viewpoint-east.org

Inte en svensk Lina

Category: by sophie engström, Kåseri, krönika, Litteratur, översättningar, poetry, ukraina
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 4 minuter)

Första gången jag hörde talas om Lina Kostenko var på Lvivs opera under 350-års jubileet av Lvivs universitet. Jag satt nämligen bredvid dåvarande lektorn i estniska. Vi presenterade oss för varandra, och när hon sa att hon hette Lina, flåsande jag hurtigt fram “åh, ett riktigt svenskt namn”. Men estniskan skakade på huvudet. Nej, det är inte ett svensk namn, ty det finns i många länder. Och själv var hon uppkallad efter den kända ukrainska poeten Lina Kostenko. Givetvis var jag feg nog att inte våga medge att jag aldrig hört talas om henne. “Jaha, vad intressant”, sa jag och framstod antagligen så där otroligt okunnig och kulturlös som franska affärsman tycker att de svenska kollegorna är.

Egentligen är det märkligt att jag inte hört talas om denna Grand Lady i ukrainsk litteratur. Redan under 1950-talet började hon nämligen protestera mot Sovjetunionens litterära doktrin att allt skulle kretsa kring den socialistiska realismens nav. Tillsammans med en grupp sovjetukrainska poeter bildade hon gruppen sextiotalisterna. Med poesin som vapen bekämpade de diktaturen. Ibland var priset för deras kamp högt, och det var flera som åtalades och kastades i fängelse. Lina Kostenko var under denna tid aldrig rädd för att låta sin stämma ljuda. Hon protesterade högljutt och sattes på 1970-talet upp på den “svarta lista” som fanns över de poeter, författare och konstnärer som inte gick i regimens ledband.

Men under 1980-talet vände Lina Kostenkos lycka när hennes kanske främsta verk publicerades, Marusia Churai. 1987 tilldelades hon Taras Sjevtjenko-priset, den kanske finaste utmärkelsen en kulturarbetare kunde få i den sovjetiska republiken Ukraina. (Priset instiftades 1961 och delas ut än idag, och anses fortfarande vara det finaste priset för kulturgärning i Ukraina.)

Men på många sätt är det ändå inte så underligt att jag vid mötet med den estetiska lektorn på Lvivs opera aldrig hade hört talas om Lina Kostenko. Ty det finns endast några få översättningar av hennes poesi. Överhuvudtaget råder det väl totalt mörker på fronten ukrainsk poesi i svensk översättning. Om det inte vore för Halyna Michalyk.

Halyna Michalyk, som är bördig från Lviv, bor sedan flera decennier i Sverige, och sedan en längre tid har hon ägnat sig åt att översätta ukrainsk poesi till en svensk läsekrets. Hennes plattform är Facebook, men hon hoppas på att kunna få sina översättningar publicerade i Sverige.

Nedan kan ni läsa tre dikter av Lina Kostenko i översättning av Halyna Michalyk. Rätten till översättningarna är Halyna Michalyk, så om ni vill använda dem bör ni kontakta henne för att rådslå med henne hur och om de får användas i annat sammanhang.

Vingar
Ingen mark behövs om det finns vingar, så sant. Om jorden inte finns må det finnas himmelen.

Finns inte åkrar, må det finnas frihet istället.
Finns inte ångan, må det finnas moln.

Detta säkert utgör sanningen för fåglar…
Men hur människor gör? Hur människor gör?

Lever på marken. Flyger inte själv.
Däremot har de vingar. Däremot har de vingar!

De vingarna är inte gjorda av dun och fjädrar.
Däremot av sanningen, ärlighet och tillit.

Någon får dem från trogen kärlek.
Någon får dem från eviga strävanden.

Någon får dem från uppriktighet till arbete.
Någon får dem från generositet och omtänksamhet.

Någon får dem från sånger och hopp,
Eller från poesin eller ur en dröm.

En människa sägs inte kunna flyga…
Däremot har de vingar. Däremot har de vingar!

Jag i ditt hem
Jag i ditt hem – som en fågel i åskväder – en icke korsfäst själ och en värld utan våld.
Himmelen täcker oss, och stjärnorna bäddar under, –
å, stunden, att stanna med dig en stund.

Denna värld blev vansinnig, den har närmat till sin gräns, –
hör du hur nionde vågen vrålar?
Bakom grinden till helvettet, i vilket paradis

jag har kysst dig med ansiktet i tårar?
Må tystnad belysas med ord som bedårar, och mörkret avstår från att härja. Så länge du är nära – jag finns för dig kvar.
Så länge du älskar – må världen leva.

Allt fanns
Allt fanns – både längtan och ensamheten. Och sorgen av förlust, och icke falsk vänskap. Och denna kärlek – av förgyllda tråden,
broderat även mina mörka dar.

Allt fanns, har kommit och förflutit.
Och denna kärlek – blir så kallt utan!
Som ödet kyssar dig på huvudet.
Som evigt stön i våra minnen kvar.

Share

Lina Kostenko i översättning av Halyna Michalyk

Category: guests, poetry, ukraina
Tags: , , ,

(Läsningstid: 2 minuter)

Idag är det är det 83 år sedan den ukrainska poeten Lina Kostenko föddes. Vi uppmärksammar det med ytterligare en översättning av Halyna Michalyk.

Lina Kostenko

Skrämmande ord – de ord som skapar tystnad,
är ord som plötsligt lägger undan sig,
du är osäker hur man börjar prata ut om dem,
då varje ord av några andra redan uttalats – var för sig.
Man grät med ord, har utstått, eller lidit,
med ord man skulle börja å fullborda skulle man med samma ord.
Miljarder människor använt miljarder glosor,
och du få säga dem för första gången och få göra dem till dina egna ord!
Allt gick omgångar: skönhet omväxlad till fulhet.
Allt ägde rum: *asfalten byttes mot de sköna trampörtsängar.
Endast i poesin blir allt oförlikneligt
liksom en oförglömlig beröring vid våra själar.

(*det hårda livet skulle plötsligt mjukna upp)
LINA KOSTENKO

svensk översättning av Halyna Michalyk

———————–
Страшні слова, коли вони мовчать,
коли вони зненацька причаїлись,
коли не знаєш, з чого їх почать,
бо всі слова були уже чиїмись.
Хтось ними плакав, мучивсь, болів,
із них почав і ними ж і завершив.
Людей мільярди і мільярди слів,
а ти їх маєш вимовити вперше!
Все повторялось: і краса, й потворність.
Усе було: асфальти й спориші.
Поезія – це завжди неповторність,
якийсь безсмертний дотик до душі.
ЛІНА КОСТЕНКО

Share

Pavlo Tytjyna, Oksana Zabuzjko och Yanina Ignatenko i översättning av Halyna Michalyk

Category: guests, poetry
Tags: , , , ,

(Läsningstid: 4 minuter)

Nedan kan ni ta del av några dikter av Pavlo Tytjyna, Oksana Zabuzjko samt Yanina Ignatenko i översättning av Halyna Michalyk. För mer information om Halyna Michalyks översättningar och övriga arbete besök hennes hemsida Eurolang

—————————-

Pavlo Tytjyna
Översättning till svenska av Halyna Michalyk

еn PLOG
en Vind
Nej inte vinden – en storm!
… Som sönderkrossar, bryter, drar ur marken…
(Det blixtar! Åskar!),
med hjälp av det som gömdes bakom svarta moln,
av miljon miljoner muskulösa armar
som sträcker genom svarta moln …

Rullar på och över. Skruvar sig In i jorden
(så som i städer, som på vägar eller ängar),
går ner i jorden denna plog.
På jorden finns det människor och djur, och gårdar,
på jorden tempel finns och gudar:
infinn dig, infinn dig ovan oss,
Fördöm oss!

Så fanns det folk som gav sig ut på flykten.
Mot grottor, sjöar, skogar.
— Och vilka krafter fanns bakom makten? —
man undrade.
ingen som framförde sång och glädje,
av dem åskådare som vittnade om en
Eldhäst som blåstes bort av vinden—
eldhästen—
en natt —)
Och många  vidöppna döda ögon som blev kvar
avspeglade skönheten av den nya dagen!
Ögon.
(1919)

ПЛУГ
Вітер.
Не вітер — буря!
… Трощить, ламає, з землі вириває…
За чорними хмарами
(з блисками! ударами!),
за чорними хмарами мільйон мільйонів мускулястих рук…

Котить. У землю врізає
(чи то місто, дорога, чи луг),
у землю плуг.
А на землі люди, звірі й сади,
а на землі боги і храми:
о пройди, пройди над нами,
розсуди!

Й були такі, що тікали.
В печери, озера, ліси.
— Що ти за сило єси? —
питали.
І ніхто з них не радів, не співав.
(Огняного коня вітер гнав —
огняного коня —
в ночі —)
І тільки їх мертві, розплющені очі
відбили всю красу нового дня!
Очі.
(1919)

—————————-

Oksana Zabuzjko
Översättning till svenska av Halyna Michalyk

Oksana Zabuzjko

Oksana Zabuzjko

Finns det fortfarande människor
som läser dikter ?-
frågade en poet. –
Dikter är inte mer än endast pappershanddukar,
som jag använder att torka mina tårar .
Människor, som tar upp
blöta pappershanddukar, –
det är dem som stannar kvar med den skadade,
medan ambulansen är på väg,
det är dem, som kan giva blommor till
en främmande ensam kvinna –
och gå i väg utan att säga sitt namn,
det är dem, som alltid finner tid för
människor som vandrat vilse,
och för de gamla.
Finns det verkligen sådana människor? –
frågade en poet. –
Då är jag inte en av dem…….

– Невже ще існують люди,
котрі читають вірші? –
спитав поет. –
Бо ж вірші – то тільки паперові серветки,
що слугують мені до промокання сліз.
Люди, котрі підбирають
мокрі паперові серветки, –
це ті самі, що лишаються з потерпілим,
доки не приїде карета «швидкої»,
ті, що можуть подарувати квіти
незнайомій самотній жінці –
і піти собі, так і не назвавшись,
ті, хто завжди має час для заблуканих перехожих
і для старих людей.
Невже ще є такі люди? –
спитав поет. –
Бо я до них не належу

—————————-

Yanina Ignatenko
Översättning till svenska av Halyna Michalyk

Utan namn
Din kropp har lämnat skrynkligt spår
Efter en smutsig natt på min obäddade säng
Så som du glömde det du önskat
Du minns enbart…. Du saknar ensamhet…

Du klättrar över en sopphög
Som hindrar dig ifrån den nya dagen
Du sluter dina trötta ögon i förväg
Innan du hinner vara blind av solen
Du få dig kvävas
när du känner lukten från vardagliga ansikten,
Så att du även glömmer vem du är…
Och väntar, otåligt väntar att få tillbaka natten.
Själv slängas ner
Och hjärta ditt i mörkret krossa
Du känner törst men istället drunknar
av dagens sedeslösa vin,
För att du är din egen fiende….
Du räddar dig inte undan
när du rusar ifrån dig själ
Du skrattar bakom din rygg
Som om du vore ditt eget öde
Du sliter dig i bitar för begären timmar långa
Och för kärlekar….. minuter korta

Без назви
Залишаєш зім”ятий слід свого тіла
На постелі неприбраній брудної ночі
Забуваєш, що ти чогось хотіла
Пам”ятаєш, що ти нікого не хочеш…
Переступиш сміття на порозі деннім
Сонні очі зліпиш, щоб не сліпнути з сонця
задихнешся сморідом лиць буденних
Забуваючи – хто ти…

І чекаєш, не можеш діждати ночі,
Щоб упасти, і розбити серце об морок,
Захлинаєшся, спрагла, в вині пороку,
Бо сама собі ворог…
Не тікаєш, коли біжиш від себе
І смієшся у слід собі, мов причинна
Розриваєш себе на годинні потреби
Й на кохання.. хвилинні

Share

%d bloggers like this: