvärlden.
Summan av kardemumma är att Ślask och Schlesien faktiskt kan spåras till något fuktigt, om än inte just snöslask, men om de båda i sin tur kan härledas till det svenska ordet slask är däremot inte på något sätt ställt bortom allt tvivel.
—
Bilderna har väl inte direkt med saken att göra, eftersom de varken föreställer slask eller är fångade i Ślask, men de får duga.
