viewpoint-east.org

Holodomor 2016

Category: by sophie engström, ukraina
Tags: , ,

Holdomor “holod” betyder hunger och “mor” betyder hemsökelse. De flesta av oss som läser det här på svenska slipper förstå vad det innebär. Vi har inte heller något kollektivminne av något sådant. Men det har man i Ukraina. 
Jag har under flera år efterlyst att Sverige ställer sig bakom de länder som erkänner att det var ett folkmord. Det jag skrev 2011 kan jag fortfarande stå bakom.

Några bilder från dagens hågkomst i Lviv.


Share

Till Sychiv med hästkrafter på räls

Category: by sophie engström, ukraina
Tags:

​Idag satte jag äntligen på mig finaste reseutstyrseln, vilket innebär min Olympus OM-1 samt ett glatt humör, för att åka på Lvivs nyaste spårvagnslinje. Snabblinjen till Sychiv.

Vi har väntat förhållandevis länge, vi boende i Lviv, på att den skulle bli klar. Det har uppstått massor av problem, men det värsta problemet var nog en dal fylld med gyttja, som spårvagnen skulle passera. Linjen invigdes slutligen i veckan, men ett helt år försenat.

Sychiv, som är Lvivs folkrikaste bostadsområde, har länge enbart begåvats med bussar. Det har varit ett stort problem för de boende där, vilka ofta har grymtat lite ilsket att stadshuset inte vill satsa på dem. Men med hjälp av pengar från EUs strukturfond har de dock äntligen fått hästkrafter på räls.

På dagens resa med linje 8 var det mycket uppsluppen stämning ut till Sychiv. Jag var nämligen inte ensam om att göra denna lördagsutflykt. Det var snarare så att spårvagnen var full med folk som tagit  tillfället i akt att ta en spårtur till förorten. Något annat ärende till Sychiv hade de inte.

Linjen är dock inte helt klar. Sista biten av sträckningen är försenad då det funnits vissa frågetecken kring vad som skulle hända med den marknad som funnits på den plats där spårvagnens ska ha ändhållplats. Nu är marknaden borta, och vi hoppas att de turkiska spårvägskonstruktörena ska bli klara före vintern. Men det återstår att se. Mycket kan hända. Det här är ju ändå Ukraina 😉

Share

En levande skattkammare

Category: by sophie engström
Tags: ,

​Jag turistar ofta i Lviv. Med det menar jag att jag försöker gå runt och upptäcka staden på nytt. Jag försöker se staden som om det är första gången jag ser den. Lviv är nämligen en stad som förtjänar att ses många gånger. Så outtömlig är dess historia.

Men ibland behöver man hjälp på traven att se det man sett ur nya vinklar. Och sådan hjälp tog jag idag. Ivanna Gonak är guide och medförfattare till böckerna “Lviv på polska”, som hon skriver tillsammans med Ksenia Borodin. (Böckerna finns bara på ukrainska och polska, men de är väl värda att titta i, även om man inte förstår språken.)

Ivanna Gonak visade mig idag det österrikiska Lviv. Hennes kunskaper är enorma och de går både på bredden och djupet. Jag har idag, på bara två timmar, fått en helt ny synd på Lviv. Ivanna Gonek väver samman anekdoter med fakta. Lyfter fram de små historierna, utan att väja för de stora eller de svåra ämnena. På så vis ger hon öppningar till nya förståelser av Lvivs historia. Även för oss som vet förhållandevis mycket.

Jag var så upptagen av att lyssna och ta del av denna skattkammare, att jag helt glömde bort att fotografera. Nåväl, en klenod lyckades jag i alla fall fånga, ett fäste till en centraldammsugare. Det ni!

Share

When Summer Were

Category: by sophie engström, photography, ukraine
Tags: ,

We have perhaps almost already forgot. Our minds and bodies absorbed it. Now it’s oly like small scare on our skin. Almost not visible. Barely discernible.

Summer.

Here how it perhaps was.

In Lviv.

(Soon to be, photos from #summerinsweden)

Lunch breat

Only half

Take me there

Lets go

Traces

Taking shelter

Natural mirror

extra roof

Alfa Jazz 2016 III

Alfa Jazz 2016 II

Share

Några av årets Kontraster 

Category: by sophie engström
Tags: , , , ,

​Festivalen Kontrasty har fortsatt oförtrutet under veckan men tyvärr har jag inte haft mycket tid över att gå på konserterna. Men några konserter har jag ändå lyckats komma iväg på.

I lördags var det Kontrasternas natt, flera konserter i ett, skulle man kunna säga. Natten inleddes redan kl 21 med organisten Marek Toporowski som spelade Phillip Glass “Dance 4 for organ”. Toporowski spelade sedan flera stycken av Glass, som mellanakter till de andra konserterna.

De flesta besökare kom nog för Stravinskijs “Historien om en soldat”, som framfördes med dansare, och framför allt borde violinisten Lydiya Futorska fått stående ovationer. Hon fenomenal.

Pukslagaren Aleksander Wnuk var dock nattens stora överraskning. Han spelade bland annat stycken av de danska tonsättarna Per Nørgård och Poul Ruders. Med inlevelse och engagemang fick Wnuk oss åhörare att spetsa öronen lite extra. Det var nämligen inte lättgenomträngliga verk, och utan Wnuks inlevelse hade det nog varit lätt att tappa tråden.

Kontrasternas natt pågick ända till 6-tiden på morgonen, och det var många som njöt till slutet som ackompanjerade soluppgången .

En annan konsert som bör omnämnas är uppförandet Morton Feldmans “Piano och stråkkvartett” från 1985. Ett mycket minimalistiskt verk, som kräver stor koncentration. Jag tyckte själv inte om den videoprojektion arrangörerna valt att visa i samband med konserten. Enligt min mening störde den enbart det långsamma och utdragna crescendo Feldman tänkt för åhörarna. Jag förstår idén, att verket är tålamodsprövande och att åhörarna stundtals kan tappa modet och motivationen. Men att försöka avleda uppmärksamheten från verket är fel, enligt min mening. Det finns inget fult i att ibland tappa fotfästet i musiken. Det kan däremot bli förvirrande med en annan narrativitet, som kräver vår uppmärksamhet.

Festivalens avslutande konsert är imorgon. Jag ser framförallt fram emot verket av den polske tonsättaren Tomasz Opałka. Jag hörde ett verk av honom på förra årets festival som gav mersmak.

Share

En epok är över 

Category: by sophie engström, turism, ukraina
Tags: , ,

​En epok är över i Lviv. Santa Barbara-epoken. Santa Barbara var en marknad som låg i förorten Sychiv, som ligger i Lvivs sydöstra utkant. Marknaden uppfördes 1994 och kallades för Santa Barbara eftersom dessa valv i entrén påminde invånarna i Sychiv om den amerikanska TV-serien med samma namn. En TV-serie som var omåttligt populär i det postsovjetiska Ukraina. 

Nu har marknaden fått lämna plats för den nya spårvagnslinjen som förhoppningsvis invigs snart.

Det har varit så många turer kring bygget av spårvagnslinjen och att marknaden skulle rivas, att inte bara jag har tvivlat på om det verkligen skulle bli verklighet. Men nu tycks det i alla fall vara så att marknaden slutligen har fått flytta på sig. Marknaden har fått en ny placering, på en tidigare ödetomt någon kilometer närmare centrum. Men det är inte troligt att man kommer att döpa den till Santa Barbara denna gång. Den postsovjetiska vurmen för amerikansk glamour känns inte lika påtaglig idag. 

Sychiv är för övrigt Lvivs folkrikaste bostadsområde. En tredjedel av Lvivs invånare bor i Sychiv. Jag brukar alltid rekommendera besökare att åka dit på besök. Dels för att man ska få en uppfattning om hur de flesta Lvivianer bor, men också för att det alltid brukar vara trevligt att komma dit som utlänning. Ett vänligt bemötande tycks vara praxis. Det är i alla fall min erfarenhet. 

Bilden kommer från жити в Львові –  Bo i Lviv

Share

En prolog 

Category: by sophie engström, estonia, music, ukraina
Tags: , , , ,

Jo, det är alldeles sant. viewpoint-east återuppstår efter en välbehövlig vila. Även bloggar måste vila. Det brus av röster vi färdas med, och som undertecknad givetvis medverkar i, är både en injektion av tankar och en tärande kraft. Ett avstånd till skapandet känns ibland nödvändigt. Kanske för att det på många sätt inte leder till det efterlängtade crescendo vi ofta hoppas på.

Nu återuppstår inte viewpoint-east av egen kraft. Utan med hjälp av musikens kraft. Idag var det nämligen smygstart på den tjugoandra upplagan av festivalen Kontrasty (kontraster). Denna prolog var en fullkomlig upplevelse. En sådan där konsert när du kommer på att du slutat andas, men att det inte är en otäck eller skrämmande känsla. 

Konserten inleddes med esten Arvo Pärts Fratres för stråkorkester och slagverk. En öppning som varsamt ledde oss in i lettiske Pēteris Vasks Distant light, Konsert för violin och stråkorkester. Kvällens solist, Mark Bouchkov spelade med en sådan inlevelse och empati att det faktiskt rörde flera av oss till tårar. Hans varma klang kramade varsamt fram varje ton. En inlevelse som smittade av sig på och inspirerade de unga musikerna i Akademins stråkorkester  (som kvällen till ära spelade bättre än någonsin).

Det kändes nästan overkligt att vi skulle orka mer efter Bouchkovs och Vasks prestation. Men då hade jag glömt att vi skulle få lyssna till Galiziens akademiska kammarkör. Ukrainarna är, som Pärts och Vasks landsmän, ett sjungande folk. Det avspeglar sig på kvaliteten på körerna, och ovannämnda kör är också så fantastisk som körer kan vara om de är riktigt utsökta. Inte en enda stämma är svag. Varje stämma blir en röst. En varm och vänlig röst som leder oss bort från bruset vår verklighet idag utgörs av. In i oss själva för att sedan byta riktning och leda oss ut tillsammans. I en gemensam röst och kraft. 

Kvällen var alltså en sant spirituell upplevelse. Musikaliskt spirituell. För vad som än händer, kan musik alltid läka och hela. 

Och stilla bruset. 

Related Posts with Thumbnails
Share

%d bloggers like this: