Tjusningen med att plåta med min gamla Olympus OM-1 är fördröjningen. Jag älskar det där utdragna förloppet. När jag tar en bild, känner jag ett inre lugn i tanken på att jag måste vänta på att se resultatet. Hur jag i vetskapen om att en minneskedja kommer väckas till liv när jag senare ser bilden. Hur mina känslor, tankar då och nu blandas. Mixas. Det är ett inre skådespel jag blivit beroende av.
Category: photography
-

Om väntan
Läsningstid: 2 minuterNu har januari dragit sin sista suck för den här gången. Fläktat iväg för att jobba på andra sidan halvklotet. I alla fall för en tid. Vi vänder oss mot ljuset. Väntar på ljuset… Väntar på värme. Är det inte så livet är ibland? Vi väntar… Väntar på bussen, på tåget, på vännen, på flyt, på våren, på sommaren, på hösten, på vintern, väntar på kaffet, väntar på att ugnen ska bli varm. Och när bussen väl kommer väntar vi på at få gå av. Vi väntar på att komma fram. Men inte är det plågsamt, det där väntandet. Jag tycker faktiskt att det är rogivande. Och ganska… uppiggande. Och förnyande. Nu är det i alla fall måndag. Den första februari i nådens år 2016. Och jag väntar inte mer än vanligt.
Bilderna är tagna av mig med min gamla Olympus OM-1. Filmen heter Limited liability och den var på 400 ASA.
-

Och några minnen
Läsningstid: < 1 minut… från sommaren i Skåne, 2015. En sommar som betydde många farväl. En känsla av uppbrott. Men också lugn och frid.
Nu forsätter min resa. Platslös. Men inte rotlös.
(PS. Det är bildspel. Klicka på bilden och du kan se alla bilderna i de fyra bildspelen.)
-

Fading colors
Läsningstid: < 1 minutSome pictures from Lviv • Lwów • Leopolis • Lemberg
Autumn 2015
Shot by me and with my Olympus OM-1
Film: Film for film cameras Kodak 250D -

Glowing Lviv in October
Läsningstid: < 1 minutWe have turned sheet. We have turned into November.
But even though, we will remember October. This glowing October. So unlike and also a like others. We walk by the trees. Aware of their life circles. Perhaps we started to think about our own life circles. Perhaps we thought about somebody else.
But before we knew it. A silent sigh. Made all leafs leave there nest. Down on the ground. Redecorating our paths.
But some of you are still hanging up there. Knowing that Winter will make a try. Later in December.
(Click on the picture to se more.)

























