Det är många som önskar att Moskva stod i brand och det är faktiskt inte alls något nytt begär. Som exempel kan man ta Johann Nepomuk Mälzel (1772-1838) som år 1827 skapade ett diorama med titeln “Der Brand von Moskau”, alltså “Moskvas brand”. Hans diorama (som är ett arrangemang med föremål och en målning i bakgrunden som skapar en kuslig känsla av att det verkligen är verkligt det man betraktar) turnerade sedan land och rike runt till mångas förtjusning. Alla ville tydligen se Moskva brinna. Tyvärr finns hans diorama inte kvar till våra dagar.
Men vem var då Johann Nepomuk Mälzel? Jo, han presenteras som uppfinnare och mekaniker som hade en förkärlek för att skapa mekaniska instrument. Och det är kanske inte något märkvärdigt med det, ty hans pappa var orgelbyggare, och som ni vet faller äpplet aldrig långt ifrån trädet. Johann Nepomuk Mälzel slog igenom redan tidigt 1800-tal när han hade konstruerat en panharmonika, vilket kan beskrivas som en mekanisk blåsorkester. Denna mekaniska orkester spelade till exempel för den habsburgska armén när de 1809 skulle ut i strid mot Napoleons styrkor. Som ni säkert vet gick det inte så bra för den habsburgska kejsarens trupper, och en månad senare spelade Mälzels panharmonika gladeligen för de franska trupperna.
Panharmonikan fick också en egen symfoni komponerad till sig, och det av ingen mindre än Ludde själv, ty Mälzel och Beethoven var nämligen mycket nära vänner. Vid något tillfälle lät således Ludwig van Beethoven sig övertalas av Mälzel att skriva en symfoni för panharmonika till hertig av Wellingtons seger över Napoleon i slaget vid Vitoria (1813). Men tyvärr skulle denna tonsättning leda till en tvist mellan de två vännerna, då Mälzel menade att han hade rättigheterna till stycket eftersom han hade byggt och konstruerat panharmonikan. Beethoven höll givetvis inte med. Men de båda skulle snart bli vänner igen, och tur var väl det för Beethoven, ty Mälzel skulle tillverka flera olika former av örontrumpter till sin döve vän.
Annars är väl Mälzel egentligen mest känd för att vara den som tog patent på metronomen, men det var inte han som uppfann den. Upphovsmannen till metronomen var uppfinnaren Abbas ibn Firnas som levde på 800-talet. Om honom kan man berätta att han konstruerade den första fallskärmen. Han lär ha hoppat ut från ett torn i Córdoba för att bevisa att hans stora vingliknande mantel fungerade. Han klarade sig med livet i behåll, men med en ryggvärk som plågade honom resten av livet.
Låt oss återvända till Mälzel och en av hans mest innovativa uppfinningar, nämligen hans schackspelande maskin, kallad Schachtürke (schackturk). Den kallades så eftersom figuren som sitter uppe på maskinen såg ut som en turk. Man skulle därmed kunna mena att Mälzels schackspelande maskin var en mycket tidig upplaga av artificiell intelligens. Men så är det givetvis inte, ty lustigkurren Mälzel hade gjort en liten lucka i maskinen, så någon kunde sitta och göra dragen. Det får mig att genast börja fantisera om hur det är ställt vår samtida, så omhuldade, artificiella intelligensen.
Panharmonikan
