Solen leker apelsin och färgar de gråblå molnens undersida orange. Det förefaller stundtals som om himlen brinner. Landskapet böljar först mjukt, innan det lägger sig öppet som en utsträckt hand. Men snart syns inte längre ens de nakna lövlösa träden. Deras fysionomi kan inte längre urskiljas från molnens svarta, kanske något mjukare gestalt. Innan även molnen uppslukas av nattens mörker.
Jag färdas från södra till mellersta Polen. Orter som Gliwice, Lubliniec, Olesno Śląskie, Kluczbork, Kępno skymtar blygsamt fram genom tågfönstret. Nu närmar vi oss Storpolen, det förstår jag, när staden utanför fönstret poängterar att den vill kallas för Środa Wielkopolska – Onsdag Storpolen.
När jag förväntansfull kliver av tåget i Poznań, möter mig årets första julmarknad. Bland marknadsstånden säljs redan kanderade äpplen, julgranskulor, tomtar och annat som är livsviktigt för julfirande. Ännu så länge sover dock karusellen sött i sin snurra.
Men julgranen lyser redan självsäkert upp sin omgivning.
