viewpoint-east.org

Där gatorna Krupa och Izaaka möts står Isaacsynagogan och tittar ut över den gamla judiska stadsdelen Kazimierz i Kraków. På gaveln syns två små runda gluggar med ett halvmåneformat fönster som tillsammans ger intrycket av att huset gapar förvånat inför åsynen av sin omgivning. Och under det förvånade ansiktsuttrycket uppenbarar sig en annan karaktär, då trappan upp till kvinnoläktaren samt dess fönster skapar bilden av en sorgsen herre med slokmustasch. Det här är ju bara rena tillfälligheter, men för mig går det inte att förbise att synagogan tycks besitta en mycket mänsklig prägel.

Isaacsynagogan är uppkallad efter sin grundare, köpmannen Izaak (eller Ajzyk) Jakubowicz, som år 1638 fick tillstånd att den polske kungen Vladislav IV Vasa att lägga grunden till en ny synagoga i Kazimierz. Men arbetet kunde inte ögonaböj inledas, ty en katolsk präst satte käppar i hjulen. Han menade nämligen att präster som skulle till nattvarden i den intilliggande kyrkan tvingades passera synagogan och av oklar anledning tyckte han inte att det passade sig. Men efter långa överläggningar lyckades Izaak Jakubowicz såsmåningom övertyga biskopen i Kraków om att synagogan skulle kunna uppföras.

Det är lite oklart vem som slutligen valdes till arkitekt, men det kan ha varit en italiensk byggherre vid namn Giovanni Trevano. Andra källor säger istället att det kan ha varit en lokal byggherre, och det är ju möjligt att sanningen ligger någonstans mittemellan, eftersom Trevano gick bort innan synagogan invigdes 1644. Det är dessutom möjligt att också Izaak Jakubowicz gick bort under arbets gång, enär en inskription på kvinnoläktaren beskriver att Jakubowicz hustru, Brajndl, ledde arbetet med synagogan. (Denna inskription finns tyvärr inte avbilda nedan eftersom kvinnoläktaren är avstängd för renovering.)

Isaacsynagogan är ett enastående exempel på barockstil, med ett högt tak på 14 meter och stora fönster som ger ett vackert ljusinsläpp i salen. Den lär också ha varit rikt dekorerad med väggmålningar med citat från Bibeln, och några av dessa har man under renoveringar lyckats ta fram.

Bara tolv år efter invigningen anlände den svenska armén till Kraków. Men svenskarna kom inte med fred i sinnet, utan ägnade sig åt urskiljningslöst våld och hejdlös plundring. Polackerna kallar tiden för “den svenska syndafloden” (“Potop szwedzki”) och den omnämns till och med i polska nationalsången. Även Isaacsynagogan utsattes för den svenska farsoten och förstördes nästan helt. När svenskarna väl hade försvunnit anlände nästa fasot, nämligen pesten. Synagogans rabbi beslöt sig därför för att fly ut ur staden tillsammans med sin församling och tog man med sig merparten av interiören.

Det skulle dröja fram till 1800-talet innan man försökte återställa synagogans tidigare prakt. Andra synagogor från trakten skulle göra en stor insats för att ge Isaacsynagogan dess forna glans.

Nästa stora prövning för Isaacsynagogan var givetvis Förintelsen. Tyskarna totalförstörde inredningen och beslagtog allt av värde. De försökte även tvinga rabbin att bränna Torahrullarna, och när han vägrade sköt de honom på gården utanför synagogan. Under Förintelsen skulle också praktiskt taget hela församlingen mördas.

Efter kriget fortsatte vedermödorna för Isaacsynagogan. Någon kom nämligen med förslaget att riva den för att ge plats åt en katolsk kyrka, men tack och lov kom dessa planer på skam. Isaacsynagogan förvandlades därefter till ateljéer för konstnärer innan den övergavs och stod och förföll till den slutligen härjades av en brand.

Den judiska församlingen i Kraków stred under alla dessa år oupphörligen för att få tillbaka synagogan, men det skulle dröja ända till kommunismens fall år 1989. Man tog därefter genast itu med uppgiften att försöka restaurera synagogan, och det är ett arbete som faktiskt delvis pågår än idag. Men trots att arbetet inte är avslutat förrättas det här regelbundet gudstjänster. Och just i dagarna är det mer aktivitet än vanligt i Isaacsynagogan, eftersom man idag invigde den trettiofemte upplagan av Krakóws judiska kulturfestival.