viewpoint-east.org

(Läsningstid: 3 minuter)

Under senare tid har jag om och om igen lyssnat på samma CD med Felix Mendelssohns pianokonserter. Faktum är att jag har lyssnat på den praktiskt taget dagligen sedan jul (då jag fick den i julklapp). Orsaken till min hänförelse är inte bara Mendelssohns fantastiska tonsättarkonst, utan även albumets solist, den fenomenala pianisten Jan Lisiecki. Därför var det särskilt enastående att jag fick möjlighet att höra honom framträda igår när Krakóws filharmoniska orkester firade sin 80-årsdag. Jan Lisiecki skulle också visa sig vara minst lika duktig live som han visar prov på min CD. Igår spelade han dock inte Mendelssohn, utan istället Fryderyk Chopins andra pianokonsert i f-moll (op. 21), som framfördes med bravur även av orkestern, som leddes av dess konstnärliga ledare, den alltid lika inkännande, Alexander Humala. Jag frågar mig om jag någonsin tidigare fått höra en så skicklig och själfull pianist framträda live. Jag söker i mitt minne, men det gapar tomt.

Det tillhör dessutom inte vanligheterna att vi har så celebra gäster på besök, så det var med andra ord inte en gängse konsert igår. Men något annat var ju inte att vänta , ty orkestern firade trots allt 80 år vilket kräver något exceptionellt, som Jan Lisiecki också skulle visa sig vara.

På programmet fanns också “Odwieczne pieśni” (op. 10) av den polske tonsättaren Mieczysław Karłowicz, som dirigerades av den legendariska och mycket egensinniga 89-åringen Jerzy Maksymiuk. Ett fängslande verk som för tankarna till Karpaterna, som Karłowicz älskade. Som sista punkt på programmet framfördes Pjotr Tjajkovskijs sjätte symfoni i h-moll, även kallad “Pathétique”, vilken komponerades under tonsätterens sista levnadsår (1893). Dirigent av detta verk var den vittomtalade Antoni Wit, som förresten firar sin 81-årsdag om några dagar. Båda dessa dirigenter har tidigare varit konstnärliga ledare för orkestern, och deras självklara och kompetenta sätt att leda orkestern är imponerande.

Program till denna jubileumskonsert var exakt samma som framfördes den första konserten som Krakóws filharmoniska orkester gav den tredje februari 1945. Men redan under 1800-talet fanns det ett musiksällskap i staden, och bland den tidens celebra gäster återfanns Franz Liszt och Johannes Brahms. Den första symfoniorkestern bildades 1909, och verkade fram till september 1939, då Tyskland och Sovjetunionen anföll Polen och delade landet mellan sig. Under andra världskriget bildade nazisterna en filharmonisk orkester som anlitade polska musiker. De som tillfrågades hade nog inget annat val än att tacka ja. Kapellmästarn var tysk och han skulle visa sig vara mån om sina musiker, vilket paradoxalt nog också ledde till att flera av dem fick skydd undan en säker undergång i koncentrationsläger.

När tyskarna hade besegrats i Polen var Krakóws filharmoniska orkester en av de första i landet att ge konserter, och när den första konserten hölls innehöll den alltså ovanstående program.

Avslutningsvis vill jag utbringa mina hjärtligaste lyckönskar till vår fina filharmoniska orkester, som skänkt så mycket glädje till så ofantligt många människor, inklusive mig, genom åren. Må ni leva i hundratals år och få fortsätta ert nobla värv. Hipp hipp hurra!