viewpoint-east.org

En körens mästarinna

Category: by sophie engström, music
Tags: , , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

Fjärde december 2023
Dagens musik
Lesja Dytjko
Högtidlig liturgi (1999)

En av Borys Ljatosjynskyjs studenter var tonsättaren och musikpedagogen Lesja Dytjko (född 1939). Hon utexaminiserades 1964 och har sedan dess etablerat sig som en av de främsta bland tonsättare av körmusik i Ukraina. Hon har också komponerat två operor samt flera symfonier. Precis som hennes lärare blandar hon gärna traditionella med moderna inslag, atonala och tonala uttryck.

Vi ska lyssna på hennes körverk “Högtidlig liturgi” som skrevs 1999. Det är ett mångbottnat och fascinerande verk, både modernistiskt och traditionellt, där motiv från folkmusik korsas med samtida uttryck. Man färdas inte bara genom musiken, utan även genom historien. Jag hade möjligheten att få höra verket i våras med den filharmoniska kören i Kraków under ledning av Alexander Humala. En hänförande konsert som trollband mig från första ton.

Ni kan lyssna på “Högtidlig liturgi” på appen Ukrainian Live. Kören som framför verket är Galiciska akademiska kammarkören under ledning av Vasyl Jatsynjak. Håll till godo!


I begynnelsen var det Chopin…

Category: by sophie engström, music
Tags: , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Tredje december
Dagens musik
Borys Ljatosjynskyj
Ukrainska kvintetten, op 42

Från Grażyna Bacewicz kan steget till Borys Ljatosjynskyj (1895-1968) tyckas vara långt, men det finns givetvis beröringspunkter, och i detta fall är det Karol Szymanowski. Båda tonsättarna inspirerades nämligen initialt av nämnde Karol, och i var det ett inflytande som skulle figurera i många av Ljatosjynskyjs verk. Det finns de som vill göra gällande att det före Ljatosjynskyj inte fanns några ukrainska tonsättare kunde kombinera ett traditionellt uttryck med atonala och modernistiska inslag, så som exempelvis Karol Szymanowski gjorde.

Och det polska inflytandet löper också som en röd tråd i Ljatosjynskyjs liv, ja, i alla fall inledningsvis. Han växte upp i ett hem med en far som beundrade polsk litteratur och historia, något som hade stor inverkan på sonen Borys. Hans första tonsättningar var starkt inspirerade av Chopin. Borys far ville dock inte att sonen skulle studera komposition, utan istället juridik på universitetet i Kyjiv. Borys böjde sig efter faderns vilja, men efter påverkan lyckades han få tillstånd av fadern att studera komposition vid den nystartade Musikhögskolan i Kyjiv. Han skulle stanna kvar efter utbildningen och bli en mycket uppskattad lärare i komposition. Många av de mest inflytelserika tonsättarna i Ukraina skulle också studera för honom.

Borys Ljatosjynskyj stod under en stor del av sitt liv i ständig opposition med Sovjetunionen och deras krav på estetiska uttryck. För att kunna verka som tonsättare tvingades han följa deras krav vid flera tillfällen. Att han böjde sig för deras krav betydde att han trots allt kunde verka under den sovjetiska tiden, vilket annars hade varit omöjligt.

Många menar att Ljatosjynskyjs största bidrag var, och är, att han var den som la grunden till dagens ukrainska akademiska musik. Utan honom hade den ukrainska konstmusiken under 1900-talet, samt den samtida konstmusiken kanske inte låtit som den gör. Den ukrainske tonsättaren Valentyn Sylvestrov, som också var Ljatosjynskyjs elev, lär ha sagt att den senare var bland de viktigaste och mest betydelsefulla tonsättare under 1900-talet.

Vi ska nu lyssna på ett av Ljatosjynskyjs kanske mest kända verk, den Ukrainska kvintetten op 42 från 1942. Lyssna särskilt på de sista takterna av tredje satsen, som i mitt tycke kommer nära en ukrainsk kulturell essens – en slags vild och brinnande eufori som avslutas med några spröda toner i dur, och ett litet plupp. Effektfullt, vackert och förtvivlat förtjusande.


I en medryckande dans

Category: by sophie engström, Galizien, Kåseri, music
Tags: , , ,

(Läsningstid: < 1 minut)

15 december 2021
En familjetrio från Drohobytj
Fotograf B (?). Lieber… (?)
År omkring 1920

Efter så mycket kroppsövningar, är vi i behov av lite örongodis. Man kan ju hysa förhoppningar om att denna trio skulle kunna bistå oss med det. På fotografiet ser vi pappa Roman Savalkevytj på violin, dottern Krystyna på cello, samt sonen Ivan på slagverk. Ivans instrument kan möjligen vara en bukhalo, ett instrument som är vanligt inom ukrainsk folkmusik. Den används till dansmusik, och det är möjligt att lille Ivan kunde få folket att svänga sina lekamen. Men hur kan det då ha låtit? Kanske något i stil med såsom videon nedan genljuder. Och visst rycker det lite i benen?

En fråga som dock återstår att svara på är vilka det nyfikna hucklet och pojkarna i trädet, som skymtar bakom staketet, månde ha varit.

Källa: http://www.face-music.ch/instrum/ukraine_instrumen.html