viewpoint-east.org

Dagens anteckning -14 december 2025

Category: by sophie engström
Tags: , ,

(Läsningstid: 3 minuter)

Idag, när första ljuset tänds i mången chanukka-ljusstakar världen runt, hade jag tänkt att skriva om två syskon av judisk börd som var viktiga för den italienska renässans- och barockmusiken. Men innan jag kommer till dem vill jag inleda med att uttrycka min bestörtning över terrordådet som riktades mot judar som firade chanukka i Sydney, och hur vi tvingas se hur antisemitismen åter visar upp sitt fula tryne. Vad mer kan man säga

I juni 2022 arrangerade Sydney Art Quartet en föreställning på synagogan i Sydney om en viss Madama Europa Rossi som skulle ha haft stort inflytande den italienska operascenen. Europa Rossi, som hon egentligen hette, föddes någon gång under 1500-talets senare hälft i en judisk familj, och måste ha haft en särdeles vacker sångröst och en ypperlig musikalisk begåvning. Hon blev nämligen anställd vid hovet i Mantua, som ligger i dagens Italien, vilket under hennes dagar var unikt. Hon var närmare bestämt den första judiska kvinna som anställdes som operasångerska.

På hovet i Mantua skulle hon verka tillsammans med sin bror, violinisten och tonsättaren Salamone Rossi (c:a 1560-1630), som var konsertmästare i hovets orkester under 41 år. Salamone Rossi lär ha varit en mycket skicklig musiker och han slapp därför bära det gula märke på sina kläder som alla judar tvingades ha i Mantua. Om Europa undantogs från samma regel förtäljer dock inte historien. Salamone Rossi beskrivs som en modig tonsättare som utmanande rådande normer och då kanske särskilt hur sång och ackompanjemang skulle formas, och det är många som drar paralleller till Monteverdis tonsättarkonst, med den skillnaden att Rossi tonsatte sånger med hebreisk text.

Det saknas dessvärre andra uppgifter om vad de båda framförde, men man vet att Europa Rossi anlitades flitigt inte bara i, utan även utanför hovet samt i judiska kretsar. Hon skulle därmed kunna antas vara den första judiska sångerska som både hade framgång inom och utanför den judiska församlingen. En av hennes mest kända framförande var på bröllopet mellan Francesco IV Gonzaga, hertig över Mantua, och Margareta av Savoyen, vicedrottning övet Portugal, år 1608. Det oklart hur Europa Rossi slutade sina dagar. Hon tycks ha försvunnit i samband när Francesco IV Gonzaga gick bort i sviterna av smittkoppor. Det finns inga uppgifter om att hon fick tjänst någon annanstans, eller om hon gifte sig.

Brodern Salamone levde ytterligare några år, men gick antagligen bort under i det Mantuanska tronföljdskriget som pågick mellan 1628-1631. Det verkar inte heller finns det några trovärdiga porträtt på någon av dem. Däremot finns det flera bevarade partitur signerade Salamone Rossi och på nedanstående utmärkta CD återfinns två av dessa, var av en av dem kan ni lyssna på här.

Med dessa ord vill jag önska alla mina judiska vänner Chag Chanukka Sameach!


Dagens anteckning – 26 december 2024

Category: by sophie engström
Tags: , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Kullens fyr skickat ut sitt ljus över sundet. Som en hjälpande hand sträcker den sina ljusstrålar så långt den kvardröjande dimman tillåter. Jag hinner räkna till sex mellan ljuskäglorna. Nästan tvångsmässigt måste jag upprepa ceremonin. Räkna snabbt till sex. Ljuset far förbi. Fyren i danska Gilleleje svarar Kullens fyr, men mellan dess ljus dröjer det längre. Kanske kan jag räkna till åtta, men det är svårt att säga, enär Gillelejes fyr tar sig så mycket tid på sig att min blick lätt flackar vidare längs med Danmarks kust, i tron att fyren kanske flyttat sig. Det är svårare än man tror att hålla blicken stilla i mörkret. Lite längre söderut syns Svinbådans pigga gröna ljus kika fram.

Alla dessa ljuspunkter som hjälper oss att hitta i sundets mörker. Jag vet inte hur många gånger jag har försökt att föreställa mig hur det var under andra världskriget. Då blott fyrarna lyste, eftersom det rådde mörkläggning längs med kusterna. Och jag tänker på de 7000 danska judar som i skydd av mörkret flydde över sundet hösten 1943 till Sverige. De kunde inte skåda några pärlband av ljus i fönstren och längs med gatorna, så som det ter sig idag. Den svenska sidan rymde mörker, men också trygghet och säkerhet.

Men de kunde skönja Kullens fyr och dess ljus, och kanske var det någon av dem som också räknade sekunderna mellan när ljuset bröt sig genom mörkret. Tvångsmässigt. Och jag tänker på deras första jul och chanukka, som det året firades mellan den 21 och 29 december, i Sverige. De kastades nog mellan sorg och lättnad. Ungefär som ett fyrljus löper genom mörkret.


Om du zoomar in kan du se ljuset från Kullens fyr.


Höganäs hamn.


Julen 1943. Danska Margot, andra från vänster i andra raden, på det barnhem hon och hennes mamma bodde på efter flykten till Sverige.