Regnet har dragit in över staden och färgar nu alla träden, gräset och buskar i dess grönaste skrud. Och bladens blänk tycks vilja kasta en lyster över vår tillvaro. Men människorna ger intrycket av att inte riktigt uppskatta regnets och bladens försök att förföra, upptagna av sina vardagliga göromål som människorna är. De tittar inte åt de frestande bladen utan rusar blint fram under sina paraplyer. I Park krakowski försöker en fontänen duellera med regnet, men fontänens strålar är nog likafullt mer beundransvärda.
Här i Park krakowski hade den avantgardiska konstnären Maria Jarema planerat att hennes skulptur och tillika fontän “Chopins piano” skulle stå. Skissen till skulpturen skapades 1948-49 och var hennes bidrag i en konsttävling som utlystes till minne av 100-årsdagen av Fryderyk Chopins död. Hon hade planerat allt in i minsta detalj. Precis var den skulle stå och hur den skulle förhålla sig till omgivningen och ljuset.
Maria Jarema föddes 1908 i Staryj Sambir som ligger i dagens Ukraina (på ukrainska Старий Самбір). Hennes pappa var advokat, men med musikalisk utbildning, och konsten fanns alltid närvarande i hemmet. På 1920-talet gick hon på skulpturlinjen på Akademiska konsthögskolan i Kraków, och hon visade snart prov på stor originalitet. Hon var en av grundarna till den avantgardiska konstgruppen Krakówgruppen samt samarbete med den experimentella teatergruppen Cricot, där hon skapade både kostym och dekor. Under efterkrigstiden fortsatte hon sitt att arbeta inom teatervärlden, men nu med den legendariska regissören, målaren och scenografen Tadeusz Kantor. 1958 gick hon bort i sviterna av blodcancer, men hennes eftermäle lever kvar än idag, då hon med sin unika syn på konst tillhör en av de viktigaste polska konstnärerna under 1900-talet.
Maria Jaremas bidrag till tävlingen för att hylla Fryderyk Chopin valdes ut av juryn 1949, men det skulle dröja ända till 2006 innan skissen förverklades. Den hamnade dock inte i Park krakowski som Maria hade planerat, utan istället nära Krakóws konserthus i Planty. Dess väldiga dämmare, som hammaren kallas som slår mot strängarna i pianot, sprutar vatten med våldsam intensitet, vilket gör att det bildas ånga som far ut över parken. Man skulle nästan önska att det fanns strängar som vattenkaskaderna kunde möta. Tänk vilket härligt öronbedövande dån som skulle kunna uppbådas.
Park krakowski.
Maria Jaremas skulptur”Chopins piano” från 1948-49.