viewpoint-east.org

(Läsningstid: 3 minuter)

I Łazienkiparken, eller den kungliga badparken, i Warszawa råder ett majestätiskt lugn. Vattnet i dammen visar sin blanka yta mot himlen, men tycks inte riktigt vilja ge en tydlig spegling de lätta molnen däruppe. Den tycker kanske att den är för fin i sin gräsklippta kant, lite högdragen helt enkelt. Och med viss rätt, kan man tycka, ty det är tämligen lätt att bli bländad av både dammens och parkens skönhet.

Grunden till Łazienkiparken lades redan på 1600-talet och upphovsmannen var den polske arkitekten Tylman van Gameren. Som ni nog kan utläsa av namnet var han även av nederländsk börd. Parken gick i barockstil och byggdes till prins Stanisław Herakliusz Lubomirski. Men mycket lite finns kvar av den ursprungliga parken idag, då den fick en helt ny skepnad när den polsk-litauiska kungen Stanisław II August tog över parken. Under 1700-talets senare hälft skulle ännnu större förändringar göras och parken fick faktiskt stå i detta skick ända fram till andra världskriget, då tyskarna skulle göra sitt bästa för att skövla parken. Efter kriget inleddes sålunda ett arbete med att bygga upp parken och det skulle ta flera decennier innan man kunde öppna grindarna för allmänheten igen.

Łazienkiparken fick initialt sitt namn av att Lubomirski hade upprättat en badpaviljong i det som senare skulle bli parken. Det är för mig förhållandevis oklart om det även fanns en badpaviljong under kung Stanisław II Augusts tid, men eftersom han sedermera tog över parken och paviljongen, började man kalla parken för den kungliga badparken. Idag badar dock blott fåglarna i dammen och vare sig kungar eller om prinsar syns till.

Däremot kan man njuta av tusentals träd och växter, om man har tur blir man presenterad för någon av parkens påfåglar som lite pompöst spankulerar omkring helt fritt.