Nu hade jag tänkt att varje anteckning inför julen skulle avhandla ämnet jul, men så sprang jag på en spinett och tankarna ändrade riktning. Den första spinetten såg dagens ljus någon gång under 1600-talet, men man vet inte med säkerhet vem som byggde det första instrumentet av detta slag. Det kan möjligen ha varit den italienska cembalo- och orgelbyggaren Girolamo Zenti som låg bakom tanken med detta lilla nätta instrument, eftersom han troligen konstruerade den första kända spinetten som tillverkades år 1631, men ingen vet alltså med säkerhet om det verkligen var han som var först eller om han kopierade någon annan.
Nåväl, från Italien spred sig sedan spinetten norrut och i Frankrike kallades den till exempel för “den italienska spinetten”. Den verkar också haft ganska stor framgång i England. Instrumentet skulle utvecklas och under 1600-talets senare hälft och tidigt 1700-tal byggde Bartolomeo Cristofori (som kan stoltsera med den aktningsvärda titeln “uppfinnaren av pianot”) en större spinett som hade en mer avancerad och omfångsrik klang. Den spinett jag hörde idag hade en klang som förde tankarna till cembalon, vilket inte är särdeles märkvärdigt eftersom de båda knäpper på strängarna istället för hamrar på dem som pianot gör, men den stora skillnaden är att spinettens klang är väldigt späd och spröd, men ändock väldigt vacker.
Det som ytterligare utmärker spinetten är att dess strängar inte löper i en 90 graders vinkel från tangenterna som på en cembalo, utan istället har en 30 graders vinkel. Detta ger att instrumentet är förhållandevis litet, vilket gjorde att den passade bra för hemmabruk. En annan finess är att dess högra sida har en konkav böjning, och det beror på att de långa bassträngarna går från den bortre ändan av högersidan till den vänstra sidan. Spinetten låter sålunda inte bara vackert, utan har även ett mycket behagfullt utseende.
Spinetten gjorde faktiskt något av en comeback på 1930-talet, men då som spinettpiano, vilken är en mindre variant av det uppåtstående pianot. Spinettpianot ser faktiskt lite ut som en elorgel utan sladd, men tyvärr saknar den spinettens tjusiga konkava högersida och tappar därmed något av sin charm.
Och för den som vill lyssna på instrumentet finner ni ett exempel här.
