Lviv with Winter hat
Category: by sophie engström, photography, ukraine
Tags: Lviv, photography
Andrej Kurkov i Lviv
Category: by sophie engström, literature, ukraina
Tags: Andrej Kurkov, litteratur, Lviv
(Läsningstid: < 1 minut)
Idag var den ukrainske författaren Andrej Kurkov på besök i Lviv. Han hade ett framträdande på Bokhandeln Ye, där han presenterade sin senaste bok. Jag gick främst dit för att det intresserade mig hur Kurkov skulle mottas i Lviv. Kurkov skriver på nämligen ryska och anses av en del vara en rysk författare eftersom han är född i S:t Petersburg, då Leningrad. Andra menar att han ändå bör anses vara en ukrainska författare då han faktiskt bor i Ukraina.
Ytterligare orsak att jag gick dit var att jag uppskattade romanerna “Döden och pingvinen”, “Pingvin försvunnen” och “Presidentens sista kärlek” som finns översatta till svenska.
Kurkov presenterade sin nya roman “Jimi Hendrix på Lviv turné” (ungefärlig översättning). Romanen publiceras samtidigt på ryska och ukrainska (den senare översatt från ryska) med identiska omslag. Ett intressant nationsbildande projekt kanske? Till min förvåning talade Kurkov även på ukrainska. Jag har tidigare trott att han inte talade ukrainska utan höll sig till ryska. Det ska bli intressant att följa hur romanen mottas, men att döma av publikens förtjusning fick både författaren och hans verk godkänt.
Architecture – finished, completed
Category: by sophie engström, photography, ukraina
Tags: Lviv
(Läsningstid: < 1 minut)
While living in Lviv you are very spoiled with lovely architecture from 15th to 20th century. This implies that it is easy to forget the other buildings. However, I have always been very interested in 19060s, 1970s architecture, so here is some evidence of those “non-seen”-houses.
I kylans grepp
Category: by sophie engström, ukraina
Tags: Lviv, Ukraina
(Läsningstid: < 1 minut)
Kylan har varit hård i Lviv och hela Ukraina. I morse var det till exempel minus 29 grader. Ukraina har dessutom legat i topp med antalet döda, ihjäl frusna. Jag ha haft svårt att finna exakta uppgifter om hur många som frusit ihjäl, men av de 14000 hemlösa i huvudstaden är den nog en tresiffrig siffra. I Lviv har jag inte sett några tält som erbjuder värme för de hemlösa, likt de som visats i ukrainsk TV från Kyiv. Jag tror dock att det funnits hjälp att få, då de hemlösa faktiskt inte synts till i centrum. Det enda beviset jag finner är denna bild från news.com.au, publicerad den 1 februari.
Picture: AFP
Betraktelser och återspeglingar
Category: by sophie engström, photography
Tags: Lviv
Ukrainskt nyår fortsätter på Dzyga
Category: by sophie engström, music
Tags: huzuler, les' kurbas theatre, Lviv
(Läsningstid: < 1 minut)
Igår hade vi en fantastisk ukrainsk kväll. På Dzygas Etnoklubb uppträdde skådespelare och musiker från teatern Les’ Kurbas i Lviv som spelade ukrainska jul- och nyårsvisor samt att de visade filmer från Huzuler nyårsfirande i Karpaterna.
Det händer att jag har svårt att njuta av ukrainsk folkmusik, jag finner den något monoton. Men samtidigt är det oerhört fascinerande att leva i en region där så många söker i gammal, kanske glömd, kultur. På det stora hela uppskattar jag därför konserter som dessa.
Så här skriver Etnoklubben om gårdagens konsert:
A few actors of the Les’ Kurbas Theatre have started to explore a song as a drama with its atmosphere, plot and meaning. The next step – experiments with the sound involving vocal improvisations and musical instruments. The main goal of the Project participants is to find methods to reveal the song as a unique substance, a living organism with its own life and drama.
The Project was launched in 2009. The first Raitse pilot album includes: the first part – ritual summer folk songs, wedding songs and ballads; the second part consists of carols, Christmas folk songs and ancient Hutsul legends.
The performance will be accompanied by art-video (Volodymyr Stetskovych, Lviv artist)
Och på myspace.
En resa till Ivan Trushs värld
Category: art, by sophie engström, ukraina
Tags: ivan trush, Lviv, ukrainian art
(Läsningstid: 2 minuter)
Efter att pulsat genom nyfallen snö, kom vi äntligen fram till konstnären Ivan Trush ateljé. Ivan Trush (1869 – 1941) föddes i byn Verkhnye Vysotske i västra Ukraina, i Lvivs oblast. Som ung antogs han till Krakows konstnärliga akademi. När Ivan Trush återvände till Lviv blev han bekant med den ukrainske poeten, författaren, politiska aktivisten Ivan Franko. Ett möte som antagligen stärkte Ivan Trush nationalism. Bland annat anslöt han sig till Shevchenkos vetenskapliga sällskap, ett sällskap som fokuserade på ukrainsk identitet, språk och kultur.
Ivan Trush konstnärskap är, enligt min mening, dock mycket mer intressant än som enbart en del i en ukrainsk nationalistisk rörelse. I hans fina ateljé finner man just prov hans bredd och fina öga för omgivningen. En av de serier som intresserar är hans resa till Egypten, Jordanien och Palestina. I hans målningar känner man nästan hur han bändas av ljuset. Jag upplever att hans nyfiken på människorna och landskapen känns genuin och ärligt.
Men den serie som intresserar mig mest är nog den som kallas Ensamhetsserien. Efter första världskriget hände något i Ivan Trush konstnärskap. Människorna försvann, och de idylliska målningarna från hans trädgård försvann. Även målningar av ukrainare i folkdräkter försvann. Plötsligt blev han intresserad av ensamma träd, eller buskar i ödsliga landskap. Vad hände med Trush under första världskriget? Varför slutade han tro på mänskligheten? Frågor som jag inte funnit svar på, men i min fantasi bygger jag vidare på vad Ivan Trush såg under första världskriget, men aldrig målade.
Från Ensamhetsserien
Min absoluta favorit är dock målningen ovan. Färgglada slingerkrasse som bryter av mot en gråbrun jord. En målning, som för mig, talar om allas rätt till olikhet. Den plats där någon växer och utvecklas, är kanske inte en efterlängtad plats för andra. Vi måste ändå tillåta varandra att vara olika och ändå se varandras skönhet. Något att minnas då världen känns alltmer likriktad.