I det lilla fiskelägent Domsten vajar blåmunkarnas blomsterknoppar lite nervöst i den bryska nordanvinden från Kattegatt som drar in över ständerna. Deras spretiga fysionomier får mig snarare att tänka på punkare än på munkar, men det är ju bekant för alla och envar att punkare inte existerade när växterna namngavs. Blommornas knoppar fick kanske dåtidens människorna att istället associera till munkarnas huvar eller kåpor. Ja, det är förstås en slutsats av en lekman, då jag inget vet om detta namns etymologi.
Det är mycket oklart om blåmunkarna fanns här i Domsten, när platsens namn sattes på pränt första gången år 1575. Platsen nämndes eftersom det var härifrån som teglet till Kronborg slott i Helsingör togs, och slottet syns faktiskt klart och tydligt från stranden i Domsten (som syns på ett av de bifogade fotografierna).
I min barndom fick jag lära mig att Domsten fått sitt namn från en forntida domarring, men någon sådan har aldrig hittats. Man tror istället att förledet dom- kommer från det tyska ordet “dampf” alltså fuktig, ty norr om fiskeläget fanns det tidigare stora våtmarker. Idag finns givetvis inga våtmarker kvar, förutom alltså i förledet till Domsten.
Man tror att platsen har varit bebodd sedan stenåldern och bronsåldern, men av deras liv och leverne finns inte mycket bevarat. Det är också oklart om man under den tiden var bofasta, men det vet man med bestämdhet är att man var från 1500-talet till våra dagar haft bofast befolkning på platsen. Tidigt försörjde sig de boende som fiskare, men det är också troligt att många arbetade på det närliggande slottet Kulla Gunnarstorp, som byggdes redan på 1400-talet av släkten Parsberg, och övergick på 1500-talet till Tycho Brahes bror Jørgen Brahe.
Sålunda bestod Domstens invånare fram till 1900-talets första hälft av fiskare och bönder, men sedan dess har invånarnas ekonomiska situation förändrats radikalt. Idag tycks det nästan som om den vanligaste dialekten vore stockholmska och bilarna på garageuppfarterna skvallrar om tjocka plånböcker.
En liten bit från blåmunkarna står en grupp blåklockor och slår med sina små blomklockor. Men de som först bosatte Domsten lär nog ha sagt “liden klokke”, ty de var ju som bekant danskar.
Kronborg slott syns i horisonten
