Längs gatorna hänger nu humle. Slingrar sig. Åmar sig för oss gör den. Staden är inte längre ettrigt het. Inte kvav. Efter åskregn har trycket lättat. För oss alla.
Vi möter en ivrig ekorre. Förundras över varje ting som talar om sommaren. Den är här nu. Våren är helt bortglömd. Kvarlämnad till nästa år.
Vi snubblar vidare. Över kullerstenarna. Stannar en stund. Funderar på riktningen. Hit eller dit? Vad spelar det egentligen för roll?
Men vad är det egentligen som doftar. Kommer i små sjok. Ilar vidare och möter upp oss längre fram.
Det är inte tyst en minut. Fåglarna, av alla de slag, ljuder sina igenkännbara visor. Alla har de så mycket osagt.
Men vad är det nu som doftar? Som lurar oss hit och dit? Vänta. Jovisst, är det så. Så att det är jasmin. Det är jasmin som vaknat. Välkommen till oss och vår sommartid.
