De flesta fåglar gnolar nu något mer tystlåtet på sina sommarvisor, och kanske beror det på att de vill ge plats åt olika sorters hopprätvingar som gärna håller till på ängar likt den på bilden. Ja, det är nämligen så gräshopporna, syrsorna och vårtbitarna kallas med en mer vetenskaplig term. Deras närmsta släktingar är tvestjärtar och, bevare mig väl, kackerlackor. Det är kanske av den orsaken de inte har något särdeles tilltalande yttre. Men om man ändå känner ett begär att studera dem närmare kommer man snart se att gräshopporna har kortare antenner än vårtbitarnas, och syrsornas antenner är ofta längre än deras kroppar.
Nå, låt oss övergå till att tänka på något mer angenämt än deras kroppar, och fördjupa oss i deras läte. Lite slentrianmässigt säger vi ju “syrsorna spelar” när vi hör dessa insekters sång, men faktum är att det är mycket sällsynt att man hör syrsor på våra breddgrader. I Afrika finns det däremot syrsor som alstrar ljud på hög frekvens och där är det inte heller helt ovanligt att de bildar stora svärmar som ställer till med en hel uppsjö av problem för människorna.
De insekter vi hör spela här i Europa är nästan uteslutande gräshopporna eller vårtbitarna. Sången, som faktiskt inte bör kallas för sång då de inte sjunger utan snarare spelar, uppstår när olika kroppsdelar gnids mot varandra. Lätet kallas “stridulera” och tycks strängt taget var en manssyssla. Genom sina läten kan hannarna dels locka till sig honor, kommunicera med sin art eller skrämma bort rivaler. Det är inte helt ovanligt att de dessutom får ackompanjemang av andra fränder, som då knäpper med sina käkar eller stampar med sina små insektsfötter. Det är dock oklart för mig om det är ett vänligt inställt komp, eller om det är en del av en argumentation som bara hopprätvingarna förstår.
Man kan därför, med viss rätt, fråga sig om hopprätvingarna uppfattat ljud på samma sätt som vi människor gör, men det är tydligen så att de inte äger några hörselorgan, utan gräshopporna har utvecklat någon typ av hörsel som sitter på båda sidor om magen, och vårtbitarna och syrsorna har sina hörselorgan vid knäna på frambenen. Om det är av denna orsak som vårtbitarna alstrar sitt ljud genom att gnida vingarna mot varandra (långt från frambenen), medan gräshopporna får fram sitt läte genom att gnida bakbenen mot varandra (ganska långt från magen), låter jag vara osagt. Ty när det kommer till detta område är mina kunskaper så pass rudimentära att jag aldrig skulle höra skillnad på dem.
