Råååål är möjligen världens enda ord med fyra å. Ordet betecknar den ål som går att finna i Råån, som flyter genom Råå strax utanför Helsingborg. Nu används detta ord sällan idag, men varje rååbo förstår innebörden av begreppet. Och det är dessutom uppenbart att rååborna föredrar å framför andra vokaler, ty de säger också att de bor “på Råå” och använder således inte den mer förväntade prepositionen “i”. Ordet “råå” kommer från äldre danska och syftar på en gräns mellan olika landområden. I det här fallet var det Råån som delade landskapet. Första gången Råå omnämndes, år 1522, innehöll det dock inte något å, utan hade en mer internationell stavning, alltså Raa.
Det är troligt att Råå var en viktig handelsplats under medeltiden, och att den ungefär samtidigt blev ett fiskeläge, men man har inte kunnat fastställa att platsen fick bofast befolkning förrän på 1500- eller 1600-talet. Råå har också vid flera tillfällen varit skådeplats för slag mellan Sverige och Danmark. 1676 landsteg tiotusentals danska soldater på Råå för att försöka återta Skåne från Sverige. De mötte inget motstånd från rååborna (många ville möjligen tillhöra Danmark), vilket föranledde att svenskarna brände ner Råå som straff. Efter att danskarna hade gjort ett andra försök att återta Skåne genom att landstiga Råå, beslöt Karl XII att bygga vallar, kallade Råå vallar, som faktiskt finns kvar än idag.
På Råå sägs också den danske hjältelegenden Holger Danske ligga begravd. Enligt legenden ska hans grav ha blivit förstörd i och med att Karl XII byggde vallarna. Namnet på stadsdelen Högasten (som ligger på Råå) ska enligt samma legend syfta på Danskes grav. Men det är mycket osannolikt om Holger Danske verkligen blev begravd på Råå, ty han var och är en legend, snarare än en riktig person av kött och blod.
Nå, låt oss lämna alla tankar om krig och istället återgå till ålen. Denna fisk, ja, det är en fisk trots sin långsmala och ormliknande fysionomi, har i skånskan fått ge namn åt den stund när skymningen faller. Det är nämligen då som ålen kommer fram och är lättare att fånga. Denna skymningsstund kallas på skånska för “ålamörker”. Men jag skulle vilja påstå att den stunden också kan inträffa mitt på dagen, vid tillfällen då mörka regnmoln sänker sig över nejden för att dränka omgivningen med sin kroppshydda.
